Stärk elevers digitala kompetens

Skolbiblioteket blir inte mindre viktigt när skolan digitaliseras och informationsflödet på nätet strömmar in i skolan. Tvärtom kan skolbiblioteket spela en viktig roll för att utveckla elevernas digitala kompetens.

Digital kompetens i läroplaner

I en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt är det viktigt att lyfta fram digitala perspektiv i utbildningen. Därför har skrivningarna om digital kompetens förtydligats och förstärkts i läroplanerna. Skolverket definierar fyra aspekter av digital kompetens:

• Att kunna förstå hur digitaliseringen påverkar samhället och individen.
• Att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier
• Att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik.
• Att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik.

Som skolbibliotekarie behöver du känna till och kanske arbeta med alla aspekter, men du kommer troligtvis att fokusera på den aspekt som handlar om att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik. Det står i läroplanens första del att eleverna ”ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.”

Läroplaner för de olika skolformerna och information om hur du använder dem

Stöd lärares arbete med informationssökning och källkritik

Sedan länge har en av skolbibliotekariens viktigaste uppgifter varit att stödja lärares och elevers arbete med informationssökning, källkritik och säker internetanvändning. Inte sällan ingår också att diskutera de juridiska aspekterna som exempelvis upphovsrätt och vilka lagar som styr vårt samröre på nätet. Nu blir detta arbete formaliserat genom läroplanerna.

I läroplanerna för grundskole- och gymnasieutbildning har det tillkommit en punkt om att rektor har ansvar för att ”skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens”. Det är alltså rektors ansvar att ge förutsättningar för att detta ska kunna ske, men det är skolbibliotekarien som genomför arbetet tillsammans med skolans lärare.

Att samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie är gynnsamt konstaterade Skolinspektionen i sin kvalitetsgranskning av undervisningen i källkritik. Skolor med en undervisning av god kvalitet om källkritiskt förhållningssätt och som omfattar digital källkritik har i stor utsträckning en upparbetad samverkan mellan ämneslärare och skolbiblioteket. En liknande slutsats dras i Sök- och källkritik i skolan, en kvalitativ studie av Hanna Carlsson och Olof Sundin. Författarna menar att skolbibliotekarien bör ses som en viktig pedagogisk resurs som kan stödja lärare i frågor som informationssökning och källkritik.

Studien Sök- och källkritik i skolan, Lunds universitet

Undervisning om källkritiskt förhållningssätt i svenska och samhällskunskap, på Skolinspektionens webbplats

Idag söker de flesta av oss information via olika söktjänster på nätet. Samtidigt har den ökade användningen av sociala medier och diskussionerna om falska nyheter fört källkritik högt upp på skolans agenda. Ytterligare en aspekt som tillkommit under senare år är vikten av att vara sökkritisk, det vill säga att ha ett kritiskt förhållningssätt också till den träfflista som kommer upp när du skrivit in ett ord i en söktjänst. Sökresultatet styrs av bakomliggande algoritmer och påverkas till exempel av vad du tidigare sökt på och var du befinner dig.

Metoderna för att handleda elever i att hantera information varierar mellan skolor och beror på elevernas ålder. Många skolor har också en konkret plan för elevernas progression och den kallas ibland MIK-plan. En sådan plan visar vilka undervisningsmoment som eleverna ska gå igenom i varje årskurs för att lära sig söka och utvärdera olika typer av informationskällor. Den kan också innehålla moment om upphovsrätt och nätsäkerhet.

Samarbete med lärare är en förutsättning för att nå fler elever och uppnå ett gott resultat. Dessutom visar forskningen att arbetet med informationssökning och källkritik blir mer effektivt om det ingår i ämnesundervisningen än om det behandlas som separata moment. Relevansen för eleverna ökar om de får hjälp precis när de behöver det. Detta hindrar naturligtvis inte att exempelvis gymnasieelever får en strukturerad genomgång i god tid innan de sätter igång sitt gymnasiearbete.

Resurser för undervisning i källkritik

Här får du idéer och inspiration till skolans diskussioner om källkritik på nätet. Det finns övningar, kurser, filmer, källkritiska exempel och annat material som du kan prova tillsammans med eleverna.

Kritisk användning av nätet, material för kompetensutveckling på lärportalen
Syftet med materialet är att inspirera till diskussioner om informationssökning och källkritik i klassrum och skolbibliotek, gärna som en integrerad del av skolans ämnen.

Förmåga att granska information, kommunicera och ta ställning, årskurs 7-9, på lärportalen
Den här modulen tar upp informationssökning och källkritik för naturvetenskapliga ämnen. Den finns även för årskurs 4-6.

Film: Att söka information och skriva text (tid 10:54)
I filmen arbetar lärare och skolbibliotekarier tillsammans med informationssökning och källkritik i skrivundervisningen. Filmen ingår i Skolverkets fortbildning Läslyftet.

MIK för mig, webbplatsen för Statens medieråd
Ett digitalt utbildningsmaterial i medie- och informationskunnighet som vänder sig till skolor, folkbibliotek och skolbibliotek. Här finns färdiga lektionsförslag inom källkritik och upphovsrätt.

Använd digitala verktyg

De flesta skolbibliotek som är bemannade har tillgång till en datoriserad bibliotekskatalog. Den är ett arbetsredskap i vardagen för både elever och personal. Inte sällan går den att nå via internet. Vem som helst kan söka i katalogen, men vill du låna eller reservera behöver du inloggning. Många skolbibliotek väljer också att teckna abonnemang på olika databaser som innehåller kostnadsbelagt material. Det brukar ingå i skolbibliotekariernas uppgifter att demonstrera hur dessa databaser fungerar och hur de används.

Utöver katalogen och databaser kan du som skolbibliotekarie också ha användning för olika digitala verktyg och tjänster när du ska presentera verksamheten eller kommunicera i skolan. Här är några exempel på hur skolbibliotekarier använder digitala tjänster.

Presentera verksamheten

• Skolans digitala plattform för information och kommunikation.
• Bibliotekets webbsida på skolans webbplats.
• Bloggverktyg för att erbjuda stöd till lärare och elever.
• Bildappar för att lägga ut bilder från verksamheten.
• Digitala skärmar för att informera om bibliotekets öppettider och aktiviteter.

Tipsa om böcker och länkar

• Att skylta med nya böcker och berätta om de senaste inköpen är en självklarhet för skolbibliotekarier. Det är också vanligt att använda sociala medier för att visa upp nyförvärv eller tipsa om bra böcker eller länkar. En del skolbibliotek använder bildappar för att publicera bokomslag och berätta om böcker. Det finns också skolbibliotekarier som nästan dagligen publicerar filmade boktips i sociala medier. 
  
• Det finns digitala tjänster som hjälper dig att organisera och sortera länkar, bilder, filmer och annat digitalt material. Vill du sedan sprida din samling till lärare och elever brukar de flesta program ha en funktion för det.
• QR-koder kan också användas. En del skolbibliotek klistrar QR-koder på böcker och när QR-koden skannas länkas till en liten film där exempelvis en elev berättar om boken.

QR-koder – elevers tankar och texter levandegörs, Pedagog Göteborg

Bokprata

• Det vanligaste är nog att du bokpratar direkt inför eleverna i biblioteket eller klassrummet. Då har eleverna möjlighet att avbryta, ställa frågor och få tillgång till böckerna direkt. Men vill du nå fler elever så kan du be någon filma dina bokprat och lägga ut på bibliotekets webbsida eller på en filmkanal på nätet. Eleverna får då också en möjlighet att titta på dina bokprat hemifrån.
• Sök på ”bokprat” i någon filmtjänst eller bildapp för att få exempel på hur det kan se ut.

Göra instruktioner och handledningar

• Precis som med bokprat går det förstås att filma genomgångar i informationssökning och källkritik. Numera går det enkelt att filma med mobilen.
  
• Ett annat sätt att filma är att använda skärminspelningsverktyg. Du vill kanske visa hur eleverna kan bedöma en webbsida källkritiskt eller demonstrera hur en sökning i bibliotekets databas ser ut.
  
• Om du vill göra skyltar, digitala posters och affischer att skriva ut och hänga upp i biblioteket finns program för det också.

Använda på lektioner

• Det finns olika program och appar för tester och frågesporter som kan användas under lektionstid. Digitala responssystemen är en variant för att låta elever svara anonymt på en fråga eller för att göra en snabb utvärdering av en klassrumsaktivitet. Det finns också olika digitala spel och appar som kan användas exempelvis vid boksamtal.
  
  
• Sociala medier kan användas i undervisningen, till exempel för att söka information, ta reda på vad olika människor och grupper säger och tycker i olika ämnen eller för att ta kontakt med olika personer som till exempel politiker eller forskare. Tänk på att efter 25 maj 2018 behöver elever som är under 13 år sina vårdnadshavares tillstånd för att teckna avtal (godkänna användarvillkor) med en social medietjänst. Åldersgränser gäller dock inte onlinetjänster som erbjuder hjälp och stöd direkt riktat till barn och ungdomar. 

Personuppgifter om barn, på Datainspektionens webbplats

Hålla koll på omvärlden

• För dig som skolbibliotekarie finns ganska många sidor och grupper i sociala medier. Det är ett alldeles utmärkt sätt att både omvärldsbevaka och hålla kontakt med kollegor.
• Ett alternativ eller komplement är att prenumerera på nyhetsbrev och diskussionslistor inom områden som du har nytta av i arbetet.

Kommunicera med andra

• Om skolan har en digital plattform för information och kommunikation brukar det ofta finnas inbyggda system för mail och chatt som du kan använda för att kommunicera med lärare och elever.

• För dig som skolbibliotekarie finns ganska många sidor och grupper i sociala medier. Det är ett alldeles utmärkt sätt att både omvärldsbevaka och hålla kontakt med kollegor på andra skolor.
• Skolverket har en diskussionslista för skolbibliotekarier om du vill ställa frågor eller berätta om något.

Skolbiblistans anmälningsformulär

Utvärdera skolbiblioteksverksamheten

• Om du inte vill dela ut enkäter i pappersform finns det en rad gratis enkätverktyg på nätet, som går att använda till att utvärdera lektioner, evenemang eller biblioteksverksamheten i stort.

Ta hjälp av guider och checklistor

Guider och checklistor kan fungera som första hjälpen i informationssökning och källkritik på internet. Om du behöver mer kvalificerade handledningar för äldre elever finns det gott om sådana på nätet.

Guide för källkritik

Checklista informationssökning

Sökkritiska frågor, på Lärportalen

Checklista för uppsatsarbete, gjort av en skola i Skåne

Fria databaser för vetenskapliga texter, sammanställt av gymnasieskolan Spyken

Guider i upphovsrätt

Nära förknippat med uppsatsarbete är också att skaffa sig kunskaper i upphovsrätt. Elever och skolpersonal behöver veta hur de får använda andras material i sina egna arbeten.

Så funkar upphovsrätten för texter

Så funkar upphovsrätten för bilder

Så funkar upphovsrätten för musik

Så funkar upphovsrätten för film, radio och tv-program

Så funkar uppföranderätten

Fördjupning

Skolbibliotekets roll för elevers lärande (2017) på Kungliga bibliotekets webbplats

Svenskarna och internet 2018, Internetstiftelsen i Sverige

Ungar och internet (2017) Statens medieråd

Värdet av skolbiblioteket – en verksamhet för hållbar utbildning (2019) på Kungliga bibliotekets webbplats