Skolverket

Stärk elevers språkliga förmåga

Genom att erbjuda en stimulerande läsmiljö och ett varierat utbud av texter kan skolbibliotekarien stödja skolans läsundervisning och uppmuntra elevers läsintresse.

Läsförståelse är viktigt i alla ämnen

I skolbiblioteket och genom läsning kan eleverna få möta olika representationer av verkligheten gestaltad genom litteratur. Här erbjuds tillfälle till igenkänning genom ett urval av litteratur som speglar mångfalden av elever, men även möjligheten att lära känna andra världar. Genom läsning, och inte minst samtal om det lästa, har även eleverna möjlighet att öka sin förmåga till kritiskt tänkande.

Forskning visar att läsning har betydelse både för elevers språkutveckling och för deras förmåga till fantasi och inlevelse. Dessutom bjuder läsningen på nya upplevelser, möten och tankar. Att inte bara kunna avkoda orden, utan att också förstå det man läser och kunna tolka det som inte är direkt uttalat i texten, göra inferenser, är avgörande för att eleverna ska klara sina studier i alla ämnen. Därmed blir också elevernas språkutveckling och läsförståelse en angelägenhet för alla lärare i alla ämnen. Som skolbibliotekarie kan du ge elever och lärare stöd i detta arbete.

Nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska behöver särskild uppmärksamhet från skolbibliotekarien. Det kan ske till exempel genom att stimulera elevernas fritidsläsning och ge dem möjlighet till studier efter skoltid.

Skapa ett skolbibliotek för alla

Stötta arbetet med språkutveckling och läsförståelse

Att vara skolbibliotekarie har alltid förknippats med tryckta böcker och goda kunskaper om litteratur. Idag omfattar uppdraget också digitala texter, till exempel e-böcker och webbtexter. De senare är exempel på multimodala texter, det vill säga texter som kombinerar ord, bild, ljud och klickbara länkar. Att förhålla sig till och kunna tolka multimodala texter är en nödvändig kompetens i vårt digitaliserade samhälle.

Det ingår i en bibliotekaries utbildning att lära sig om läsning, litteraturförmedling och medieanvändning. Hur involverad en skolbibliotekarie är i olika lässtimulerande projekt beror på en rad faktorer som elevernas ålder, grad av samarbete med lärare och hur mycket tid skolbibliotekarien har till sitt förfogande. Genom de reviderade läroplanerna har detta arbete formaliserats. Förändringarna träder i kraft 1 juli 2018 men det är möjligt för skolorna att börja arbeta utifrån de reviderade styrdokumenten redan den 1 juli 2017.

I läroplanerna för grundskole- och gymnasieutbildningarna har det tillkommit en punkt om att rektor har ansvar för att ”skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens”. Det är alltså rektors ansvar att ge förutsättningar för att detta ska kunna ske, men det är lärare och skolbibliotekarie som genomför arbetet tillsammans.

Skolbibliotekariens dubbla uppgift att stödja lärares läsundervisning och främja elevers läsning kan utföras på olika sätt. Huvudsaken är att de mer tidskrävande aktiviteterna sker i samverkan med lärare och att ni har gemensamma mål med arbetet.

Skolinspektionen har granskat läsundervisningen i ämnet svenska i årskurserna 7–9. Granskningen visar att på skolor där det finns skolbibliotek och skolbibliotekarier har detta betydelse för elevers lärande eftersom skolbiblioteket ger tillgång till både tryckta och elektroniska källor. Skolbibliotekarien kan dessutom med olika metoder arbeta lässtimulerande genom att hjälpa eleverna att hitta rätt text för rätt tillfälle.

Granskning av läsundervisningen i ämnet svenska i årskurserna 7–9, Skolinspektionens webbplatslänk till annan webbplats

Exempel på olika arbetssätt

Eleverna brukar uppskatta att få göra egna val av böcker, men det är viktigt att komma ihåg att deras läsvanor också behöver utmanas. Det kan skolbibliotekarien göra på olika sätt. Här är några autentiska exempel på hur skolbibliotekarier inspirerar till läsning genom att presentera och diskutera böcker på olika sätt.

Diskutera böcker med elever och lärare

  • Enskilda boksamtal vid spontanbesök eller klassbesök i biblioteket.
  • Högläsning i biblioteket med efterföljande boksamtal.
  • Bokprat i bibliotek eller klassrum. Det förekommer både längre bokprat och så kallade bokattacker. Det senare kan betyda att skolbibliotekarien, som en överraskning för eleverna men i överenskommelse läraren, dyker upp oannonserat på en lektion och berättar om en bok.
  • Filmade bokprat för att ge eleverna möjlighet att titta i efterhand eller hemifrån. Sök på ”bokprat” i YouTube/någon filmtjänst för att få exempel på hur det kan se ut.
  • Skylta med elevernas egna bokrecensioner på anslagstavlor och väggar. En digital variant är inspelade boktips som nås via QR-koder som är inklistrade i böckerna.
  • Bok- eller litteraturcirklar med elever och/eller lärare. Ett exempel är när skolbibliotekarie och lärare har en bokcirkel om barn- och ungdomslitteratur.
  • Prata läsning i största allmänhet, visa eleverna att ni läser. Vuxna i skolan kan vara läsande förebilder.

Göra utställningar eller bjuda in en författare

Ibland arrangerar skolor utställningar eller bokmässor till exempel i samband med Världsbokdagen den 23 april eller när det är lämpligt under läsåret. Andra bjuder in en författare till skolan. Författarbesök kan bokas direkt med författaren eller via den ideella föreningen Författarcentrum som har fyra sektioner i landet. Skolans huvudman kan också söka bidrag från Skapande skola för olika läs- och kulturfrämjande aktiviteter.

Skapande skola-bidraget för grundskolan och förskolan, Kulturrådets webbplatslänk till annan webbplats

Lässtimulerande projekt

Starta med en läsvaneundersökning

Om syftet är att väcka elevers läslust, kan du och läraren starta med att göra en läsvaneundersökning bland eleverna. En sådan kan ge svar på hur mycket och vad eleverna läser utanför skoltid eller utöver det de är ålagda att läsa. Resultatet ger en vink om hur ni ska fortsätta arbetet. Om du undrar hur en läsvaneundersökning kan utformas så finns en guide och tips på enkätfrågor i Läslyftets modul Stimulera läsintresse.

Modulen Stimulera läsintresse, på lärportalenlänk till annan webbplats

Arbeta med läsförståelse och genrepedagogik i årskurs 2

Ett sätt att arbeta är att utgå från en bok och arbeta med olika texttyper utifrån den. Lärares högläsning varvas med att eleverna får parläsa ur samma bok. Till varje kapitel sätter lärare och skolbibliotekarie ihop ett antal nya ord, frågor på raden, mellan raderna och bortom raderna. Boken delas in i fyra delar och till varje del planeras en skrivuppgift: beskrivande text, faktatext, instruerande text och återgivande text.

Bokhjulet, Hjulsbroskolans blogglänk till annan webbplats

Skapa sångberättelser på låg- och mellanstadiet

Musiklärare och skolbibliotekarie plockar ut ett antal låtar som eleverna får öva när de har musik. Mellan varje låt får barnen sen skapa en del av en saga. Resultatet blir som en "stafettsaga", en sångberättelse, där man fortsätter på det ställe där sista gruppen stannade. Berättelsen knyter ihop sångerna och själva sagan växer alltså fram mellan låtarna.

Bibliotekets sidor på Hagaskolans webbplatslänk till annan webbplats

Elever ur olika årskurser läser för varandra

BookBuddies är ett projekt för ökad läslust och ökad digital kompetens. Elever ur äldre årskurser boktipsar för elever ur yngre årskurser.

Om BookBuddies, Alléskolans biblioteks webbplatslänk till annan webbplats

Världens ALMA, Astrid Lindgren Memorial Award

Elever och vuxna studerar litteratur och bildkonst av ALMA-pristagarna och Astrid Lindgren själv. Eleverna utvecklar sin läsning och inspireras till eget skapande genom att arbeta med den rika litteraturen.

Hjulsta grundskolans arbete om Alma-pristagarelänk till annan webbplats

Bokcafé på gymnasiet

Lässtarten görs i bibliotekets läsesal där skolbibliotekarien introducerar en bok och en författare som alla ska läsa. För att skapa intresse används också YouTube-klipp med författaren, boktrailers osv. Det här är ett exempel på hur man kan arbeta med paratext, det vill säga de texter som utgör den centrala textens inramning, som baksidestext, omslag, material från förlaget eller titel. Uppgifter till boken skapar lärare och bibliotekarie tillsammans. Läsningen avslutas med ett kombinerat bokcafé med levande ljus och musik. Eleverna delas in i mindre grupper och diskuterar utifrån Aidan Chambers modell.

Följ bokcaféet på Tullängsgymnasiets biblioteks webbplatslänk till annan webbplats

Cilla Dalén om boksamtal á la Chamberslänk till annan webbplats

Kombinera lässtimulerande arbete med informationssökning och källkritik

Det allt mer brokiga medielandskapet gör att förmågan till att kritiskt granska och sålla bland information är viktigare än någonsin. Det behövs i skolarbete, studier och som medborgare i ett digitaliserat informationssamhälle. Här spelar skolbibliotekarien en avgörande roll.

Ett exempel på hur man kan göra: På en skola i Göteborg samarbetar skolbibliotekarie, svensklärare och klasslärare i ett projekt som kombinerar läsfrämjande med medie- och informationskunnighet. De arbetar med läsning, manusskrivande och filmade bokpresentationer. När eleverna ska fotografera, filma, spela in och redigera får de samtidigt övning i informationssökning, källhantering och upphovsrätt.

Stärk elevers digitala kompetens: informationssökning och källkritik

Nätverka med kollegor

Skolbib är Skolverket har en diskussionslista för skolbibliotekarier och där kan du ställa frågor om böcker eller veta mer om hur dina kollegor samarbetar med lärare.

På webbplatsen Boktipslänk till annan webbplats hittar du ämnesindelade boklistor sammanställda av Skolbibs prenumeranter. Om du vill bidra med material kontakta på admin@magnificat.se.

Det finns också lärar- och skolbiblioteksgrupper i sociala medier som diskuterar böcker, läsning i skolan, lässtrategier etc. Ett par av de mer aktiva för skolbibliotekarier är Skolbiblioteksamtal och Mångspråkigt gymnasiebibliotek.

Fördjupning

Granskningar av läsundervisning, Skolinspektionens webbplatslänk till annan webbplats

Skolbibliotekets roll för elevers lärande – en forsknings- och kunskapsöversikt 2010-2015 (2017) Kungliga bibliotekets webbplats, Se särskilt kapitel 5 om skolbibliotek och läsfrämjandelänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 26 april 2018