Resultat från 40 internationella studier sammanfattade

PISA 2012 har fått stort genomslag i skoldebatten. Men PISA är bara en i raden av internationella kunskapsmätningar. Sedan 1995 har svenska elever deltagit i ett 40-tal undersökningar som nu har sammanfattats i en ny rapport från Skolverket. Den samlade bilden är att kunskapsutvecklingen i huvudsak är negativ men såväl kunskaperna som skolmiljön har också positiva inslag.

– De internationella kunskapsundersökningarna ger oss värdefull information om elevernas kunskaper men också om skolmiljön. Det är gedigna undersökningar som vi litar på och som ger oss en användbar bild av hur elevernas kunskaper utvecklas över tid och i jämförelse med andra länder, säger Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket. 

Tre teman

Rapporten utgår från tre teman: Kunskaper, skolmiljö och attityder till lärande. Kunskapsresultaten beskrivs utifrån de prov som getts i respektive mätning och utvecklingen visas i såväl absoluta termer (poäng) som relativa (jämförelse med andra länder). I samband med undersökningarna svarar också elever, lärare och rektorer på enkätfrågor om sina erfarenheter av skolmiljön och om attityder till lärande. Allt detta ger en mer sammansatt bild.

Skolmiljön

Några förhållanden som framgår när det gäller skolmiljö och klassrumsmiljö är följande: Svenska elever hör till de som i minst utsträckning känner sig illa behandlade av kamrater i skolan. Relationen mellan lärare och elever är också mer positiv jämfört med många andra länder. Skolledare och lärare i Sverige anger däremot oftare att det finns en del problem med disciplinen bland eleverna. Men lärarna anser i relativt liten utsträckning att detta utgör ett allvarligt problem för lärandet, jämfört med sina kolleger i andra länder. Lärarna i Sverige hör samtidigt till de som har den minst positiva synen på sina arbetsvillkor och sitt yrke. Även skolledarprofilen avviker tydligt från det internationella mönstret.

Flera kompetensområden

Rapporten ger en översikt över det 40-tal mätningar som gjorts sedan 1995. Mätningarna har gjorts inom de program som går under förkortningarna PISA, TIMSS, PIRLS, ICCS/Cived och ESLC. De flesta av mätningarna kan jämföras med resultaten från tidigare mätningar, vilket gör att trender kan avläsas. Det konstateras att det finns en envist negativ trend inom kompetensområden som läsförmåga och matematik.

  • Läsförmåga. Sjunkande resultat och under OECD-genomsnittet enligt de senaste mätningarna (både PISA och PIRLS).  Flera indikationer finns också på sjunkande läslust och läsvanor. Könsskillnaderna i PISA (15-åringar) är påfallande stora och växande, till pojkarnas nackdel.
  • Matematik. Sjunkande resultat och under OECD-genomsnittet enligt de senaste mätningarna (både PISA och TIMSS). De flesta elever anser inte att det är roligt att lära matematik, särskilt gäller detta de äldre eleverna, men motivation och självförtroende ligger – kanske paradoxalt – ändå högt.
  • Naturvetenskap. Sjunkande resultat och under OECD-genomsnittet i senaste PISA och i TIMSS för åttondeklassare men något förbättrade resultat och över OECD-genomsnittet för fjärdeklassare i TIMSS. Även i naturvetenskap får intresset för att lära ses som lågt.
  • Medborgarkunskaper och demokratisk kompetens. Jämförelsevis goda resultat i ICCS 2009. En försiktig jämförelse med Cived (1999) tyder på ett kunskapsresultat minst i nivå med det tio år tidigare. Även många av värderingarna som eleverna uttrycker ligger i linje med demokratiska förhållningssätt.
  • Främmande språk. Svenska elever presterar i topp i engelska i den europeiska studien ESLC 2011 men svagt i spanska. Undersökningen är bara gjord en gång.
  • Problemlösning. Svenska elever presterade strax under genomsnittet i det PISA-prov om problemlösningsförmåga som gjordes 2012. 
  • Digital kompetens. De relativa resultaten på de digitala PISA-proven i läsförmåga och matematik är bättre än på de motsvarande traditionella penna-och-papper-proven. Det talar för en hyggligt god digital kompetens.

Rapporten noterar att resultaten jämfört med andra länder under lång tid har varit genomsnittligt bättre bland de yngre eleverna (9-10 år) jämfört med äldre (14-15 år) och det mönstret syns även idag. Genomgången tyder också på att kunskapsområden där skolan har stöd av elevernas erfarenheter utanför skolan är relativt bättre i internationell jämförelse. Det internationella kunskapsmätningarna visar även på sjunkande likvärdighet i flera avseenden, men resultaten i matematik avviker.

Senast granskad: 2014-06-11
Innehållsansvar: Resultatutvärderingsenheten