Alla elever i grund- och gymnasieskolan har rätt att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling, utifrån sina förutsättningar. För att nå dit har alla elever rätt till ledning och stimulans i skolan. För vissa elever kan det innebära extra anpassningar eller särskilt stöd.
Alla elever har rätt till ledning och stimulans under sin skoltid. Vissa elever kan ha behov av extra anpassningar under en kortare eller längre tid medan andra under längre tid kan behöva någon form av särskilt stöd. Det krävs inte någon diagnos för att ha rätt till extra anpassningar eller särskilt stöd.
Om du tror att ditt barn behöver extra stöd i skolan ska du ta kontakt med skolan, antingen med ditt barns lärare eller med rektorn. Det är rektorn som har det yttersta ansvaret för att alla elever får det stöd och den hjälp de behöver.
Skolan ska göra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen om en elev behöver det. Det här kallas för extra anpassningar. Om anpassningarna inte är tillräckliga kan eleven ha rätt till särskilt stöd. Skolan ska titta på hela skolsituation för eleven, alltså även hur det fungerar utanför klassrummet, till exempel på raster och i matsalen.
Extra anpassningar
Om ditt barn riskerar att inte nå kunskapskraven i ett eller flera ämnen ska skolan snabbt ge stöd i form av extra anpassningar. Det kan till exempel vara:
Om de extra anpassningarna inte räcker till eller om det bedöms att extra anpassningar inte kommer att vara tillräckliga ska rektorn se till att utreda om eleven behöver särskilt stöd. Skolan ska också utreda en elevs behov av särskilt stöd om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Oftast gör lärare och personal ur elevhälsan utredningen. Om den visar att ditt barn behöver särskilt stöd ska skolan ta fram ett åtgärdsprogram, det vill säga en skriftlig, konkret plan för vilken form av särskilt stöd som ditt barn behöver för att uppnå kunskapskraven. Särskilt stöd är insatser av mer ingripande karaktär och är insatser som ofta är mer omfattande och/eller varaktiga än extra anpassningar. Det kan till exempel vara:
Det ska också stå i åtgärdsprogrammet när åtgärderna ska utvärderas och vem som ansvarar för varje åtgärd. Om ni vill ska du och ditt barn få vara med när åtgärdsprogrammet utarbetas, till exempel genom att ge er syn på skolsituationen och komma med förslag på åtgärder.
Har ditt barn en funktionsnedsättning kan skolan anpassa genomförandet av provet. Det är alltså inte provet som anpassas utan det är själva genomförandet. Anpassningar kan till exempel vara:
Det är rektorn som i första hand beslutar om anpassningar, men rektorn kan överlåta beslutet till en lärare.
Du och ditt barn ska i god tid före provet få veta vilket stöd skolan kommer att ge vid provtillfället.
Här kan du läsa mer om anpassningar av nationella prov
Prata i första hand med läraren eller rektorn om du inte tycker att det stöd ditt barn får är till hjälp. Om det inte ger resultat kan du kontakta ansvarig tjänsteman i kommunen. Är det en fristående skola kontaktar du skolans styrelse. Du kan också vända dig till Skolinspektionen för att göra en anmälan. Läs mer om anmälan och hur du gör på Skolinspektionens webbplats.
Om du är missnöjd med skolans beslut om åtgärdsprogram kan du överklaga beslutet. Både innehållet i ett åtgärdsprogram och beslut om att inte göra ett åtgärdsprogram går att överklaga.
Du måste överklaga ett beslut inom tre veckor från den dag som du fick del av beslutet.
Läs mer om hur du överklagar åtgärdsprogram på Överklagandenämndens webbplats.