Stärk elevers digitala kompetens

Skolbiblioteket blir inte mindre viktigt när skolan digitaliseras och informationsflödet på nätet strömmar in i skolan. Tvärtom kan skolbiblioteket spela en viktig roll för att utveckla elevernas digitala kompetens.

Digital kompetens i läroplaner

Skrivningarna om digital kompetens har förtydligats och förstärkts i läroplanerna. Skolverket definierar fyra aspekter av digital kompetens:

  • Att kunna förstå hur digitaliseringen påverkar samhället och individen.
  • Att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier
  • Att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik.
  • Att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik.

Om du vill komma igång och diskutera förändringarna så använd gärna materialet nedan tillsammans med dina lärarkollegor.

Diskussionsunderlag om digital kompetens på grundskoleutbildning

Diskussionsunderlag om digital kompetens på gymnasieutbildning

Diskussionsunderlag om digital kompetens på gymnasial vuxentbildning

Läroplaner finns på avdelningen Undervisning under respektive skolformlänk till annan webbplats

Som skolbibliotekarie behöver du känna till och kanske arbeta med alla aspekter, men du kommer troligtvis att fokusera på den aspekt som handlar om att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik. Det står i läroplanens första del att eleverna ”ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.”

Stöd lärares arbete med informationssökning och källkritik

Sedan länge har en av skolbibliotekariens viktigaste uppgifter varit att stödja lärares och elevers arbete med informationssökning, källkritik och säker internetanvändning. Inte sällan ingår också att diskutera de juridiska aspekterna som exempelvis upphovsrätt och vilka lagar som styr vårt samröre på nätet. Nu blir detta arbete formaliserat genom läroplanerna.

I läroplanerna för grundskole- och gymnasieutbildning har det tillkommit en punkt om att rektor har ansvar för att ”skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens”. Det är alltså rektors ansvar att ge förutsättningar för att detta ska kunna ske, men det är skolbibliotekarien som genomför arbetet tillsammans med skolans lärare.

Idag söker de flesta av oss information via olika söktjänster på nätet. Samtidigt har den ökade användningen av sociala medier och diskussionerna om falska nyheter fört källkritik högt upp på skolans agenda. Ytterligare en aspekt som tillkommit under senare år är vikten av att vara sökkritisk, det vill säga att ha ett kritiskt förhållningssätt också till den träfflista som kommer upp när du skrivit in ett ord i en söktjänst.

Metoderna för att handleda elever i att hantera information varierar mellan skolor och beror på elevernas ålder. Många skolor har också en konkret plan för elevernas progression och den kallas ibland MIK-plan. En sådan plan visar vilka undervisningsmoment eleverna ska gå igenom i varje årskurs för att lära sig söka och utvärdera olika typer av informationskällor. Den kan också innehålla moment om upphovsrätt och nätsäkerhet.

Samarbete med lärare är en förutsättning för att nå fler elever och uppnå ett gott resultat. Dessutom visar forskningen att arbetet med informationssökning och källkritik blir mer effektivt om det ingår i ämnesundervisningen än om det behandlas som separata moment. Relevansen för eleverna ökar om de får hjälp precis när de behöver det. Detta hindrar naturligtvis inte att exempelvis gymnasieelever får en strukturerad genomgång i god tid innan de sätter igång sitt gymnasiearbete.

Använd digitala verktyg

De flesta skolbibliotek som är bemannade har tillgång till en datoriserad bibliotekskatalog. Den är ett arbetsredskap i vardagen för både elever och personal. Inte sällan går den att nå via internet. Vem som helst kan söka i katalogen, men vill du låna eller reservera behöver du inloggning. Många skolbibliotek väljer också att teckna abonnemang på olika databaser som innehåller kostnadsbelagt material. Det brukar ingå i skolbibliotekariernas uppgifter att demonstrera hur dessa databaser fungerar och hur de används.

Utöver katalogen och databaser kan du som skolbibliotekarie också ha användning för olika digitala verktyg och tjänster när du ska presentera verksamheten eller kommunicera i skolan. Här är några exempel på hur skolbibliotekarier använder digitala tjänster.

Presentera verksamheten

  • Skolans lärportal för information och kommunikation.
  • Bibliotekets webbsida på skolans webbplats.
  • Bloggverktyg för att erbjuda stöd till lärare och elever.
  • Bildappar för att lägga ut bilder från verksamheten.
  • Digitala skärmar för att informera om bibliotekets öppettider och aktiviteter.

Tipsa om böcker och länkar

  • Att skylta med nya böcker och berätta om de senaste inköpen är en självklarhet för skolbibliotekarier. Det är också vanligt att använda sociala medier för att visa upp nyförvärv eller tipsa om bra böcker eller länkar. En del skolbibliotek använder bildappar för att publicera bokomslag och berätta om böcker.
  • Det finns digitala tjänster som hjälper dig att organisera och sortera länkar, bilder, filmer och annat digitalt material. Vill du sedan sprida din samling till lärare och elever brukar de flesta program ha en funktion för det.

Bokprata

  • Det vanligaste är nog att du bokpratar direkt inför eleverna i biblioteket eller klassrummet. Då har eleverna möjlighet att avbryta, ställa frågor och få tillgång till böckerna direkt. Men vill du nå fler elever så kan du be någon filma dina bokprat och lägga ut på bibliotekets webbsida eller på en filmkanal på nätet. Eleverna får då också en möjlighet att titta på dina bokprat hemifrån.
  • Sök på ”bokprat” i någon filmtjänst för att få exempel på hur det kan se ut.

Göra instruktioner och handledningar

  • Precis som med bokprat går det förstås att filma genomgångar i informationssökning och källkritik. Numera går det enkelt att filma med mobilen.
  • Ett annat sätt att filma är att använda skärminspelningsverktyg. Du vill kanske visa hur eleverna kan bedöma en webbsida källkritiskt eller demonstrera hur en sökning i bibliotekets databas ser ut.
  • Om du vill göra skyltar, digitala posters och affischer att skriva ut och hänga upp i biblioteket finns program för det också.

Använda på lektioner

  • Det finns olika program och appar för tester och frågesporter som kan användas under lektionstid. Digitala responssystemen är en variant för att låta elever svara anonymt på en fråga eller för att göra en snabb utvärdering av en klassrumsaktivitet.

  • Sociala medier kan användas i undervisningen, till exempel för att söka information, ta reda på vad olika människor och grupper säger och tycker i olika ämnen eller för att ta kontakt med olika personer som till exempel politiker eller forskare. Tänk på att efter 25 maj 2018 behöver elever som är under 13 år sina vårdnadshavares tillstånd för att teckna avtal (godkänna användarvillkor) med en social medietjänst.

Hålla koll på omvärlden

  • För dig som skolbibliotekarie finns ganska många sidor och grupper i sociala medier. Det är ett alldeles utmärkt sätt att både omvärldsbevaka och hålla kontakt med kollegor.
  • Ett alternativ är att prenumerera på nyhetsbrev och diskussionslistor inom områden som du har nytta av i arbetet.

Kommunicera med andra

  • Om skolan har en skolplattform eller ett LMS brukar det ofta finnas inbyggda system för mail och chatt som du kan använda för att kommunicera med lärare och elever.
  • För dig som skolbibliotekarie finns ganska många sidor och grupper i sociala medier. Det är ett alldeles utmärkt sätt att både omvärldsbevaka och hålla kontakt med kollegor på andra skolor.
  • Skolverket har en diskussionslista för skolbibliotekarier om du vill ställa frågor eller berätta om något.

Utvärdera skolbiblioteksverksamheten

  • Om du inte vill dela ut enkäter i pappersform finns det en rad gratis enkätverktyg för att utvärdera lektioner, evenemang eller biblioteksverksamheten i stort.

Ta hjälp av guider och checklistor

Guider och checklistor kan fungera som första hjälpen i informationssökning och källkritik på internet. Om du behöver mer kvalificerade handledningar för äldre elever finns det gott om sådana på nätet.

Guide för källkritik

Checklista informationssökning

Sökkritiska frågor, på Lärportalenlänk till annan webbplats

Checklista för uppsatsarbete, gjort av en skola i Skåne

Fria databaser för vetenskapliga texter, sammanställt av gymnasieskolan Spykenlänk till annan webbplats

Guider i upphovsrätt

Nära förknippat med uppsatsarbete är också att skaffa sig kunskaper i upphovsrätt. Elever och skolpersonal behöver veta hur de får använda andras material i sina egna arbeten.

Så funkar upphovsrätten för texter

Så funkar upphovsrätten för bilder

Så funkar upphovsrätten för musik

Så funkar upphovsrätten för film, radio och tv-program

Fördjupning

Skolbibliotekets roll för elevers lärande (2017) på Kungliga bibliotekets webbplatslänk till annan webbplats

Svenskarna och internet (2017) Internetstiftelsen i Sverigelänk till annan webbplats

Ungar och internet (2017) Statens medierådlänk till annan webbplats