Studiero, frånvaro och anpassad studiegång i grundskolan?

Vad gäller för särskilt stöd, anpassad studiegång och andra frågor inom grundskolan och motsvarande skolformer? Här beskrivs kortfattat vad som gäller för vissa av de frågor som ofta ställs till oss.

Extra anpassningar, särskilt stöd och anpassad studiegång i grundskolan

Skolan har ett långtgående ansvar för att ge elever stöd så att de uppnår kunskapskraven. Om skolan bedömer att extra anpassningar och särskilt stöd inte är nog för att hjälpa eleven, kan rektor som sista utväg ta beslut om att anpassa studiegången.

Anpassad studiegång innebär att skolan frångår timplanen för en elev, till exempel genom att ta bort ämnen. Anpassad studiegång är en sista utväg för att få till en fungerande skolgång för elever där andra stödinsatser inte fungerat.

Utbildningen ska vara likvärdig med den ordinarie

Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning inom skolan. Eleven och vårdnadshavaren måste få information om vad ett beslut om anpassad studiegång kan innebära för elevens möjligheter att studera vidare. Skolan ska också ge eleven och vårdnadshavaren möjlighet att ge synpunkter och dessa ska beaktas i bedömningen.

Betyg vid anpassad studiegång och vid frånvaro

Om skolan har anpassat bort ämnen för en elev ska det anges i slutbetyget. Om det inte finns tillräckligt underlag i ett ämne på grund av elevens frånvaro kan en lärare inte heller sätta betyg och ska istället markera det med ett streck i betygskatalogen. Det är läraren som avgör om det finns tillräckligt med underlag för att sätta ett betyg.

Läsa gymnasiekurser under grundskoletiden

Grundskolor har oftast inte rätt att sätta betyg i gymnasiekurser.
Däremot kan elever i grundskolan och motsvarande skolformer genomgå prövning i de kurser som ges på gymnasieskolans nationella program.

Grundskolor har generellt sett inte någon rätt att sätta betyg i gymnasiekurser. Däremot finns ett undantag för spetsutbildningar på grundskolenivå.

Vem som helst får genomgå prövning och få betyg

Elever i grundskolan och motsvarande skolformer (och även andra) kan genomgå prövning i de kurser som ges på gymnasieskolans nationella program. Gymnasieskolan ansvarar då för prövningen. Denna rätt gäller också gymnasiearbetet.

Undantag finns dock när det gäller de kurser som bara får anordnas på vissa gymnasieutbildningar, till exempel kurser inom ämnet specialidrott.

Bestämmelser om prövning för den som inte är elev i gymnasieskolan finns i 8 kapitlet 25 § gymnasieförordningen.

Gå om kurser

En elev som har fått betyg på en gymnasiekurs innan eleven påbörjat sin gymnasieutbildning har rätt att gå om kursen och få ett nytt betyg på kursen när eleven sedan börjar gymnasieskolan. Däremot har en sådan elev inte rätt att göra en förnyad prövning i gymnasieskolan i den aktuella kursen om betyget är E eller högre.

Bestämmelser om rätt att gå om kurs finns i 8 kapitlet 23 § gymnasieförordningen.

Meritpoäng för gymnasiestudier

När en elev ansöker till gymnasiet används ett meritvärde som räknas ut av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Har man som elev läst moderna språk inom språkval räknas summan av betygsvärdena för de 17 bästa betygen.

Vissa elever kan ha läst ytterligare ett modernt språk inom ramen för elevens val, men det är endast språket inom ramen för språkval som ger extra meritpoäng.

Modersmål och moderna språk är två olika ämnen, med två skilda kursplaner. Modersmål kan inte räknas som ett sjuttonde betyg, även om det kan läsas inom ramen för språkval.

Bestämmelser om urval till program finns i 7 kapitlet 4 § gymnasieförordningen.

Senast uppdaterad 06 februari 2020