Stärk elevers språkliga förmåga

Forskning visar att läsning har betydelse både för elevers språkutveckling och för deras förmåga till fantasi och inlevelse. Skolbiblioteksverksamhet främjar läsning och bildning. Genom att erbjuda en stimulerande läsmiljö och ett varierat utbud av texter kan skolbibliotek stödja skolans läsundervisning.

Skolbibliotekets bestånd

Skolbibliotekets bestånd bör präglas av innehållet i läroplan och centralt innehåll. Ett välutrustat skolbibliotek ger lärare och elever tillgång till såväl skönlitteratur och kunskapskällor så som sakprosa och relevanta databaser. Genom att arbeta medvetet med medieplanering kan beståndet anpassas efter skolans behov och elevernas olika förutsättningar.

Ett sätt att stärka barns och elevers intresse för läsning och språkliga förmåga är en god tillgång till litteratur inom olika genrer, språk och svårighetsgrad.

Tänk på att skolbibliotek, enligt bibliotekslagen, särskilt ska uppmärksamma prioriterade grupper såsom elever med funktionsnedsättning, nationella minoriteter och elever med annat modersmål än svenska. För elever med funktionshinder kan biblioteket erbjuda litteratur och hjälpmedel anpassade till deras behov. För de nationella minoriteterna och elever med annat modersmål än svenska kan biblioteket erbjuda litteratur på andra språk och lättläst svenska.

Läroplaner för de olika skolformerna och information om hur du använder dem Länk till annan webbplats.

Bibliotekslag (2013:801) Länk till annan webbplats.

Komplettera skolans egna biblioteksbestånd

En del huvudmän tillhandahåller en samordnande funktion i form av skolbibliotekscentral eller liknande där de enskilda skolbiblioteken kan komplettera sitt eget bestånd med exempelvis klassuppsättningar och temalådor från ett gemensamt bestånd. Det kräver att det finns möjlighet att transportera böckerna mellan skolorna men det kan vara ett sätt att använda resurser mer kostnadseffektivt.

Skolbiblioteken kan varje år ta del av inköpsstöd från Kulturrådet för att öka barns och elevers tillgång till litteratur. Det gäller både enskilda och kommunala huvudmän. Varje kommun gör en gemensam ansökan i samverkan mellan folk-och skolbibliotek.

Läs mer om inköpsstöd på Kulturrådets webbplats Länk till annan webbplats.

Läsförståelse är viktigt i alla ämnen

Forskning visar att läsning har betydelse både för elevers språkutveckling och för deras förmåga till fantasi och inlevelse. Dessutom bjuder läsningen på nya upplevelser, möten och tankar. Att inte bara kunna avkoda orden, utan att också förstå det man läser och kunna tolka det som inte är direkt uttalat i texten, att läsa mellan raderna, är avgörande för att eleverna ska klara sina studier i alla ämnen. Därmed blir också elevernas språkutveckling och läsförståelse en angelägenhet för alla lärare i alla ämnen.

I skolbiblioteket och genom läsning kan eleverna få möta olika representationer av verkligheten gestaltad genom litteratur. Här erbjuds tillfälle till igenkänning genom ett urval av litteratur som speglar mångfalden av elever, men även möjligheten att lära känna andra världar. Genom läsning, och inte minst samtal om det lästa, har även eleverna möjlighet att öka sin förmåga till kritiskt tänkande.

Nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska behöver särskild uppmärksamhet. Det kan ske till exempel genom att stimulera elevernas fritidsläsning och ge dem möjlighet till studier efter skoltid.

Som skolbibliotekarie kan du ge elever och lärare stöd i detta arbete.

Tipsoch råd om hur du kan arbeta för att skapa ett skolbibliotek för alla hittar du här: Skapa ett skolbibliotek för alla Länk till annan webbplats.

Stötta arbetet med språkutveckling och läsförståelse

I läroplanerna för grundskole- och gymnasieutbildningarna står det att rektor har ansvar för att ”skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens”. Det är alltså rektors ansvar att ge förutsättningar för att detta ska kunna ske, men det är lärare och skolbibliotekarie som genomför arbetet tillsammans.

Det är rimligt att det ingår i rollen som bibliotekarie att fördjupa sig inom läsning, litteraturförmedling och medieanvändning. Hur involverad en skolbibliotekarie är i olika lässtimulerande projekt beror på en rad faktorer som elevernas ålder, grad av samarbete med lärare och hur mycket tid som skolbibliotekarien har till sitt förfogande.

Eleverna möter också digitala texter, till exempel e-böcker och webbtexter. Att läsa digitalt, på en datorskärm eller annan enhet, skiljer sig från att läsa på papper. Som bibliotekarie kan du stötta elevernas läsförståelse även digitalt.

Skolbibliotek och skolbibliotekarier har betydelse för elevers lärande genom att ge tillgång till både tryckta och elektroniska källor. Det visar Skolinspektionens granskning om läsundervisning i ämnet svenska i årskurserna 7-9. Genom att hjälpa eleverna att hitta rätt text för rätt tillfälle stimulerar skolbibliotekarier läsning.

Stötta både enskild och gemensam läsning

I det centrala innehållet för svenska och svenska som andraspråk i LGR22 står det att läsande och skrivande ska ske både enskilt och gemensamt. I två filmer nedan får du ta del av samtal mellan skolbibliotekarier och forskare om hur du kan stötta elevers enskilda och gemensamma läsning. Filmerna är framtagna av Nationellt centrum för språk- läs- och skrivutveckling och skolbibliotek inom Skolverket.

Film: Enskild och gemensam läsning från förskoleklass till årskurs 3 (27:24 min)

I filmen samtalar en skolbibliotekarie och en forskare om olika delar av förmågan att läsa och hur arbetet på skolan kan utformas för att stärka de yngre elevernas läsning.

Film: Enskild och gemensam läsning på mellan- och högstadiet (23:03 min)

I filmen samtalar en skolbibliotekarie och en forskare om intresset för att läsa och skolbibliotekariens roll i elevernas kunskapsutveckling.

Olika arbetssätt att vidga elevernas läsvanor

Eleverna brukar uppskatta att få göra egna val av böcker, men det är viktigt att komma ihåg att deras läsvanor också behöver utmanas. Det kan skolbibliotekarien göra på olika sätt. Här är några autentiska exempel på hur skolbibliotekarier inspirerar till läsning genom att presentera och diskutera böcker på olika sätt:

Diskutera böcker med elever och lärare

  • Enskilda boksamtal vid spontanbesök eller klassbesök i biblioteket.
  • Högläsning i biblioteket med efterföljande boksamtal.
  • Bokprat i bibliotek eller klassrum. Det förekommer både längre bokprat och så kallade bokattacker. Det senare kan betyda att skolbibliotekarien, som en överraskning för eleverna men i överenskommelse med läraren, dyker upp på en lektion och berättar om en bok.
  • Filmade bokprat för att ge eleverna möjlighet att titta i efterhand eller hemifrån. Sök på ”bokprat” på YouTube/någon filmtjänst för att få exempel på hur det kan se ut.
  • Skylta med elevernas egna bokrecensioner på anslagstavlor och väggar. En digital variant är inspelade boktips som nås via QR-koder som är inklistrade i böckerna.
  • Bok- eller litteraturcirklar med elever och/eller lärare.
  • Prata läsning i största allmänhet, visa eleverna att ni läser. Vuxna i skolan kan vara läsande förebilder.

Arbeta med Läsande förebilder i modulen Stimulera läsintresse på Lärportalen Länk till annan webbplats.

Göra utställningar eller bjuda in en författare

Ibland arrangerar skolor utställningar eller bokmässor till exempel i samband med Världsbokdagen den 23 april, nationella minoriteters högtidsdagar eller när det är lämpligt under läsåret. Andra bjuder in en författare till skolan. Författarbesök kan bokas direkt med författaren eller via den ideella föreningen Författarcentrum som har fyra sektioner i landet.

Kontakta författarcentum för att boka ett författarbesök Länk till annan webbplats.

Lässtimulerande aktiviteter

Starta med en läsvaneundersökning

Om syftet är att väcka elevers läslust, kan skolbibliotekarie och lärare starta med att göra en läsvaneundersökning bland eleverna. En sådan kan ge svar på hur mycket och vad eleverna läser utanför skoltid eller utöver det de är ålagda att läsa. Resultatet ger en vink om hur ni ska fortsätta arbetet. Om du undrar hur en läsvaneundersökning kan utformas så finns en guide och tips på enkätfrågor i Läslyftets modul Stimulera läsintresse.

Arbeta med modulen Stimulera läsintresse (se Del 1 moment B) på lärportalen Länk till annan webbplats.

Arbeta med läsförståelse och genrepedagogik i årskurs 2

Ett sätt att arbeta är att utgå från en bok och arbeta med olika texttyper utifrån den. Lärares högläsning varvas med att eleverna får parläsa ur samma bok. Till varje kapitel sätter lärare och skolbibliotekarie ihop ett antal nya ord, frågor på raden, mellan raderna och bortom raderna. Boken delas in i fyra delar och till varje del planeras en skrivuppgift: beskrivande text, faktatext, instruerande text och återgivande text.

Hjulsbroskolans har arbetat med genrepedagogik,läs mer om det i skolans blogg Bokhjulet Länk till annan webbplats.

Skapa sångberättelser på låg- och mellanstadiet

Musiklärare och skolbibliotekarie plockar ut ett antal låtar som eleverna får öva när de har musik. Mellan varje låt får barnen sedan skapa en del av en saga. Resultatet blir som en "stafettsaga", en sångberättelse, där man fortsätter på det ställe där sista gruppen stannade. Berättelsen knyter ihop sångerna och själva sagan växer alltså fram mellan låtarna.

Hagaskolans har arbetat med stafettsånger, läs mer om det på skolans webbplats Länk till annan webbplats.

Elever ur olika årskurser läser för varandra

BookBuddies är ett projekt för ökad läslust och ökad digital kompetens. Elever ur äldre årskurser boktipsar för elever ur yngre årskurser.

Alléskolan har arbetat med Bookbudies, läs mer om deras upplägg på skolans webbplats Länk till annan webbplats.

Bokcafé på gymnasiet

Lässtarten görs i bibliotekets läsesal där skolbibliotekarien introducerar en bok och en författare som alla ska läsa. För att skapa intresse används också YouTube-klipp med författaren, boktrailers osv. Det här är ett exempel på hur man kan arbeta med paratext, det vill säga de texter som utgör den centrala textens inramning, som baksidestext, omslag, material från förlaget eller titel. Uppgifter till boken skapar lärare och bibliotekarie tillsammans. Läsningen avslutas med ett kombinerat bokcafé med levande ljus och musik. Eleverna delas in i mindre grupper och diskuterar utifrån Aidan Chambers modell.

Följ bokcaféet på Tullängsgymnasiets biblioteks webbplats Länk till annan webbplats.

Katarina Lycken Rüter om boksamtal á la Chambers Länk till annan webbplats.

Fler konkreta sätt att arbeta med att stimulera läsintresse

I del fyra av stödmaterialet Stimulera läsintresse utifrån ett jämställdhetsperspektiv får du konkreta förslag på hur skolbibliotekarien kan arbeta för att stimulera elevers läsintresse till exempel genom att skapa stimulerande läsmiljöer och använda läsande förebilder.

Del 4. Konkreta sätt att stimulera läsintresse Länk till annan webbplats.

Kombinera lässtimulerande arbete med informationssökning och källkritik

Det allt mer brokiga medielandskapet gör att förmågan till att kritiskt granska och sålla bland information är viktigare än någonsin. Det behövs i skolarbete, studier och som medborgare i ett digitaliserat informationssamhälle. Här spelar skolbibliotekarien en avgörande roll.

Ett exempel på hur man kan göra: På en skola i Göteborg samarbetar skolbibliotekarie, svensklärare och klasslärare i ett projekt som kombinerar läsfrämjande med medie- och informationskunnighet. De arbetar med läsning, manusskrivande och filmade bokpresentationer. När eleverna ska fotografera, filma, spela in och redigera får de samtidigt övning i informationssökning, källhantering och upphovsrätt.

Stöd lärares arbete med informationssökning och källkritik Länk till annan webbplats.

Nätverka med kollegor

Det finns olika sätt att nätverka med kollegor utanför den egna skolan. På sociala medier finns olika lärar- och skolbiblioteksgrupper som diskuterar böcker, läsning i skolan, lässtrategier etcetera Ett par av de mer aktiva för skolbibliotekarier är Skolbibliotekssamtal och Mångspråkigt gymnasiebibliotek.

Inom Skolverket finns även ”Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling och skolbibliotek”, NCS. NCS samarbetar med 18 regionala nätverk av språk-, läs- och skrivutvecklare i Sverige. Ta gärna del av listan med de regionala nätverken. Det kan vara en god idé att skapa kontakt med din regionala språk-, läs- och skrivutvecklare.

Fördjupning

Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57) Länk till annan webbplats.

Skolbibliotekets roll för elevers lärande – en forsknings- och kunskapsöversikt 2010-2015 Länk till annan webbplats. (2017). Se särskilt kapitel 5 om skolbibliotek och läsfrämjande.

Skolbibliotek för bildning och utbildning SOU 2021:3 Länk till annan webbplats.

Senast uppdaterad 21 oktober 2022
  • Kurser och utbildningar

    Använd läslyftets material

    På vår lärportal finns moduler som har skolbibliotekarier som uttalad målgrupp: Samtal om text och Stimulera läsintresse.

  • Stöd i arbetet

    Stimulera läsintresse

    Hur kan elevers läsintresse stimuleras utifrån ett jämställdhetsperspektiv? Hur ser skillnaderna mellan flickors och pojkars läsning ut, och hur kan dessa skillnader utjämnas?

  • Stöd i arbetet

    Väck läslusten inför läslovet

    Läslovet kan vara ett tillfälle för elever att hitta sin läslust. Här finns tips på hur du kan hjälpa dina elever att hitta läslusten -året runt!