Om Skolverkets statistik

Statistiken publiceras per verksamhetsform och skolform. Inom varje verksamhetsform hittar du en beskrivning av vad som samlas in, vilka nivåer uppgifterna finns på och när i tiden de publiceras. Uppgifterna finns sedan under rubriker såsom barn, elever, personal, kostnader och betyg.

Statistiken publiceras i tabeller på riksnivå, länsnivå, kommunnivå och när det gäller special-, grund- och gymnasieskolan även på skolnivå. Till tabellerna finns beskrivande texter som lyfter fram de viktigaste resultaten. Du kan även hitta några efterfrågade mått i form av diagram för nästan alla verksamhetsformer och skolformer. Grund- och gymnasieskolans uppgifter på skolnivå hittar du i databasen SIRIS. Med analysverktyget SALSA kan du bedöma kommuners och skolors samlade betygsresultat och i databasen för jämförelsetal kan du skapa tidsserier och göra jämförelser med andra kommuner, län eller kommungrupper.

Vem använder vår statistik?

Riksdag, regering och kommuner är viktiga användare av Skolverkets statistik. Andra användare är media, forskare, studerande, organisationer och allmänhet. Statistiken ger också underlag till nationella och internationella jämförelser inom utbildningsområdet.

Insamling av statistik

Statistiska Centralbyrån (SCB) samlar på uppdrag av Skolverket in statistik om förskola, fritidshem, skola, vuxenutbildning och annan pedagogisk verksamhet.

Insamlingen regleras i Skolverkets föreskrift SKOLFS 2011:142 och SKOLFS 2012:91 ändringsföreskrift, om uppgiftsinsamling från skolhuvudmännen. Det innebär att skolhuvudmännen har uppgiftslämnarplikt.

Uppgifterna till skolstatistiken bygger på totalundersökningar med registret över skolor i Sverige som utgångspunkt. Inför varje nytt läsår uppdateras registret genom en totalinsamling. Från och med läsåret 2012/13 sker insamlingen per skolenhet. Uppgiftslämnare av statistiken är skolenheter och kommuner. 

Vad är en skolenhet?

I och med att skollagen (2010:800) började tillämpas den 1 juli 2011 ersattes skola som organisatorisk enhet med begreppet skolenhet. Definitionen på skolenhet är enligt 1 kap. 3 § skollagen: ”av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad”.

Varje skolenhet ska ha en rektor som ansvarar för ledningen och samordningen av det pedagogiska arbetet vid skolenheten. Det ska i alla situationer vara tydligt för elever och personal vem som är ansvarig rektor för den skolenhet de tillhör. En elev kan bara ha en rektor (gäller inte inom vuxenutbildningen) medan en lärare som undervisar i flera skolenheter kan ha fler än en rektor som chef.

• En skolenhet består av en eller flera närliggande skolbyggnader och utgör då en administrativ enhet
• En skolbyggnad kan innefatta en eller flera skolenheter. Om det är flera skolenheter kan de ha en gemensam rektor eller ha olika rektorer
• En skolenhet kan innefatta flera skolformer, t.ex. förskoleklass och grundskola, grundskola och gymnasieskola eller gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning
• För fristående skolor är det Skolinspektionens godkännande som avgör vad som utgör en skolenhet. Godkännandet gäller för viss utbildning vid en viss skolenhet
• En skolenhet kan bara ha en rektor
• En rektor kan vara rektor för flera skolenheter

För ytterligare information om skolenhet och rektorns ansvar, se Skolverkets juridiska vägledning "Mer om... Rektor och förskolechef".