Kursplaner och ämnesplaner bestämmer vad du får lära dig i skolan

Här kan du läsa om några av de dokument som styr skolans undervisning: kursplaner och ämnesplaner. Skolorna ska följa dem för att alla elever ska få en likvärdig undervisning.

I grundskolan finns det kursplaner och i gymnasieskolan finns det ämnesplaner. Läraren utgår från det som står i kurs- och ämnesplanerna när han eller hon planerar undervisningen i ett ämne, till exempel matematik, engelska eller bild. När det är dags att bedöma och betygssätta utgår läraren också från kurs- och ämnesplanerna.

Vad är en kursplan? (2:47 min)

Förändringar i kurs- och ämnesplanerna från den 1 juli 2021

Vi har nyligen gjort förändringar i kursplanerna för grundskolan, sameskolan och specialskolan och i tre ämnesplaner på gymnasial nivå. Regeringen har fattat beslut om ändringarna och de börjar gälla 1 juli 2021. Just nu håller vi även på att revidera grundsärskolans kursplaner.

För dig som är elev innebär förändringarna att du ska få en undervisning som är bättre anpassad till den årskurs du går i och att betygen blir mer tillförlitliga och rättvisande. För lärarna ska de nya kurs- och ämnesplanerna bli bättre arbetsverktyg.

Mer om ändringarna:

Vem bestämmer vad som ska stå i kurs- och ämnesplanerna?

Skolverket tar fram förslag på vad som ska stå i kurs- och ämnesplanerna. Sedan är det regeringen som beslutar vad som ska stå i kursplanerna för grundskolan. De beslutar också om ämnesplanerna till de ämnen som är gemensamma för alla program på gymnasial nivå. Ämnesplaner på gymnasial nivå används både inom gymnasieskolan och i vuxenutbildningen.

Sameskolan och specialskolan använder grundskolans kursplaner men de har också egna kursplaner. Sameskolan har en i samiska och specialskolan har egna kursplaner för döva och hörselskadade. Det är Skolverket som beslutar om dem.
Det är också vi som beslutar om alla kursplaner i grundsärskolan.

Det är ett omfattande arbete att skriva kursplaner och vi gör det ihop med lärare, forskare och andra organisationer som kan tillföra olika kunskaper och perspektiv på ett ämne.

Kursplaner i grundskolan

Det finns en kursplan för varje ämne i grundskolan och i de andra obligatoriska skolformerna. Kursplaner består alltid av tre delar: syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Lärarna ska använda dem tillsammans med det som står i läroplanen om bland annat skolans värdegrund och uppdrag.

Den första delen, syftet, beskriver varför du läser ett visst ämne i skolan och vilka kunskaper som det är meningen att du ska få. Läraren planerar och genomför undervisningen med utgångspunkt i syftet och det centrala innehållet som är nästa del.

Det centrala innehållet beskriver vilket innehåll som läraren måste ta upp i undervisningen. Det mesta är skrivet på övergripande nivå så att läraren själv har möjlighet att avgöra hur djupt han eller hon ska gå in på olika delar i ett ämne. Om läraren vill och hinner kan han eller hon också lägga till andra delar i sin undervisning. Svårighetsgraden i det centrala innehållet är anpassat till hur gamla eleverna är.

Sist i kursplanen kommer kunskapskraven. Läraren använder dem när betygen ska sättas vid terminens slut. På lågstadiet, där man inte får betyg, använder lärarna kunskapskraven i årskurs 1 och 3 för att stämma av om elevernas kunskaper är tillräckliga.

Kunskapskraven kan inte läsas ensamma utan behöver tolkas utifrån syftet, det centrala innehållet och lärarens undervisning.

Ämnesplaner i gymnasieskolan och i vuxenutbildningen

Det finns en ämnesplan för varje ämne i gymnasieskolan och i vuxenutbildningen. Ämnesplaner består alltid av tre delar: ämnets syfte plus centralt innehåll och kunskapskrav för kurser i ämnet som eleven läser. Lärarna ska använda dem tillsammans med det som står i läroplanen om bland annat skolans värdegrund och uppdrag.

Den första delen, syftet, beskriver varför du läser ett visst ämne i skolan och vilka kunskaper som det är meningen att du ska få. Läraren planerar och genomför undervisningen med utgångspunkt i syftet och det centrala innehållet.

Nästa del av ämnesplanen utgörs av de kurser som ingår i ämnet. För varje kurs finns centralt innehåll och kunskapskrav.

Det centrala innehållet beskriver vilket innehåll som läraren måste ta upp i undervisningen. Det mesta är skrivet på övergripande nivå så att läraren själv har möjlighet att avgöra hur djupt han eller hon ska gå in på olika delar i ett ämne. Om läraren vill och hinner kan han eller hon också lägga till andra delar i sin undervisning. Svårighetsgraden i det centrala innehållet är anpassat till hur gamla eleverna är.

Sist i ämnesplanen kommer kunskapskraven. Läraren använder dem när betygen ska sättas vid terminens slut. Kunskapskraven kan inte läsas ensamma utan behöver tolkas utifrån syftet, det centrala innehållet och lärarens undervisning.

Frågor och svar

Nej. Skolverket har reviderat kunskapskraven inom ramarna för det befintliga betygssystemet. Det är riksdag och regering som bestämmer om betygssystemet ska ändras.

Kunskapskraven kommer att bli enklare att läsa och förstå eftersom de är mindre omfattande, innehåller färre detaljer och är formulerade på ett enklare sätt. Men det kan vara svårt för dig som elev att på egen hand förstå kunskapskraven utan det sammanhang som undervisningen ger. Be läraren att förklara för dig vad som krävs för olika betyg.

De nya kursplanerna har mindre omfattande och detaljerade kunskapskrav. Det kan öka möjligheterna för dig som har någon typ av funktionsnedsättning att på olika sätt visa vad du kan inom de områden som kunskapskraven pekar ut.

Kunskapskraven innehåller inte lika många detaljer som tidigare. Det står inte heller lika ofta att kunskaperna måste redovisas på ett speciellt sätt. På så sätt kan lärarna kan få ett bredare och mer nyanserat underlag utifrån vad han eller hon tagit upp i undervisningen. Skolverket hoppas att betygen då kan bli mer rättvisande och ge en bättre bild av vad eleven kan.

Senast uppdaterad 14 augusti 2020