Läs- och skrivsvårigheter och prov som prövar förmågan att läsa

Ibland kan genomförandet av de nationella proven behöva anpassas för elever med läs- och skrivsvårigheter. Proven måste dock fortfarande pröva det som de är avsedda för. Vanliga anpassningar är förlängd provtid eller uppdelning av provet på flera tillfällen.

Innehåll på sidan

Anpassningar av nationella prov i svenska och svenska som andraspråk

Anpassningar av nationella prov i engelska

Anpassningar av nationella prov i svenska och svenska som andraspråk

Läsförståelseproven i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3 och 6 prövar avkodning och förståelse av text. I årskurs 9 förutsätts att eleven har utvecklat förmågan att avkoda och förstå text och eleven kan därför, som anpassning, få lyssna till texterna som ingår i delprovet.

Läs- och skrivsvårigheter kan uttrycka sig på olika sätt för olika elever. Det går inte att generellt säga att alla elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi har samma behov av anpassningar eller av att få lyssna på texterna. Rektorn beslutar om anpassningar av nationella prov för elever med funktionsnedsättningar.

I lärarinformationen som skickas ut med proven finns information om anpassningar som kan göras vid genomförandet av de nationella proven för respektive ämne och kurs. Om läraren i årskurs 3 och 6 hjälper eleven igenom läsförståelseproven genom att till exempel läsa upp texten och uppgifterna kan eleven inte anses ha uppnått kravnivån för delprovet.

Genomföra läsförståelseproven utan anpassning

Eleven kan genomföra delproven enligt anvisningarna. Det är då viktigt att läraren förvissar sig om att eleven har förstått vad som prövas, varför och vilken roll resultatet kommer att spela för bedömningen av elevens kunskaper och för betygssättningen. Resultatet speglar då elevens färdighet utan hjälpmedel. Resultatet på det nationella provet behöver kompletteras med andra typer av bedömningar för att ge en bred bild av elevens läsförståelse.

Möjlighet att undantas från delprovet

Om det finns särskilda skäl kan rektorn besluta att en elev inte behöver genomföra ett nationellt prov eller delprov som ingår i ett sådant prov. Det finns då en risk för att eleven kan känna sig särbehandlad eller exkluderad.

Mer om delprov som prövar elevernas läsförmåga i grundskolans nationella prov i svenska och svenska som andraspråk

Läroplanen ligger till grund för de nationella proven i grundskolan. Proven konstrueras utifrån kursplanernas syften och centrala innehåll, och bedömningen utgår från kunskapskraven i kursplanerna.

Delproven som prövar elevernas läsförmåga i grundskolans nationella prov utgår från att avkodning och läsförståelse följs åt. Att kunna läsa innebär att både kunna avkoda och förstå. En elev som kan avkoda, förstå och tolka en text har därmed förutsättningar att kunna återge och använda sig av innehållet i en text.

I kunskapskraven för årskurserna 3, 6 och 9 används begreppen läsa med flyt,lässtrategier och läsförståelse för att beskriva elevers läsförmåga. I de nationella proven för grundskolan betyder läsa med flyt att eleverna använder ortografisk helordsläsning som avkodningsstrategi. Vidare omfattar begreppet lässtrategier både strategier för avkodning och förståelse och i begreppet läsförståelse ingår både avkodning och förståelse. I de olika proven konkretiseras sedan de olika begreppen ytterligare.

Så prövas elevernas läsförmåga i de nationella proven

I årskurs 3

Elevernas läsförmåga prövas med stöd av fyra olika delprov i ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3.

I två delprov prövas förmågan att själv kunna läsa och förstå en berättande text och en faktatext, genom att eleverna använder sig av såväl lässtrategier för avkodning som förståelse. Med stöd av ett antal flervalsfrågor prövas två olika typer av läsförståelse:

  • Uppmärksamma och återge explicit uttryckt information
  • Tolka och integrera idéer och information

Ett tredje delprov prövar elevernas högläsning av den inledande berättande texten i enskildhet med läraren. I denna del använder eleverna sig av såväl lässtrategier för avkodning som förståelse.

Eleven kan

  • läsa ut ord och meningar relativt obehindrat med hjälp av ortografisk helordsläsning (läsa med flyt),
  • korrigera sig själv vid behov genom att läsa om enstaka ord eller meningar (avkodning),
  • utnyttja ljudningsstrategin vid behov och/eller stanna upp vid vissa ord för att se hur de ska avläsas (avkodning),
  • återge huvuddragen av händelseförloppet i den lästa texten (läsförståelse).

Slutligen prövas i ett fjärde delprov elevernas läsförståelse i form av ett kort textsamtal i direkt anslutning till elevernas individuella högläsning. I detta delprov prövas förmågan att muntligt kommentera och föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texten samt relatera detta till egna erfarenheter.

I årskurs 6

Ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 6 prövar elevernas läsförmåga i två delprov, där olika texttyper ingår.

De två delproven prövar elevernas förmåga att själva kunna läsa och förstå berättande text och sakprosatext, genom att såväl lässtrategier för avkodning som förståelse används. Med stöd av flervalsfrågor och öppna frågor prövas fyra olika typer av läsförståelse:

  • Hitta efterfrågad information
  • Dra enkla slutsatser
  • Sammanföra och tolka information och idéer samt reflektera
  • Granska och värdera innehåll, språk och textuella drag

Likheter och skillnader i läsproven

I årskurserna 3, 6 och 9 prövas elevernas läsförmåga med stöd av de gemensamma begrepp som kursplanerna anger. Progression i proven syns dels i val av texter, frågeformuleringar och kravnivåer, dels i hur begreppen läsa med flyt och läsförståelsetolkas.

I provet för årskurs 3 prövas elevernas grundläggande läsförståelse genom att de själva läser bekanta och elevnära texter. Dessutom prövas om de kan läsa en del av en text i huvudsak flytande där även andra former av lässtrategier för avkodning utnyttjas.

För provet i årskurs 6 innebär läsa med flyt att eleverna har tillägnat sig en automatiserad avkodning. Det gör att elevernas läsförståelse i denna årskurs prövas genom att eleverna själva läser längre texter där en automatiserad avkodning krävs för förståelse och tolkning av texterna.

I ämnesproven i årskurs 9 prövas läsförmågan i ett av delproven. I första hand prövas bearbetning och analys av den lästa texten snarare än avkodning eftersom eleven förutsätts ha utvecklat förmågan att avkoda och förstå text. En enskild elev i årskurs 9 kan därför, som anpassning, få lyssna till texterna som ingår i delprovet i stället för att läsa dessa själv om det bedöms nödvändigt utifrån elevens behov och förutsättningar.

Proven i årskurserna 3 och 6 har både en summativ och en formativ funktion. De är en avstämning av elevens kunskaper men ger också en information inför den fortsatta undervisningen för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt. Provresultaten kan också utgöra underlag vid planering av resursfördelning och fortbildningsbehov. Proven kan användas tillsammans med andra test/diagnoser för att avgöra vad som gagnar den enskilda eleven bäst. Däremot har provet i årskurs 9 för den enskilda eleven främst en summativ funktion då det görs i slutet av den obligatoriska grundskolan och därmed inte i någon större utsträckning leder till en framåtsyftande planering för den enskilda eleven.

I årskurs 6 och 9 görs en sammanvägning av delprovsresultaten till ett provbetyg. I årskurs 3 sammanvägs inte delproven till ett enda provresultat. Däremot utgör delproven var för sig viktiga kunskaper för läraren om var eleverna befinner sig i sin läs- och skrivutveckling i slutet av årskurs 3.

Anpassningar av nationella prov i engelska

Läs- och skrivsvårigheter kan uttrycka sig på olika sätt för olika elever. Det går inte att generellt säga att alla elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi har samma behov av anpassningar. Rektorn beslutar om anpassningar av nationella prov.

Nationella prov i årskurs 6

Delprov B, Reception (Reading and Listening), i årskurs 6 består av två delar, B1 och B2. Del B1 (Reading) prövar elevens förmåga att förstå och tolka enkla engelska texter från olika medier, skriftliga instruktioner och beskrivningar. Del B2 (Listening) prövar elevens förmåga att förstå och tolka tydligt talad engelska, muntliga instruktioner och beskrivningar.

Läs mer om vilka anpassningar som kan göras i lärarinformationen till provet. Du hittar även informationen på lärosätets webbplats.

Anpassningar av nationella prov i årskurs 6 (nafs.gu.se)

Nationella prov i årskurs 9 och i gymnasieskolan

Delprov B, Receptive Skills, i årskurs 9 i grundskolan och kurserna Engelska 5 och Engelska 6 på gymnasial nivå är uppdelat på B1 Focus: Reading och B2 Focus: Listening. B1 prövar reception med fokus på läsförståelse, det vill säga förståelse av skriven engelska samt förmågan att tolka innehållet och därmed förmågan att läsa på olika sätt och med olika syften. B2 prövar reception med fokus på hörförståelse, det vill säga förståelse av talad engelska samt förmågan att tolka innehållet och därmed förmågan att lyssna på olika sätt och med olika syften.

Läs mer om vilka anpassningar som kan göras i lärarinformationen till provet. Du hittar även informationen på lärosätets webbplats.

Anpassningar av nationella prov i årskurs 9 (nafs.gu.se)

Anpassningar av nationella prov i gymnasieskolan (nafs.gu.se)

Möjlighet att undantas från delprov

Om det finns särskilda skäl kan rektorn besluta att en elev inte behöver genomföra ett nationellt prov eller delprov som ingår i ett sådant prov. Det finns då en risk för att eleven kan känna sig särbehandlad eller exkluderad.

Senast granskad: 2016-10-17
Innehållsansvar: Avdelningen för läroplaner