Skapa ett skolbibliotek för alla
Visst går det att skapa ett skolbibliotek som möter elevers olika behov. Det handlar till exempel om att erbjuda talböcker och böcker på elevernas modersmål.
Talböcker
En talbok är en inläst version av en utgiven bok. Den är dock inte en kommersiell produkt som alla kan få tillgång till. Elever som har en läsnedsättning, till exempel på grund av synskada eller dyslexi, har rätt att få tillgång till talböcker. Något intyg behöver inte visas upp och man behöver inte heller uppge diagnos eller orsak till läsnedsättningen. Talböcker produceras och distribueras av Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). Både skolbibliotek och folkbibliotek har behörighet att förmedla talböcker och registrera elever för egen nedladdning. Det senare innebär att eleven själv kan ladda ner talböcker från MTM:s bibliotek Legimus.
Nedan finns länkar och praktiska tips till skolbibliotekarier som arbetar eller tänkt börja arbeta med talböcker och andra tillgängliga medier.
Kom igång med talböcker och lättläst
Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) berättar vad du på skolbiblioteket, som ansvarar för utlån av tal- och punktskriftsböcker till personer med läsnedsättning, behöver kunna. Informationen vänder sig till alla typer av bibliotek.
Kom igång med talböcker, Legimus.se, Myndighetens för tillgängliga medier
Använd Legimus.se
Legimus.se är MTM:s bibliotek. Här går det att låna och beställa talböcker, böcker på punktskrift med mera. Här finns dessutom information för bibliotek.
För bibliotek, Legimus.se, Myndigheten för tillgängliga medier
Tre råd på vägen
- Testa tekniken själv först så att du blir mer säker på den. Saker man inte gör ofta glöms lätt bort.
- Var inte rädd för att fråga! Hitta gärna en kontaktperson i din kommun som kan svara på dina frågor eller ta kontakt med Myndighetens för tillgängliga mediers svarstjänst.
- Besök MTM:s och Legimus webbsidor. Där finns aktuell information, instruktionsfilmer och vanliga frågor om talböcker och andra tillgängliga medier.
Samarbeta med lärare
- Samarbeta med lärare som arbetar med barns läsning till exempel svensklärare, klasslärare och speciallärare. De känner bäst till elevernas läsförmåga och kan tala om vilka elever som behöver extra stöd.
- Arbeta för ett tillåtande klimat på skolan bland lärare och elever. Det ska vara ok att läsa på olika sätt.
- Kom ihåg att även yngre elever som har en läsnedsättning kan lyssna på talböcker. Deras läslust kan stimuleras och väckas om de får lyssna på litteratur ibland.
Sprid information om talböcker på skolan
Sprid kunskaperna om talböcker på skolan. Prata gärna om talböcker och lättläst litteratur i olika sammanhang, på möten och konferenser. Du kan också sprida kunskap genom att:
- Visa upp att biblioteket arbetar med talböcker. Skylta!
- Länka till en inspirationsfilm på skolbibliotekets webbplats. Hos Legimus hittar du filmen ”Legimus och talböcker” som vänder sig till unga vuxna samt filmen ”Välkommen till talböckernas värd” som har barn och ungdomar som målgrupp.
- Ta del av informationen Stöd i dagligt arbete.
Inspirations- och instruktionsfilmer på Legimus.se, Myndigheten för tillgängliga medier
Stöd i arbete med talböcker, Myndigheten för tillgängliga medier
Lär dig mer
- Om du vill fortbilda dig finns bland annat MTM.s studiedagar och webbinarier, FMLS dysleximässa och informativa webbsidor, som till exempel logopedeniskolan.blogspot.se
- Ta också del av vad Specialpedagogiska skolmyndigheten skriver om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Längst ner på sidan finns inspirerande exempel!
MTM:s studiedagar och webbinarier
Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats
Tipsen kommer från Helena Nordqvist, Myndigheten för tillgängliga medier, MTM och Cecilia Persdotter, Malmslättskolan Tokarp, Linköping.
Skapa ett mångspråkigt bibliotek
Forskning visar att elever som lär sig modersmålet ordentligt kan ha lättare att lära sig ett nytt språk och uppnå bättre resultat även i övriga ämnen. Därför bör skolan och skolbiblioteket ge tillgång till litteratur på de flerspråkiga elevernas modersmål eller nationella minoritetsspråk, antingen genom inköp eller inlån. Det kan vara svårt att veta vart du ska vända dig för att köpa in böcker på elevernas modersmål. På www.interbib.se kan du få vägledning.
Om ditt skolbibliotek vill låna böcker från Internationella bibliotekets lånecentral finns särskilda regler för det:
”När ett skolbibliotek inte kan köpa in vissa böcker vänder det sig till sitt lokala folkbibliotek. När folkbiblioteket inte kan förse skolbiblioteket med relevant litteratur vänder det sig till IBLC som har till uppdrag att komplettera folkbibliotekens bestånd av mångspråkig litteratur. Beställning av depositioner till skolbibliotek måste därför ske via ett folkbibliotek.”
Läs mer Skolbibliotek, Internationella biblioteket
Nedan finns praktiska tips från Internationella biblioteket och skolbibliotekarier som kommit olika långt i sitt mångspråkiga arbete:
- Ta reda på vilka språk som finns på skolan.
- Formulera, tillsammans med skolledning och lärare, framför allt i modersmål, en strategi för hur skolbiblioteket kan stödja elever med ett annat modersmål än svenska.
- Skriv in mångspråksarbetet i skolbibliotekets och skolans arbets- eller verksamhetsplan. Se till att planen samspelar med kommunens biblioteksplan så att ansvar, roller och samarbetsområden klargörs.
- Samarbeta och rådgör med skolans eller kommunens modersmålslärare som kan språken och känner till elevernas olika behov.
- Ta hjälp av eleverna att hitta bra böcker – de känner säkert till böcker på egna modersmålet som passar dem och som därför kan passa andra.
- Informera lärare och vårdnadshavare om vilka möjligheter som finns att via skolbiblioteket få låna böcker på sitt modersmål.
Att arbeta med mångspråkighet i skolbiblioteket, Kungliga biblioteket
Se hur det går att samarbeta kring mångspråkiga bibliotek
Titta gärna på ett klipp ur filmen där tre skolbibliotekarier från Gävle berättar om ett kommunövergripande projekt för att skapa ett mångspråkigt bibliotek. I filmklippet berättar Diana Hedin om hur hon själv är ett levande exempel på nyttan med modersmålsundervisning. Ni får också veta hur skolbibliotekarierna bar sig åt för att ta reda på vilka språk som eleverna på de respektive skolorna talar.
Hitta böcker och fria e-resurser på olika språk
Samarbeta och rådgör med skolans eller kommunens modersmålslärare som kan språken och känner till elevernas olika behov.
Ta hjälp av eleverna att hitta bra böcker – de känner säkert till böcker på egna modersmålet som passar dem och som därför kan passa andra.
Interbib.se är Internationella bibliotekets flerspråkiga webbplats med integrerad katalog. Där finns i stort sett allt stöd och all vägledning tillgänglig och dessutom massor av spännande läsning. En särskild sida tipsar om hur du kan hitta fria e-resurser på olika språk.
Hitta fria e-resurser: På några ställen finns nationella distributörer av e-medier och e-böcker och som distribuerar till landets bibliotek, men det gäller långt ifrån alla länder. Interbib.se har samlat länkar och samlat på en särskild sida om fria e-resurser. Via Facebook-gruppen Mångspråkigt gymnasiebibliotek kommer också tips om fria e-resurser.
IBBY Europe kan användas för att hitta kvalitetsböcker för barn och unga på olika europeiska språk. Inom varje språkavsnitt föreslås 10 nyligen publicerade böcker. För att se ett urval, klicka bara på det språk du är intresserad av. Åldersgrupp och innehållsbeskrivning saknas.
Pröva att söka i olika bibliotekskataloger med mångspråkig litteratur. Testa till exempel Mångspråksbiblioteket hos Medioteket i Stockholm. Biblioteket är endast till för stadens elever, men vem som helst kan förstås söka i katalogen. Om du söker på ett språk får du upp böcker som inköpta för att användas på skolor.
Erbjud resurser på de nationella minoritetsspråken
Grundskolan ska ge alla elever kunskap om nationella minoriteternas historia och kultur. De nationella minoritetsspråken, jiddisch, romska, samiska, finska och meänkieli, nämns i flera ämnen i läroplanen. Därför är det angeläget att skolbiblioteken tillhandahåller aktuella fysiska och digitala resurser om nationella minoriteter och minoritetsspråk, och medier på de minoritetsspråk som lokalt är aktuella. Under 2017-2019 kommer Kulturrådet främja utgivning och spridning av litteratur på de nationella minoritetsspråken. Regionbibliotek Stockholm har några förslag på hur bibliotek kan arbeta:
- Tillgängliggöra aktuell information och fakta om nationella minoriteter.
- Uppmärksamma högtidsdagar.
- Ha utställningar och skyltningar om nationella minoriteter.
- Synliggöra romaner som handlar om nationella minoriteter.
Material och en guide att undervisa om nationella minoriteter i Sverige
Skolbiblioteken och de nationella minoritetsspråken, Pedagog Stockholms webbplats
Många sätt att vara människa, Regionbibliotek Stockholms webbplats
Samarbeta och nätverka
Samarbeta med lärare, skolans eller kommunens modersmålslärare och med folkbiblioteket. En del folkbibliotek har en grupp med särskilt ansvar för mångspråkighet och/eller mångkultur.
Skaffa dig ett utvidgat kollegium! Nätverka med kollegor, ställ frågor och starta diskussioner på Skolverkets forum skolbiblistan och i olika grupper på sociala medier, till exempel Facebookgruppen Mångspråkigt gymnasiebibliotek.
Sprid information om det mångspråkiga biblioteket
Delta i eller arrangera föräldramöten, träffa gärna elever och föräldrar familj per familj för att ringa in barnens behov och visa på resurser.
Berätta om det mångspråkiga biblioteket på arbetslagsträffar och personalmöten i aulan.
Skylta med dessa böcker lika mycket som du gör med svenska böcker i skolbiblioteket. Kopiera gärna framsidan av några titlar och skapa en affisch.
Internationella biblioteket har material på olika språk som passar i skolbiblioteket. Du kan fritt ladda ned och använda deras mallar, skyltar och broschyrer.
Mallar, skyltar och broschyrer, Internationella biblioteket
Lär dig mer om mångspråkighet
Delta gärna i fortbildningar och konferenser som arrangeras av Skolverket, Internationella biblioteket eller Nationellt centrum för svenska som andra språk.