Skolor för elever i behov av särskilt stöd ökar

Antalet fristående skolor som enbart tar emot elever i behov av särskilt stöd ökar. I Skolverkets kartläggning uppger hälften av skolorna att de bildades år 2006 eller senare. Drygt hälften av skolorna ligger i Stockholmsregionen. Möjligheten att gå i en av dessa skolor varierar därmed i praktiken stort beroende på var i landet du bor.

Skolverkets kartläggning, som är den första i sitt slag, visar att det finns 68 skolor som begränsar sitt mottagande till elever i behov av särskilt stöd läsåret 2013/14. Av dessa är 61 grundskolor och sju gymnasieskolor. Skolorna finns i 35 av landets 290 kommuner. Skolorna är koncentrerade till Stockholmsområdet och i synnerhet till Stockholms kommun där hela 22 av de 68 skolorna finns. Därefter kommer Täby med sex och Solna med fyra skolor. I de övriga storstadsområdena finns inte alls samma koncentration och ytterst få av dessa skolor finns i norra Sverige.

– Möjligheterna att välja dessa skolor varierar, i praktiken, stort beroende på var i landet du bor. En anledning är den nuvarande tolkningen av skollagen enligt vilken det endast är fristående skolor som får begränsa antagningen. Vi föreslår därför att regeringen förtydligar skollagen så att även kommuner får ha sådana skolenheter, säger Annika Haglund, undervisningsråd på Skolverket. 

Få elever blir godkända

Skolorna riktar sig ofta till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD och autismspektrumtillstånd. Många skolor riktar sig även till elever med annan problematik. Bland annat nämns elever med social problematik eller elever med tidigare skolmisslyckanden.

Genomsnittligt meritvärde för elever i dessa grundskolor är 133, jämfört med 213 som är det nationella genomsnittet. Det finns dock stora skillnader i resultat mellan olika elever. I skolor med anknytning till Hem för vård eller boende (HVB) eller liknande uppnår eleverna lägre resultat jämfört med i övriga skolor som begränsar sitt mottagande.

– En liten andel av eleverna som går på dessa skolor uppnår kunskapskraven. Detta gör att det behövs mer forskning och dokumenterad beprövad erfarenhet kring detta, särskilt eftersom dessa skolor ökat under det senaste årtiondet, säger Annika Haglund.

Många elever har försökt gå i andra skolor

Som ett komplement till kartläggningen har Skolverket gjort en fallstudie med besök i åtta fristående skolor. I intervjuer har rektorer, lärare, föräldrar och elever berättat om sina erfarenheter av denna typ av verksamhet. Fallstudien visar att elever ofta söker till dessa skolor för att det inte fungerat i den tidigare skolan. Det man ser att skolorna erbjuder elevgruppen är ett litet sammanhang, hög personaltäthet, specifik kompetens hos personalen samt långtgående anpassning av utbildningen efter elevernas behov.

Vi har även intervjuat företrädare för fem kommuner om deras syn på fristående skolor med begränsat mottagande. Flera av kommunerna ser dessa skolor som en utväg då alla kommunala alternativ prövats eller bedömts som otillräckliga.

Svårt för kommunerna att förutse elevkostnaderna

Skolorna kan få ett tilläggsbelopp utöver grundbeloppet från elevens hemkommun. Detta lyfts i flera fall fram som besvärligt att hantera, både av skolorna och av kommunerna. Från skolornas sida ser man bland annat att det är resurskrävande att ansöka om tilläggsbelopp och att skolans framtid kan hotas av plötsliga förändringar i kommunernas tilldelning. Kommunerna nämner å andra sidan att det är svårt att på förhand förutse kostnaderna för en elevs behov av särskilt stöd.

– Vi tycker att regeringen bör se över resursfördelningssystemet ur ett elevperspektiv och införa ett system som baseras på skolornas insatser i form av kostnader för personal, lokaler och utrustning istället för den nuvarande bedömningen av enskilda elevers behov, säger Annika Haglund.

För frågor kontakta:

Annika Haglund, undervisningsråd, 08-5273 3314

Skolverkets Presstjänst, 08-527 333 00

Senast granskad: 2014-08-29
Innehållsansvar: Utbildningsstatistiksenheten