Relationen mellan provbetyg och betyg

När en elev har genomför ett nationellt prov får hon eller han ett provbetyg. Provbetyget ger information om elevens samlade kunskapsnivå i förhållande till det som provet prövat. De kunskaper eleven visat genom det nationella provet är en del av det underlag som lärare beaktar när de sätter betyg.

Det finns två huvudsakliga syften med de nationella proven. Dels ska proven stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, dels ska proven ge underlag för analyser av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skol-, huvudmanna-, och nationell nivå. Proven kan även vara ett stöd för lärare genom att de konkretiserar kurs- och ämnesplanerna. Det gör de till exempel genom hur uppgifterna ser ut och genom elevexemplen i bedömningsanvisningarna som visar på prestationer med olika kvalitet. Resultaten på gruppnivå kan även fungera som en återkoppling till lärare på vad som fungerat särskilt väl i undervisningen och vad läraren kanske behöver ha större fokus på framöver.

Kvalitetssäkrade kunskapsmätningar

De nationella proven är framtagna av olika lärosäten som samarbetar med lärare, forskare och lärarutbildare. Proven kvalitetssäkras bland annat genom att de prövas ut bland många lärare och elever i olika delar av Sverige. Genom utprövningarna säkerställs att uppgifterna prövar elevernas kunskaper på ett rättvisande sätt.

En del av lärarens underlag

Provbetyget ger information om elevens samlade kunskapsnivå i förhållande till det som provet prövar. De kunskaper eleven visat i olika skriftliga eller muntliga underlag genom provet är också information som lärare tar med sig inför betygssättningen. Lärare kan även använda den sammanställning som görs när eleven genomfört alla delprov. Sammanställningen kan bidra till bilden av vilka förmågor som är en elevs styrkor och utvecklingsområden.

I de nationella proven används betygsbeteckningarna F–A för vissa delprov och för det sammanvägda provbetyget. Betygsbeteckningarna används för att möjliggöra de jämförelser som efterfrågas på lokal och nationell nivå. De provbetyg som ingår i proven, och ibland i delproven, får inte förväxlas med det betyg som sätts i slutet av en termin eller kurs.

När lärare sätter betyg i slutet av en termin eller kurs ska all tillgänglig information om elevens kunskaper beaktas. Underlaget från det nationella provet är en del av den här informationen. Lärare har mycket annan dokumentation om vad eleven kan i förhållande till kunskapskraven. När lärare sätter betyg jämför, värderar och analyserar de dessa underlag tillsammans med informationen från nationella provet. Betyget eleven får i slutet av ett ämne eller en kurs kan efter lärarens bedömning bli detsamma som provbetyget, men det kan också bli lägre eller högre.

Prövar inte hela innehållet i kurs- eller ämnesplanen

Provbetyget baseras på ett prov eller ett antal delprov som ofta genomförs vid ett enstaka tillfälle. I ett nationellt prov är det av tidsskäl och andra skäl inte möjligt att pröva hela innehållet i kurs- eller ämnesplanen, utan endast delar av den. Dessa delar väljs och prövas ut så att de ska ge bästa möjliga bild av elevens kunskaper i ämnet.

Provresultatet kan påverkas av tillfälligheter och slumpmässiga faktorer

När man bedömer en prestation som gjorts vid ett provtillfälle behöver man vara medveten om att elevens resultat kan påverkas av tillfälligheter. Eleven kan ha varit med om något som påverkar hans eller hennes möjligheter att visa sina kunskaper. Det kan också finnas orsaker som gör att en enskild elev missuppfattar en uppgift. Resultatet på ett prov kan också påverkas av så kallade slumpmässiga faktorer, vilka man alltid måste ta hänsyn till vid provkonstruktion.

Den som konstruerar prov försöker se till att provet i möjligaste mån hanterar sådana tillfälligheter och slumpmässiga faktorer. Ett vanligt sätt, som används i de svenska nationella proven, är att låta olika delar av ett provresultat kompensera varandra i ett samlat provbetyg.

Betyget bygger på flera bedömningar

När det däremot gäller lärarens sammanfattande betygssättning så bygger den på många bedömningar som gjorts vid olika tillfällen och på många olika sätt. Betyget i ett ämne eller på en kurs grundar sig till skillnad från provbetyget på alla delar av kunskapskraven i ett ämne eller kurs och bygger på all tillgänglig information om vad eleven kan. Det gör att principerna för hur man kan komma fram till ett provbetyg och ett kurs- eller ämnesbetyg ser olika ut.

Fördelning av undervisningstid

Enligt skolförordningen är det huvudmannen som efter förslag av rektorn beslutar om fördelning av undervisningstiden mellan årskurserna. Huvudmannen behöver då ta hänsyn till när de nationella proven ska genomföras. Det är angeläget att huvudmannen inte avslutar ämnen före den sista årskursen och därmed begränsar elevernas möjligheter att nå de högre betygsstegen och hindrar lärare från att använda resultaten på de nationella proven som stöd vid betygssättningen. 

Senast granskad: 2016-04-22
Innehållsansvar: Prov- och bedömningsenheten