Målinriktade sfi-elever

På södermalm i Stockholm finns sfi-skolan SIFA. Här läser akademiker intensivsvenska på tre yrkesinriktade utbildningar. Utbildningarna innehåller sfi-kurserna 3C och 3D, svenska som andraspråk (SAS) och en anpassad studiegång till högskolan beroende på vilken yrkesinriktning eleven valt. De flesta av eleverna som går på skolan har akademisk utbildning från sitt hemland i pedagogik, juridik, ekonomi eller en ingenjörsexamen.

- För att få börja på SIFA ska eleverna bekräfta att de har en akademisk utbildning från sitt hemland, säger Lisbeth Hermansson.

Christina Rydén som är lärare på skolan intygar att de flesta har en akademisk examen. Det finns en ganska stor bredd på utbildningarnas utformande, men alla elever har en lång utbildningsbakgrund.

Enligt den senaste nationella statistiken för läsår 2008/09 är det en tredjedel av eleverna i sfi som har en utbildning som är 13 år eller längre.

Strävan efter kunskap

Mohsan Mohammeds mål med studierna är att få arbeta som lärare igen. När utbildning på SIFA är avslutad kommer han att komplettera sin lärarexamen från hemlandet med 2 terminer på Stockholms universitet för att få svensk lärarexamen.

- Men mitt första mål är att kunna prata och skriva svenska på ett bra sätt. Utan språk känner jag mig blind, jag vill kunna behärska språket och vill gärna prata och skriva som svenskar gör. Det är viktigt för mig att lära mig språket och jag vill hela tiden lära mig mer, säger Mohsan.<br /> <br />Christina Rydén tror att elever som redan kan andra språk och som har erfarenhet av att lärt sig ett annat språk vet hur processen fungerar med att träna och jämföra språk. Hon menar att det troligen går snabbare för de eleverna när de lär sig ett ytterligare språk.

- Andra faktorer som påverkar hur lätt man har att lära sig språket är vilket modersmål man har. Människor med europeiskt modersmål har oftast lättare att lära sig svenska. Men det är väldigt individuellt menar Daniel Karlström, som också är lärare på skolan.<br /> <br />Mohsan Mohammed tror att det är lite enklare att lära sig svenska om man har en utbildningsbakgrund. Men han tycker också att man måste vara ambitiös och kämpa, det måste finnas en vilja att lära sig språket.

Intensiv läsning

På skolan finns fler kvinnor än män och majoriteten av eleverna är mellan 25-39 år. Endast ett fåtal är födda på 50- och 60-talet. Vanligast förekommande modersmålet är arabiska, ryska och spanska. Det stämmer också väl överens med vad den nationella statistiken visar. Läsåret 2008/09 var 57 procent av eleverna kvinnor, sex av tio elever var mellan 25-39 år och det vanligaste modersmålet var arabiska.

SIFA:s yrkesutbildningar är upplagda på ett år och i genomsnitt klarar eleverna utbildningen på den tiden. Sfi-kurserna C och D är upplagda på 12 veckor vardera med drygt 24 undervisningstimmar i veckan. Men det är helt individuellt hur lång tid eleverna behöver och ofta är de klara snabbare än så. I genomsnitt tar sfi-kurserna 6 månader för eleverna att avsluta.

Eleverna på skolan är väldigt målinriktade och det är ovanligt att de inte slutför utbildningen, men om de hoppar av är den vanligaste orsaken att de har fått ett jobb.

- Det ser jag inte som ett misslyckande, utan det är snarare poängen med den här typen av kurs, att den ska bidra till att eleverna blir attraktiva på arbetsmarknaden, säger Christina Rydén.

Skolverkets nationella statistik

Skolverket har under 2009 utvecklat den officiella statistiken för sfi. Nya tabeller är framtagna för att ge en bättre beskrivning av hur elevunderlaget förändras samt av hur resultaten varierar beroende på elevernas olika förutsättningar. Statistiken visar bland annat att det är sex av tio elever som avslutar någon kurs med minst godkänt resultat och att 61 respektive 80 procent av eleverna som gjorde entré i sfi-kurs 3C och 3D gick ut med minst godkänt i betyg.

- De nya tabellerna tar framförallt hänsyn till entrén och elevernas olika förutsättningar. Vi kan se resultaten uppdelat på modersmål, födelseland, utbildningsbakgrund och kön för respektive entré, säger Anders Borgström, projektledare på Skolverket.

Text och foto: Ingegerd Johansson