Prövning - att läsa in ett ämne eller en kurs för betyg
Att göra en prövning är att få sina kunskaper bedömda utifrån de betygskriterier som finns för en kurs eller ett ämne för att få, eller läsa upp, ett betyg.
Hur går en prövning till?
För att göra en prövning behöver du på egen hand läsa in dig på den kurs eller det ämne som du vill läsa upp eller läsa in. Det är individuellt hur väl olika personer klarar av att studera till en prövning. Vissa kurser i gymnasieskolan kan vara enklare att läsa in på egen hand, medan ämnen som fysik, kemi eller yrkesämnen kräver att du kan göra även praktiska moment. Men en grundförutsättning är att du har satt dig in i målen för kursen, det centrala innehållet och betygskriterierna. Har du läst kursen på gymnasiet har du ofta bättre förutsättningar för att klara en prövning.
Själva prövningen kan genomföras på olika sätt. Det är skolan som bestämmer hur en prövning ska gå till.
För att du ska kunna visa vilka kunskaper du har jämfört med betygskriterierna i kursens eller ämnets alla delar kan prövningen vara skriftlig och/eller muntlig och även innehålla inlämningsuppgifter, laborationer eller praktiska moment.
I fysik, kemi, biologi och naturkunskap krävs ofta att du har ett intyg som visar att du gjort alla laborationer som ingår i kurserna alternativt att du gör laborationerna på lektionstid med andra elever som läser kursen eller ämnet. Om du känner dig osäker på om du kan läsa in kursen eller ämnet på egen hand kan det vara bättre att du söker till och deltar i undervisningen i en kurs.
Du behöver kunna styrka din identitet
Vid prövningstillfället behöver du kunna styrka sin identitet. Om du inte är känd på skolenheten behöver du ta reda på vilka identitetshandlingar som anses godtagbara i samband med prövning.
Urvalsgrupper efter prövning
Ett betyg som du fått efter att du gjort en prövning medför i vissa fall att du hamnar i en annan urvalsgrupp vid ansökan till högskolan. Ett kompletterat betyg kan påverka i vilken grupp du hamnar i urvalet.
Mer om urvalsgrupper på antagning.se
Länk till annan webbplats.
Prövning i gymnasieskolan
Du som går på gymnasiet har rätt att göra en prövning på skolan i alla kurser i grundskoleämnen och i de kurser och det gymnasiearbete som ingår i din individuella studieplan. En förutsättning är dock att du inte tidigare har fått betyg på kursen eller att du har fått betyget F. Prövningen ska vara avgiftsfri om du fått betyget F eller fått ”streck”.
Kan jag göra en prövning under en pågående kurs?
Ja, det är tillåtet att göra en prövning i en kurs innan den är avslutad, både inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. Men det är skolan som bestämmer när. Skolan är inte skyldig att anordna en prövning vid en viss tidpunkt. Det innebär i praktiken att kursen ändå kan hinna avslutas innan prövningen har kommit till stånd.
Kan jag göra en prövning i en överliggande kurs även om jag inte har betyg i underliggande kurser?
Ja, det är möjligt men du får bara betyg i den kurs som prövningen handlar om. Om du gör en prövning i en kurs så avser prövningen bara den kursen, till exempel franska som Moderna språk 4 eller Matematik 4. Du får inte automatiskt betyg i de underliggande kurserna i samma ämne, i detta exempel franska som Moderna språk 1–3 eller Matematik 1–3.
Kan jag göra en prövning i grundskoleämnen och gymnasiekurser om jag går på ett introduktionsprogram?
Ja, du har rätt att göra en prövning på din skola i alla kurser och grundskoleämnen som ingår i din individuella studieplan.
Prövning inom kommunal vuxenutbildning, komvux
Vilken rätt har jag att göra en prövning inom komvux?
Du som är bosatt i Sverige har möjlighet att göra en prövning inom komvux på grundläggande och gymnasial nivå i alla kurser som det sätts betyg på samt i gymnasiearbetet. Det gäller även om du tidigare har fått betyg på kursen eller gymnasiearbetet. Även på komvux som anpassad utbildning har du rätt att göra en prövning sedan den 1 juli 2021.
Prövningen får bara göras hos en huvudman som anordnar kursen. När det gäller gymnasiearbetet får du bara göra en prövning hos en huvudman som anordnar utbildning inom det kunskapsområde som ditt gymnasiearbete handlar om.
Vad innebär det att vara bosatt i Sverige?
Kan jag som går i gymnasieskolan göra en prövning inom vuxenutbildningen?
Ja du kan få göra en prövning inom vuxenutbildningen i kurser som du inte fått godkänt betyg på i gymnasieskolan eller inom vuxenutbildningen. Men om du redan har fått ett godkänt betyg på kursen eller gymnasiearbetet i gymnasieskolan så har du inte rätt att göra en prövning så länge du går i gymnasieskolan.
Kan jag göra en prövning inom vuxenutbildningen efter att jag gått färdigt gymnasieskolan?
Ja, när du har gått färdigt i gymnasieskolan kan du göra en prövning inom vuxenutbildningen även i kurser som du fått godkänt betyg på i gymnasieskolan. Du kan vända dig till vuxenutbildningen i din kommun för att göra prövningen. Du har rätt att göra en prövning i alla kurser som finns på ett nationellt program. Det gäller också för gymnasiearbetet. Du har bara rätt att göra en prövning på en skola som anordnar just den kursen.
Måste jag göra prövningen i den kommun där jag bor?
Nej, du kan välja att göra prövningen i en annan kommun eller skola. En kommun får inte säga nej med hänvisning till att du har en annan hemkommun. Kommunen har inte heller rätt till någon ersättning från din hemkommun. Däremot får du bara göra prövningen hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen under den tidpunkt då du vill genomföra prövningen.
Får jag göra en prövning i delkurser inom vuxenutbildningen?
Ja, du har möjlighet att göra en prövning även i kurser som bedrivs i form av delkurser. Även om du fått ett godkänt betyg i en delkurs har du rätt att göra en prövning, men bara hos en huvudman som anordnar den aktuella delkursen.
Är det möjligt att göra en prövning inom sfi?
Ja, det är möjligt och gäller även om du tidigare har fått betyg på kursen, men bara hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen.
Kostnaden för en prövning
Vad kostar det att göra en prövning?
Skolans huvudman (kommunen eller annan utbildningsanordnare) får ta ut en avgift på högst 500 kronor av den som vill göra en prövning i grundskolan, gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning.
Avgift får inte tas ut för
- den som har gått ut grundskolan och inte fått minst betyget E i årskurs 9 i det ämne prövningen gäller
- en elev i gymnasieskolan som fått betyget F på den kurs eller i det grundskoleämne som prövningen gäller, eller som inte fått betyg i kursen eller grundskoleämnet för att det inte har funnits underlag för bedömning på grund av att eleven har för stor frånvaro (det som brukar kallas för streck)
- en elev i kommunal vuxenutbildning som har fått betyget F på den kurs som prövningen gäller
- en elev i kommunal vuxenutbildning som inom ramen för en kurs går igenom en prövning efter att ha gjort en validering
- den som inte har nått upp till nivån för betyget E efter att ha avslutat en kurs inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning.
Mer om vad som gäller vid prövning
Vem sätter betyg i samband med en prövning?
Den eller de lärare som håller i prövningen sätter betyget.
Hur snabbt måste skolan eller huvudmannen erbjuda en prövning?
Det finns ingen regel för hur snabbt skolan måste erbjuda en prövning. Det beror på att förutsättningarna för att genomföra en prövning skiftar och olika ämnen och kurser ställer olika praktiska krav. Huvudmän och skolor kan behöva tid att göra lämpliga förberedelser, som att utse lärare, boka lokaler och ställa i ordning utrustning. Lärare som håller i prövningar behöver också tid för att planera och förbereda sig.
Kan alla skolor och huvudmän anordna prövning i modersmål eller moderna språk?
Prövning i ett språk får bara genomföras vid en skola eller hos en huvudman som anordnar undervisning i det aktuella språket. För att en prövning ska kunna genomföras i modersmål måste undervisningen i språket dessutom anordnas inom ramen för ämnet modersmål. På samma sätt kan en prövning bara genomföras i ämnet moderna språk om skolan eller huvudmannen anordnar undervisning i det aktuella språket som moderna språk. Även om det handlar om samma språk, till exempel franska, så är modersmål och moderna språk olika ämnen med olika kurs- och ämnesplaner samt olika betygskriterier.
Kan läraren använda ett nationellt prov vid en prövning?
Ja, nationella prov eller delar av nationella prov kan användas vid prövningar i ämnen eller kurser där eleverna gör nationella prov. Proven är utvecklade med utgångspunkt i kurs- och ämnesplanerna och utprövade för att ge tillförlitliga resultat. Men en prövning kan inte bara bestå av ett nationellt prov. Prövningen kan samordnas med ordinarie provtillfällen på skolenheten.
Är det tillåtet att genomföra en prövning på ett annat språk än svenska?
Det är den lärare som håller i prövningen som får avgöra om du få redovisa dina kunskaper på ett annat språk. Det är inte reglerat att en prövning måste genomföras på svenska, men du har heller inte alltid rätt att få visa dina kunskaper på ett annat språk. Vid all betygssättning måste läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Det är upp till läraren att avgöra om den bedömningen är möjlig att göra om du svarar via en tolk, modersmålslärare eller studiehandledare.
Vilken information om mina kunskaper ingår i bedömningen?
Det kan hända att en lärare har information om vilka kunskaper du har redan före prövningen. Läraren kan till exempel ha haft dig som elev eller så kan du ha lämnat in intyg från praktik, arbetsplatsförlagd utbildning eller liknande. Även om läraren har fått sådan information, så måste prövningen handla om alla delar av betygskriterierna. Läraren ska sätta betyg med utgångspunkt i vilka kunskaper du har vid prövningstillfället. Det är läraren som bedömer om kunskaper du har sedan tidigare är relevanta när betyget sätts efter prövning.
Mer om undantagsbestämmelsen vid betygssättning Länk till annan webbplats.