Rätten att utveckla sitt nationella minoritetsspråk

Elever som tillhör de nationella minoriteterna har rätt att utveckla sitt minoritetsspråk även om det inte är ett levande språk i hemmet. Det är något olika regler som gäller i förskolan, grundskolan, specialskolan, sameskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Nationella minoriteter har rätt till sitt språk

Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är nationella minoriteter i Sverige. Elever som själva anser sig tillhöra någon av de nationella minoriteterna har rätt till undervisning i nationella minoritetsspråk.

 

Det räcker med att en elev önskar undervisning för att skolan ska bli skyldig att ordna undervisning. Skyldigheten gäller under förutsättning att det finns en lämplig lärare. I grundskolan, specialskolan, sameskolan och grundsärskolan gäller detta oberoende av om det är ett levande språk i hemmet eller inte. Elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan måste dock ha goda kunskaper i språket för att ha rätt att läsa ett nationellt minoritetsspråk.

En elev som tillhör den nationella minoriteten romer och som kommer från utlandet får ges modersmålsundervisning i två språk om det finns särskilda skäl. Se filmen om nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola på de fem minoritetsspråken eller engelska nedan:

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola, film på jiddishlänk till annan webbplats

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola, film på finskalänk till annan webbplats

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola, film på meänkielilänk till annan webbplats

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola, film på romani chiblänk till annan webbplats

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola, film på sydsamiskalänk till annan webbplats

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola, film på engelskalänk till annan webbplats

Språkundervisningen stärker elevens identitet och bidrar till språkrevitalisering

Språket är bärare av erfarenhet, kunskap, tradition och kultur. Det gör det till en betydelsefull del av elevens identitetsskapande. De nationella minoritetsspråkens ställning i Sverige är i stort behov att stärkas och för att säkra språkens framtid är det nödvändigt att fler utvecklar språkkunskaper. Förutom att stärka elevens kulturella identitet, så bidrar undervisning i nationella minoritetsspråk till språkrevitalisering. Det innebär att undervisning i nationella minoritetsspråk bidrar till att väcka ett hotat språk till liv, att bevara det och få fler talare genom att använda olika metoder och hitta nya arenor för språket. Undervisningen bidrar till att språken fortsätter att utvecklas i Sverige. De nationella minoritetsspråken är

  • finska
  • jiddisch
  • meänkieli
  • romani chib (alla varieteter)
  • samiska (alla varieteter)

Förskola

Enligt läroplanen för förskolan ska medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Barn lär i de vardagliga aktiviteterna, i lek och i skapande verksamhet.

I varje förskola där det finns barn med annat modersmål än svenska eller som hör till de nationella minoriteterna ska aktiviteter, arbetssätt miljö och material anpassas till barnens behov. Särskilda åtgärder som tvåspråkig personal, modersmålsstödjare, kulturstödjare med mera kan vara viktiga komplement. Det gäller i samtliga förskolor. Även barnens föräldrar är en viktig tillgång och resurs för förskolan i detta avseende.

När det gäller nationella minoriteteter i ett förvaltningsområde så finns det dessutom en utökad rätt till förskola, helt eller delvis på minoritetsspråk. Det vill säga någonting ytterligare utöver de särskilda åtgärder som nämns ovan.

Senast uppdaterad 09 november 2018