Skolverket

Betyg och kunskapskrav

Elever i grundskolan får betyg första gången i slutet av höstterminen i årskurs 6. Sedan får eleven ett nytt betyg i slutet av varje termin fram till våren i årskurs 9 när slutbetyget sätts. Det är med slutbetyget elever söker vidare till gymnasieskolan.

Terminsbetyg och slutbetyg

Alla betyg en elev får i skolan från hösten i årskurs 6 till hösten i årskurs 9 kallas för terminsbetyg. Terminsbetyg sätts bara i de ämnen som eleven fått undervisning i under terminen som gått. Elever får ofta inte undervisning i alla ämnen varje termin.

Slutbetyg är de betyg eleven får när hon eller han slutar grundskolan i årskurs 9. Det är de betygen eleven använder när han eller hon ansöker till gymnasieskolan.

Ansökningarna till gymnasieskolan börjar redan på hösten. Därför får elever i årkurs 9 ett preliminärt antagningsbesked utifrån terminsbetyget på höstterminen i årskurs 9. Men det är utifrån slutbetyget som den definitiva antagningen sker.

Antagningsregler och meritvärde

Här hittar du de regler som gäller för ansökan till gymnasieskolan och information om hur du räknar ut ditt meritvärde.

Mer om hur du räknar ut meritvärde ocbehörighet till programlänk till annan webbplats

Kunskapskrav i varje ämne

Undervisningen i skolan utgår från ämnets eller kursens syfte och centrala innehåll. I varje ämne och kurs finns det också kunskapskrav. De talar om vad en elev behöver kunna för att få ett visst betyg i ett ämne.

Betygsskalan har fem godkända steg E, D, C, B och A. Betygen A, C och E sätter läraren när de kunskaper som eleven visar motsvarar det som beskrivs i kunskapskraven för respektive betygssteg. Betyget D sätter läraren om en elevs kunskaper motsvarar som beskrivs i kunskapskravet för betyget E och övervägande delen av det som beskrivs i kunskapskravet för betyget C. Samma sak gäller för betyget B, men då ska eleven ha visat de kunskaper som beskrivs i kunskapskravet för betyget C och till övervägande del det som står i kunskapskravet för betyget A.

Läraren kan använda alla steg i betygsskalan varje gång hon eller han sätter ett betyg. Det betyder att en elev kan få ett A i betyg redan i årskurs 6 eller 7. Läraren sätter ett nytt betyg varje termin, så om en elev får betyget A i ett ämne i slutet av vårterminen i årskurs 6 betyder inte det att eleven automatiskt har ett A i det ämnet i slutet av höstterminen i årskurs 7. I gymnasieskolan får elever betyg när en kurs är avslutad.

Kurs- och ämnesplaner i skolan

Kunskapskraven för alla ämnen i grundskolan och alla kurser i gymnasieskolan finns i kurs- och ämnesplanerna.

Kursplaner i grundskolan
Kursplaner i grundsärskolan
Kursplaner i sameskolan
Kursplaner i specialskolan
Kurser och ämnesplaner i gymnasieskolan
Kurser och ämnesplaner i gymnasiesärskolan

Hur lärare sätter betyg

Lärare sätter betyg utifrån vad en elev kan i förhållande till kunskapskraven i slutet av en termin i grundskolan och efter avslutad kurs i gymnasieskolan. Lärare utgår då från all tillgänglig information om elevens kunskaper. Inget enskilt prov, inte ens de nationella proven, kan ensamt avgöra ett betyg. Men ett nationellt prov ska särskilt beaktas av läraren. Det betyder att läraren inte kan bortse från en elevs resultat på ett nationellt prov om det inte finns särskilda skäl för det. Ett nationellt prov har större betydelse för lärarens bedömning än andra prov och uppgifter eleven får i skolan.

Det finns inga regler för hur lärare ska använda sig av betygsbeteckningarna på olika prov och uppgifter. Sådana ”betyg” är inte betyg i skollagens mening. Det kan vara bra att känna till att när lärare sätter termins- eller slutbetyg summerar de inte elevers ”betyg” på prov och uppgifter utan gör en bedömning av vad eleven kan i förhållande till kunskapskraven. Det kan till exempel innebära att en elev som fått ”betygen” C, A, A, A och A på olika prov och uppgifter kan få betyget A i betyg. Det kan också innebära att det blir ett annat betyg.

Elevers frågor om betyg

Vi får ofta frågor från elever som tycker att betygssystemet är orättvist, att man som elev måste prestera på topp hela tiden och att man inte kan ha en dålig dag. Vilket betyg det blir avgörs vid tiden för betygssättningen. Det stämmer att en elev måste ha visat att hon eller han kan det som beskrivs i kunskapskravet för A för att få betyget A i ett ämne, men det betyder inte att hon eller han måste ha visat det jämt och särskilt inte från början.

Bedömningar är till för att stödja elevers kunskapsutveckling ända fram till att betyget sätts, och det är inte meningen att en elev ska behöva prestera på topp hela tiden. I regel kan inte en enskild bedömning ensamt avgöra en elevs betyg.

Ställ dina frågor om betyg

I vårt frågeforum kan du ställa dina frågor om bedömning och betygssättning. Du hittar även svar på frågor som andra har ställt till oss.

Frågeforum om bedömning och betyglänk till annan webbplats

F-varning

F-varning är inget begrepp som används i de lagar och regler som finns om skolan. Däremot står det i läroplanen att läraren ska utvärdera varje elevs kunskapsutveckling och informera dig som elev och dina föräldrar om hur det går i skolan. Det är förstås extra viktigt om en elev riskerar att inte nå upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås för att få ett godkänt betyg.

Den här informationen kan skolan ge både skriftligt och muntligt, till exempel genom utvecklingssamtalet.

Om en elev riskerar att få ett underkänt betyg ska eleven skyndsamt få stöd i form av extra anpassningar. Det kan även vara så att eleven är i behov av särskilt stöd och då behöver läraren anmäla detta till rektorn.

Mer om extra anpassningar och särskilt stöd

F-varning är som sagt inget som beskrivs i skollagen eller i andra lagar om skolan, men utgångspunkten är att skolan behöver kommunicera med dig som elev och dina vårdnadshavare om du riskerar att inte nå minst betyget E. Men, det står heller ingenting i skolans lagar och regler om att din lärare inte kan sätta ett F i betyg utan att först ha informerat om det.

Rätt att få ett betyg motiverat

Läraren behöver kunna förklara på vilka grunder betyg sätts och stimulera och ge elever återkoppling i skolarbetet. Om en elev eller elevens vårdnadshavare ändå vill få information om skälen för ett betyg har ni rätt att få det av läraren som satt betyget.

Om elever eller vårdnadshavare önskar ska läraren också kunna förklara vad som varit avgörande när läraren satt ett visst betyg. Det betyder inte att läraren behöver förklara hur varje prov eller uppgift bedömts. Det är däremot inte möjligt att överklaga ett betyg.

Om det blivit fel

Det är inte möjligt att överklaga ett betyg, men en lärare kan ändra ett betyg om det visar sig att ett betyg är uppenbart fel. Det kan till exempel komma fram att läraren missat ett bedömningsunderlag eller att det skett en förväxling av elever.

Senast uppdaterad 07 november 2018