Skolverkets lägesbedömning 2015

I Skolverkets lägesbedömning redovisar vi vår samlade bedömning av situationen i skolväsendet. Vi beskriver läget genom fördjupade teman om elever, professionen och skolans styrning. Vi lyfter också upp särskilt angelägna utmaningar och pekar ut möjliga vägar framåt.

Den svenska skolan har stora problem. Den senaste PISA-studien bekräftar och förstärker bilden av att kunskapsresultaten i grundskolan fortsätter att sjunka inom matematik, läsförståelse och naturvetenskap.

Vid sidan av den negativa resultatutvecklingen inom viktiga kunskapsområden ser vi flera andra utmaningar för skolväsendet. Lärarbristen är än mer alarmerande idag och skolan har redan en stor brist på behöriga lärare på viktiga områden. Många lärare är inte tillfreds med sin arbetssituation.

Alltför många elever lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasieskolans nationella program och därtill lämnar många elever gymnasieskolan i förtid. Skillnaderna mellan skolors resultat har ökat under lång tid. Den ökande skolsegregationen som innebär att elever med olika bakgrund allt mer sällan möts är en allvarlig utveckling. Det oroliga världsläget har också lett till ett växande antal nyanlända elever i den svenska skolan.

Tre utvecklingsområden

Skolverkets bedömning är att hela samhället behöver kraftsamla för att skapa en långsiktigt hållbar utveckling för skolan. Alla insatser som görs på olika nivåer i skolsystemet behöver bidra till att stärka förutsättningarna för läraren att skapa en god undervisning i mötet med eleven. För att möta de utmaningar som den svenska skolan står inför tar vi i 2015 års lägesbedömning fasta på tre utvecklingsområden:

En undervisning som möter varje elev

Utbildningen ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag men klarar inte i tillräcklig utsträckning möta alla barn och elever efter deras förutsättningar.

Att segregationen mellan skolor ökar är en riskfylld utveckling. I skolor där elever med olika bakgrunder möts finns möjlighet att skapa gemensamma erfarenheter och etablera nätverk mellan olika grupper i samhället. Vi bedömer att ytterligare insatser krävs för att säkerställa skolans roll som mötesplats i samhället och för att minska skolsegregationen. Att främja skolenheters allsidiga elevsammansättning med så kallat kontrollerat val kan vara en framkomlig väg.

Det är också viktigt att huvudmännen använder de organisatoriska verktyg de förfogar över för att åstadkomma en allsidig sammansättning av elever från olika bakgrund inom ramen för skolvalssystemet. I grundskolan ökar elevantalet och när nya skolor ska byggas öppnar sig möjligheten att analysera hur deras placering skulle kunna motverka skolsegregation.

För att ge alla nyanlända elever goda förutsättningar till fortsatta studier och arbete är tillgången till en likvärdig utbildning avgörande. En framgångsrik undervisning för de nyanlända kräver stora insatser från flera delar av samhället.

Rätt förutsättningar för lärare och rektorer

Att i undervisningen möta varje elev på den nivå som den befinner sig är en viktig men svår uppgift. Välutbildade och engagerade lärare behövs för att skolan ska lyckas med det.

Lärare och förskollärare förväntas vara framtida bristyrken. Om läget inte ska förvärras måste samhället agera kraftfullt. Stora pensionsavgångar är att vänta. Antalet antagna till lärarutbildningarna fortsätter visserligen att öka, men söktrycket är fortsatt lågt till flera av utbildningarna.  Skolverket föreslår att regeringen utreder om det är möjligt att skapa fler vägar in i läraryrket, utan att för den sakens skull sänka kraven på dem som blir lärare.

Vi föreslår också att Lärarlyftet permanentas och att huvudmännen skapar förutsättningar för att lärare kan delta i fortbildningen. Lärarlyftet är en viktig fortbildningsinsats för lärare som behöver göra kompletteringar för att få sin legitimation. Skolverket bör också ha ett varaktigt uppdrag att tillhandahålla ett behovsanpassat kompentensutvecklingsutbud liknande Matematiklyftet, NT-lyftet och Läslyftet för fler ämnen och kunskapsområden.

En långsiktig styrning och ett förtydligat ansvarstagande

Vår erfarenhet är att statliga utvecklingsinsatser som har ett ambitiöst upplägg och som genomförs med en viss kontinuitet under en längre period har bättre förutsättningar att få genomslag i skolornas utvecklingsarbete än punktinsatser som inte är sammanhållna. Det är därför viktigt att insatserna utgår från nationellt identifierade behov, men behöver också anpassas till huvudmännens olika förutsättningar. Det ska vara möjligt för alla huvudmän att delta, även små och enskilda huvudmän.

Varje huvudman måste ta ansvar för att de skolor och de elever som behöver mest stöd får det. Huvudmännen bör i större utsträckning fördela resurser på ett sätt som kompenserar för skillnader i skolors och elevers olika förutsättningar. Huvudmän behöver motivera erfarna och engagerade rektorer och lärare att verka där de bäst behövs. 

Vi ser att vi behöver arbeta mer systematiskt med skolans styrdokument. Skolverket avser därför att kontinuerligt och systematiskt följa upp hur väl kurs- och ämnesplanerna och kunskapskraven fungerar i verkligheten och hur relevanta de är i förhållande till förändringar i omvärlden.

Du kan läsa om hela vår bedömning i  Skolverkets lägesbedömning 2015

Senast granskad: 2015-05-25
Innehållsansvar: Utvärderingsavdelningen