Inför gymnasieingenjör - det fjärde året

För att bli gymnasieingenjör kan eleven välja att gå ett påbyggnadsår efter teknikprogrammet. Utbildningen blandar undervisning i skolan med arbetsplatsförlagt lärande och ger goda möjligheter till jobb direkt efter utbildningen.

Om utbildningen till gymnasieingenjör

Utbildningen sker i samarbete mellan skolan och näringslivet. Minst 10 veckors arbetsplatsförlagt lärande (apl) ingår i vidareutbildningen för att förbereda eleverna för rollen som ingenjör. Eleverna ska få möjlighet att utveckla ingenjörsmässiga färdigheter bland annat med hjälp av den internationellt erkända CDIO-modellen där eleverna får tänka ut lösningar på faktiska problem, skapa en lösning, genomföra och sedan förvalta lösningen.

Ett lokalt programråd är kopplat till utbildningen för att se till att utbildningen är relevant och leder till kompetenser som arbetsmarknaden vill ha.

Examensmål, profiler och programstruktur

Ändring i poängplanen för de olika profilerna av gymnasieingenjör

Från hösten 2019 gäller de nya ämnesplanerna som tagits fram för produktionsteknik och design och produktutveckling. Ändringarna berör framförallt profilerna design- och produktutveckling och produktionsteknik, men påverkar också de övriga profilerna. Ändringarna ska användas för första gången på kurser som påbörjas från och med den 1 juli 2019.

Alla ämnesplanerna kan du hitta här

Behörighet

Eleven är behörig att söka vidareutbildningen efter en gymnasieexamen från teknikprogrammet eller en likvärdig utbildning. I examen ska två karaktärskurser inom valt område ingå. Vilka karaktärskurser beror på vilken profil som eleven söker. Om eleven väljer den profil som motsvaras av den inriktning på teknikprogrammet som eleven har gått så finns karaktärskurserna obligatoriskt i elevens gymnasieexamen. Om eleven gått inriktningen teknikvetenskap eller väljer att byta till en annan profil än den som elev gått under årskurs två och tre behöver det säkerställas att eleven får med sig rätt karaktärskurser.

Förklarande bild över behörighetskrav och urval till gymnasieingenjörPDF (pdf, 947 kB)

Karaktärskurser för de olika inriktningarna och profilerna SKOLFS 2016:31länk till annan webbplats

Om en elev saknar de behörighetsgivande karaktärskurserna kan arbete, praktik och annat kursinnehåll valideras och den sökande kan då tillgodoräkna sig hela eller delar av kurserna. Det är rektor som validerar kurserna. Skolan har också möjlighet att anordna preparandkurser innan den ordinarie vidareutbildningen startar.

Regionalt samarbete

Gymnasieingenjörsutbildningen erbjuds inte på alla skolor i landet. Ett regionalt samarbete mellan skolorna är därför viktigt för kollegialt utbyte, för att utveckla vidareutbildningen och för att erbjuda alla elever den profil de önskar.

I det nationella programrådet för vidareutbildningen finns representanter från branscher- och intresseorganisationer samt en lärare och en skolledare från en av de skolor som erbjuder vidareutbildningen.

Statsbidrag

Kostnaden för vidareutbildningen till gymnasieingenjör ingår inte i den reguljära skolpengen utan finansieras via statsbidrag. Ansökan sker i maj drygt ett år före aktuellt läsår och beviljat bidrag rekvireras höst och vår.

Till sidan om statsbidrag för fjärde tekniskt år

Vilka skolor finns?

Lista över skolor som ger programmet till höstenPDF (pdf, 535 kB)

Senast uppdaterad 26 september 2019