Bedömning av prov

  1. Får jag ta med proven hem för att rätta?

    Det anges inte i föreskrifter eller andra författningar om lärare får ta med sig nationella prov hem för rättning eller inte. Det är rektorn som leder och samordnar det pedagogiska arbetet på skolan och han eller hon ansvarar bland annat för hantering, rutiner och genomförande av nationella prov på skolan. Det innebär att det är rektorn som tar beslut om hur skolan på ett betryggande sätt förvarar material och hur läraren ska arbeta med proven så att innehållet i proven inte röjs.

     

    De nationella proven är sekretesskyddade i 17 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) under den tid som Skolverket återanvänder proven.

  2. Måste alla delprov vara godkända för att eleven ska få ett godkänt provbetyg i årskurs 6, 9 och på gymnasiet?

    Olika regler gäller för olika prov. Proven kan ha en sammanvägningsmodell som utgår från resultaten på delproven och som genererar ett provbetyg. Läs mer om sammanvägningsmodellen i lärarinformationen som följer med provet. 

  3. När har en elev klarat provet i årskurs 3?

    Eleven ska nå upp till kravnivån för varje delprov i ämnet. I årskurs 3 görs ingen sammanvägning av delproven. Syftet är att det tydligt ska framgå vilka delprov som eleven har klarat eller inte. 

  4. Om en elev inte klarar ett delprov i årskurs 3, har eleven då misslyckats med att uppfylla den del i kunskapskravet som delprovet prövar?

    Nej, inte nödvändigtvis. Många situationer uppstår under en dag och kan försvåra för elever att prestera på bästa sätt vid provtillfället. Proven är ett stöd för bedömningen, men läraren ska använda allt befintligt underlag för att bedöma om eleven uppfyllt kursplanens kunskapskrav. 

  5. Hur stor betydelse har provet för betyget?

    Det står inte i några lagar eller regler hur stor betydelse provet har. Det nationella provet är framför allt ett stöd för läraren, för att öka likvärdigheten i bedömning och betygssättning över hela landet.

    Läraren kan inte sätta betyg enbart utifrån resultatet på provet, eftersom provet inte prövar elevens kunskaper mot hela kunskapskravet. Eleven kan prestera bättre eller sämre av olika skäl. Därför måste lärarens övriga underlag om elevens kunskaper vara så rikt som möjligt. Ett nationellt prov är inte ett examensprov.

    Läs mer om skillnaden mellan betyg och provbetyg

  6. Kan man få ett annat slutbetyg än provbetyget?

    Ja. Lärare måste alltid hantera provresultatet med omdöme när de bedömer enskilda elevers prestationer och sätter betyg. Ibland presterar elever bättre än normalt på provet, ibland sämre. Det vanligaste är ändå att provresultaten stämmer rätt väl överens med lärarens tidigare egna bedömning. Om elevens resultat avviker, måste läraren avgöra om det är den tidigare bedömningen som är mest korrekt eller om det finns anledning att ändra bedömningen. Läraren kan både höja och sänka betyget. Det är alltså fel att ”nationella prov bara kan höja inte sänka betyget”.

  7. Kan vi kräva att eleverna skriver en uppsats om minst 600 ord för att få godkänt provbetyg i svenska i årskurs 9 och på gymnasiet?

    Nej, inte generellt. Textomfånget ska inte avgöra betyget och betyget har inte någon självklar koppling till antalet ord.
    I vissa ämnen kräver genren eller texttypen en avgränsning av antalet ord. Där framgår det hur många ord texten minst måste innehålla. Provets bedömningsanvisningar visar att läraren ska göra en helhetsbedömning för att kunna sätta betyg på uppsatsen. Där kan omfång spela in och i vissa fall avgöra betyget, men det finns inte någon generell gräns för lägst antal ord. 

  8. Har lärare skyldighet att informera eleven om resultaten på varje delprov?

    Ja, det är en fråga om rättssäkerhet för eleven. Eleven bör få se sitt prov och hur det har bedömts. Även eventuell vårdnadshavare kan ta del av elevens prov. Vid uppföljning av resultat med elever är det viktigt att läraren ser till att uppgifter inte sprids. 

  9. Kan vi vara säkra på att de nationella provens kravgränser är lämpliga?

    Ja, provens kravgränser är väl underbyggda och förankrade.

    Elever på olika skolor runt om i Sverige har gjort delar av proven innan de genomförs över hela landet. Syftet är att undersöka om proven fungerar på avsett sätt, om eleverna förstår uppgifterna, om det finns risk för att uppgifterna missuppfattas och om provets omfattning är rimlig. Utprövningen ger också underlag för kravgränserna.

    Forskare vid de universitet som konstruerar proven ger förslag till kravgränser utifrån de mål och kunskapskrav som gäller för ämnet eller kursen. Forskarna samarbetar med referensgrupper med aktiva lärare från olika skolformer, lärarutbildare och andra forskare. Skolverket fastställer sedan kravgränserna.

  10. Kan man få veta hur många som klarar proven?

    Ja, resultaten rapporteras på Skolverkets webbplats och i rapporter som sammanställs av de universitet som konstruerar proven. 

    Skolverkets Internetbaserade resultat- och kvalitetsinformationssystem (SIRIS) Provresultat i skolan

  11. Varför ska vi bedöma de nationella proven i engelska i årskurs 9 och på gymnasiet på en tiogradig skala?

    I samband med att de nya kurs- och ämnesplanerna infördes 2011 beslutades att den sammanvägningsmodell av delprov till provbetyg som funnits i de nationella proven i engelska tidigare ska behållas men modifieras för att passa den nya betygsskalan. På så sätt ges möjlighet att jämföra utfallet på proven över tid.

    När sammanvägningen till ett provbetyg sker med hjälp av den tiogradiga skalan tas informationen från de olika delproven väl tillvara. Nivåerna i skalan är inga betygssteg i sig utan kvalitativa färdighetsnivåer som beskrivs och exemplifieras i bedömningsanvisningarna. Dessa nivåer överförs sedan till ett provbetyg med hjälp av en sammanvägningsformel. Provbetyget möjliggör då relevanta jämförelser mellan provbetygen och betygssättningen i ämnet/på kursen.

    Vid betygssättningen i ett ämne eller en kurs ska läraren enligt läroplanen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne eller kurs. Lärare ska enligt förordning i förekommande fall använda sig av nationella prov inför betygssättningen. Sammanvägningen av delprov till ett provbetyg följer delvis andra principer än den slutgiltiga betygssättningen eftersom sammanvägningen grundar sig på det eleven presterat vid enstaka tillfällen. De nationella proven prövar inte heller alla delar av kunskapskraven.