Gymnasieskola och motsvarande

Här har vi samlat de vanligaste frågorna som vi får av studie- och yrkesvägledare kring gymnasieskolan och motsvarande skolformer.

Betyg och meritpoäng

Kurser som bygger på varandra

För en del kurser i gymnasieskolan anges det i ämnesplanen att kursen bygger på en annan kurs. Detta innebär inte att eleven måste ha läst föregående kurs innan.

Begreppet "bygger på" är Skolverkets vägledning till huvudmannen om vilka förkunskaper som är lämpliga att eleven har inför en överliggande kurs. Det finns dock inget formellt krav på att eleven måste ha läst eller ens fått ett godkänt betyg i den tidigare kursen för att kunna gå vidare till nästa och få ett betyg i den.

Det vill säga eleven kan påbörja en överliggande kurs, utan att ha läst den underliggande kursen.

Meritpoäng till högskolestudier

Kurser i moderna språk, engelska, svenskt teckenspråk för hörande och matematik kan ge meritpoäng. Dessa meritpoäng läggs till elevernas jämförelsetal (medelvärdet av deras kursbetyg) som används för att söka till högskolan.

Elever kan få meritpoäng för vissa kurser i moderna språk, engelska och matematik. Elever som söker en högskoleutbildning som börjar från och med höstterminen 2014 kan också få meritpoäng för vissa kurser i svenskt teckenspråk för hörande.

Mer om meritpoäng och vilka kurser det gäller (antagning.se)länk till annan webbplats

Hur man räknar ut meritvärde (antagning.se)länk till annan webbplats

Programbyte

För varje nationellt program i gymnasieskolan finns det föreskrifter, en programstruktur, som talar om vilka kurser som ingår i ett visst program. Elevens studieväg planeras utifrån programmens innehåll och dokumenteras i en individuell studieplan. Den individuella studieplanen kan revideras längs med gymnasieutbildningens gång, till exempel för att eleven byter program.

En elev som byter program kan ta med kurser från sin gamla studieväg om de ingår i det nya programmet. De kurser som inte ingår i det nya programmet kan hanteras på olika sätt.
Det kan också vara så att eleven behöver läsa in nya kurser som de andra eleverna redan har läst tidigare under utbildningen.

Historia, samhällskunskap och naturkunskap

När en elev byter från ett studieförberedande program till ett yrkesprogram har eleven ofta redan med sig betyg i en eller flera inledande kurser i historia, samhällskunskap eller naturkunskap. Dessa kurser kan utan beslut om individuellt anpassat program omvandlas i examensbeviset eller studiebeviset. Elevens nya utbildning behöver planeras utifrån detta i den individuella studieplanen. Kurs 1b (100 poäng) kan alltså omvandlas till de två kurserna 1a1 (50 poäng) och 1a2 (50 poäng). Om kurs 1a2 inte finns med bland de kurser som kan ingå i det nya programmet eller om eleven inte vill ha den kursen som individuellt val, ska eleven anses ha slutfört ett utökat program.

Kurserna omvandlas först vid utfärdandet av gymnasieexamen eller studiebevis för eleven, någon ändring i betygskatalogen ska således inte göras.

Byte av den inledande kursen i matematik

Om en elev byter program har eleven ibland med sig en matematikkurs som inte tillhör samma matematikspår som i det nya programmet. Den inledande kursen i matematik får enligt gymnasieförordningen bytas ut mot en annan inledande kurs i matematik. Enligt Skolverkets bedömning krävs i sådant fall inte ett beslut om individuellt anpassat program. En elev kan därmed ha en inledande kurs i matematik från ett matematikspår och de matematikkurser som bygger på denna från ett annat spår, och fortfarande nå examensmålen.

När det gäller de resterande matematikkurserna (kurserna 2 och 3) i de olika matematikspåren kan även dessa kurser bytas ut. Det vill säga eleven får byta matematikspår, men för dessa kurser som bygger på den inledande kursen (oavsett om det är a, b eller c) krävs att rektorn beslutar om ett individuellt anpassat program.

Individuellt val

Alla nationella gymnasieprogram innehåller 200 poäng individuellt val. I detta utrymme är det inte specifikt reglerat vilka kurser som får finnas. Här kan alltså kurser som en elev har läst förut och som inte passar in i det nya programmet läggas.

Individuellt anpassat program

Om det finns särskilda skäl får en elevs utbildning på ett nationellt program avvika från vad som annars gäller för programmet. Utbildningen måste dock fortfarande kunna hänföras till ett nationellt program. En anpassning kan till exempel underlätta för eleven vid byte av program genom att eleven under vissa omständigheter får tillgodoräkna sig redan godkända kurser som egentligen inte ingår i det nya programmet.

Rätt att få ett utdrag ur betygskatalogen

De kurser som en elev redan har läst och fått betyg i, men som efter ett programbyte inte kan tas med i det nya programmet, kan alltså inte ingå i elevens gymnasieexamen.

Syftet med bestämmelsen om utökat program är inte att kurser som eleven har läst i den tidigare studievägen ska tas med som utökade kurser i ett examensbevis från det nya programmet
Eleven har däremot rätt att få ett utdrag ur betygskatalogen med dessa kurser från den skola där kurserna lästes.

Kurser som eleven behöver läsa in

I vissa fall kan eleven sakna kurser som ingår i den nya studievägen och som de övriga eleverna redan har läst. Eleven har rätt att läsa de kurser som ingår i studievägen så i första hand gäller det att hitta en tid när eleven schemamässigt kan läsa kursen. Eleven har också rätt att genomgå prövning på kursen.

Aktuella bestämmelser

Nationella programmens innehåll: 4 kap. 1 § gymnasieförordningen (2010:2039) samt bilaga 3 till skollagen (2010:800)

Omvandling av inledande kurs i historia, samhällskunskap och naturkunskap: 8 kap. 15 § i gymnasieförordningen (2010:2039)

Individuell studieplan: 16 kap. 25 § skollagen (2010:800) och 1 kap. 7 § gymnasieförordningen (2010:2039)

Individuellt anpassat program: 16 kap. 14 § skollagen (2010:800) och 9 kap. 4 § gymnasieförordningen (2010:2039)

Individuellt val: 4 kap. 7 § gymnasieförordningen (2010:2039)

Prövning för betyg: 8 kap. 24 § gymnasieförordningen (2010:2039)

Utdrag ur betygskatalog: 8 kap. 9 § gymnasieförordningen (2010:2039) och Skolverkets föreskrifter om betygskatalog (SKOLFS 2011:123)

Utökat program: 4 kap. 23 § gymnasieförordningen (2010:2039)

Skollag (2010:800)länk till annan webbplats
Gymnasieförordningen (2010:2039) länk till annan webbplats

Förlängd undervisning

En elev som får problem med studierna under gymnasietiden kan behöva förlänga studietiden. Det finns då vissa möjligheter för eleven att få förlängd undervisning eller att få gå om kurser.

Grundregler

En gymnasieutbildning är tänkt att läsas under tre års tid och elever som är i behov av stöd ska få det under utbildningens gång. Om en elev riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska rektorn se till att elevens behov av särskilt stöd utreds. Ett åtgärdsprogram ska upprättas om eleven är i behov av särskilt stöd.

För en elev som uppfyller examenskraven ska en examen utfärdas när en elev har avslutat ett nationellt program och har fått betyg på alla kurser och på gymnasiearbetet, som ingår i elevens individuella studieplan. En elev som efter avslutad utbildning inte uppfyller examenskraven ska få ett studiebevis.

Förlängd undervisning

Huvudmannen får besluta att undervisningen på ett nationellt program för en elev får fördelas över längre tid än tre år, om eleven har läst ett reducerat program eller om det med hänsyn till elevens förutsättningar finns särskilda skäl för det. Förlängningen kan innebära antingen att den planerade undervisningstiden för en eller flera kurser fördelas under en längre tid eller att eleven får fler undervisningstimmar.

Om undervisningen förlängs under en längre tid ska undervisningstiden de facto förlängas. Det är inte tillåtet att besluta om att ge eleven en längre tidsfrist utan undervisning (efter det att kursen egentligen enligt schemat är avslutad) för att eleven till exempel ska få mer tid att läsa inför ett prov. Orsaken till detta är att betyg ska sättas när en kurs avslutas, vilket sker när undervisningen upphör. Skolverket har i de allmänna råden med kommentarer om bedömning och betygssättning i gymnasieskolan tydliggjort att betyg i en kurs ska sättas när undervisningstiden upphör och betygssättningen ska ske i anslutning till den tidpunkten. Samma bedömning framgår av Skolinspektionens praxis.

Sambandet mellan elevens behov av särskilda stödåtgärder och skolans insatser i form av fler undervisningstimmar eller förlängd undervisningstid måste också dokumenteras i ett åtgärdsprogram.

Gå om en eller flera kurser

En elev har rätt att fullfölja sin utbildning. En elev som inte har fått lägst betyget E på någon eller några kurser har rätt att gå om dessa.

Om det finns särskilda skäl får elever som fått betyget F på en stor del av kurserna under ett läsår också gå om kurser som eleven fått lägst betyget E på under läsåret. Även elever som byter studieväg får, om det finns särskilda skäl, gå om kurser som eleven tidigare fått lägst betyget E på.

Mer om när en elev inte klarat en kurs

Ersättningsfrågor

När det gäller ersättningen till en enskild huvudman som beslutar om förlängd undervisning för en elev är utgångspunkten att stöd hanteras inom ramen för grundbeloppet. I de fall det är frågan om ett omfattande behov av särskilt stöd finns det möjlighet för den fristående skolan att ansöka om tilläggsbelopp. Om en enskild huvudman är missnöjd med ersättningen kan de vända sig till domstol. Praxis har dock visat att det är svårt att få tilläggsbelopp. En enskild huvudman behöver inte ge fortsatt utbildning åt en elev som hemkommunen har beslutat att inte lämna tilläggsbelopp för, på grund av att detta skulle innebära betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. Kommunen har i sådana fall en skyldighet att erbjuda gymnasieutbildning i stället.

Vid beslut om förlängd undervisning eller andra stödåtgärder (gå om kurser) som leder till en längre studietid än tre år, är det inte specifikt reglerat i skolans författningar hur ersättningsfrågan ska hanteras. Hemkommunen bör därför kontaktas för frågor om ersättning. Beslut av en kommun i fråga om grundbelopp och tilläggsbelopp får överklagas hos förvaltningsdomstol.

När det gäller den interkommunala ersättningen för en elev som går i en gymnasieskola i en annan kommun än hemkommunen får frågan om ersättning lösas mellan kommunerna.

Aktuella bestämmelser

Särskilt stöd: 3 kap. 8-9 §§ skollagen (2010:800)

När betyg ska sättas: 3 kap. 16 § skollagen och Skolverkets allmänna råd om bedömning och betygssättning i gymnasieskolan.

Utbildningens omfattning och elevens rätt att fullfölja: 16 kap. 15 och 37 § § skollagen

Förlängd undervisning: 9 kap. 7 § gymnasieförordningen (2010:2039)

Gå om kurser: 9 kap. 1-3 §§ gymnasieförordningen

Ersättning till fristående skolor: 15 kap. 33 §, 16 kap. 52-54 §§ skollagen och 28 kap. 5 § skollagen

Individuell studieplan

Varje elev i gymnasieskolan ska ha en individuell studieplan. Rektor har ett särskilt ansvar för att skolan tar fram en sådan i dialog med eleven.

Läs mer och ta del av konkreta exempel i Skolverkets stödmaterial. Längre fram kommer vi också ta fram ett stödmaterial för gymnasiesärskolan.

Individuell studieplan för gymnasieskolan

Individuellt anpassat program

För varje nationellt program i gymnasieskolan är det reglerat vilka kurser som ska ingå och vilka kurser som dessutom får erbjudas inom programfördjupningen. Vissa kurser får dock bytas ut under givna förutsättningar.

För att rektorn ska kunna besluta om att en elevs utbildning får avvika från vad som annars gäller, genom att byta ut kurser, gäller följande:

  1. Beslut om att ta bort en kurs måste fattas innan eleven har påbörjat kursen.
  2. Elevens utbildning som helhet måste kunna hänföras till ett nationellt program.
  3. Kraven för examen från det aktuella programmet måste kunna uppfyllas.
  4. Beslutet måste fattas före utgången av det andra läsåret.

Vad som krävs för att utbildningen ska kunna hänföras till ett nationellt program är en bedömning som rektorn får göra. Till sin hjälp har rektorn programmets examensmål. De krav som ställs för att en examen ska kunna utfärdas för en elev utgör också en begränsning av vilka kurser som kan bytas ut. I en yrkesexamen ska det exempelvis ingå kurser om 400 godkända poäng inom de programgemensamma ämnena, se fotnot för vidare information [1].

Av bilaga 3 till skollagen framgår vilka gymnasiegemensamma ämnen som ska ingå i de nationella gymnasieprogrammen och med vilken omfattning. Enligt Skolverket kan rektorn inte fatta beslut om att ta bort ett gymnasiegemensamt ämne eller frångå den minst fastslagna omfattningen av ett sådant ämne. Ett gymnasiegemensamt ämne kan ingå med fler poäng, men då krävs en individuell anpassning.

Byta matematikspår

Grundprincipen är att elever läser det matematikspår (a, b eller c) som gäller i det valda programmet, men det finns inget juridiskt hinder för elever att ta med sig kurser från andra matematikspår i sin examen. En elev som läst matematik 1a kan som nästa kurs till exempel läsa matematik 2b eller 2c. Eleven kan då behöva stöd, eftersom vissa moment kan ha saknats i den tidigare kursen.

De inledande kurserna i matematik (1a, 1b och 1c) ger var och en för sig grundläggande behörighet till högskolan. Det krävs inte något beslut från rektorn om att byta ut den inledande kursen i matematik, men kursbytet ska dokumenteras i studieplanen. Om man ska byta ut matematikkurser från och med kurs 2 och högre krävs däremot beslut av rektor.

Exempel 1:
En elev som läser det naturvetenskapliga programmet kan inte få en anpassning som innebär att eleven läser mindre än 300 poäng matematik, eftersom det i bilaga 3 i skollagen regleras att den minsta omfattningen för ämnet matematik för det naturvetenskapliga programmet är 300 poäng.

Exempel 2:
En elev kan inte få ett individuellt anpassat program där ett gymnasiegemensamt ämne tas bort. Samtliga elever måste till exempel ha betyg i idrott och hälsa för att en gymnasieexamen ska kunna utfärdas.

Sammantaget medför ovanstående krav att det inte kan bli fråga om mer än en eller ett par kurser som kan bytas ut.

Rektorn fattar beslut

Det är rektorn som fattar beslut om individuellt anpassat program efter att eleven och berörda lärare har fått yttra sig. Om eleven inte har fyllt 18 år ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.

Syftet med individuellt anpassat program

Regeringen har uttryckt i förarbeten till gymnasiereformen att det kan finnas ett behov av flexibilitet på individnivå. [2] Man pekar främst på att elever som byter program inte ska få förlängd studietid i onödan. En individuell anpassning kan underlätta för eleven vid byte av program genom att eleven får tillgodoräkna sig redan godkända kurser Anpassningen är inte tänkt att vara en stödåtgärd, men för den enskilde eleven kan det vara en bättre lösning än att behöva börja om. De krav som ställs för att få examen utgör en begränsning av de kurser som kan bytas ut. Detta medför att det inte kan bli fråga om mer än ett begränsat antal poäng som kan anpassas.

Regeringen betonade också att utvecklingen av hur denna möjlighet utvecklas bör följas noga, så att inte samma problem uppstår som för de tidigare specialutformade programmen.

Individuella studieplanen

Det ska framgå i den individuella studieplanen att eleven har ett individuellt anpassat program samt vilka kurser som har bytts ut.

Examensbeviset

När eleven sedan har fullföljt sin utbildning och uppfyllt kraven för examen får han eller hon ett examensbevis från det nationella programmet som eleven har gått. I noteringsfältet ska det dock anges att eleven har läst ett individuellt anpassat program.

Aktuella bestämmelser

Individuellt anpassat program:

16 kap. 13 § skollagen (2010:800)

9 kap. 4 § gymnasieförordningen (2010:2039)

Skolverkets föreskrifter om kurser för de nationella programmen (SKOLFS 2010:38-55)

Skolverkets föreskrifter om utformning av examensbevis efter nationellt program i gymnasieskolan (SKOLFS 2011:145)

Individuell studieplan:
16 kap. 25 § skollagen (2010:800)
1 kap. 7 § gymnasieförordningen (2010:2039)

Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, prop. 2008/09:199

Fotnoter

[1] För gymnasieexamen krävs betyg från en utbildning som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng, varav godkända betyg som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng. För en högskoleförberedande examen krävs därutöver att följande kurser i ämnena svenska, engelska och matematik är godkända:

  1. svenska eller svenska som andraspråk, kurserna 1, 2 och 3,
  2. engelska, kurserna 5 och 6, och
  3. matematik, kursen 1.

För yrkesexamen krävs, utöver krav för gymnasieexamen, att det i de godkända betygen om minst 2 250 gymnasiepoäng ingår godkända betyg på kurser inom de programgemensamma ämnena med minst 400 poäng. För yrkesexamen krävs även att följande kurser är godkända:

  1. svenska eller svenska som andraspråk 1,
  2. engelska 5, och
  3. matematik 1.

[2] Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop 2008/09:199) s. 125

Gymnasiearbetet

För att en elev ska få en gymnasieexamen måste han eller hon ha gjort ett godkänt gymnasiearbete. Det är med gymnasiearbetet eleven knyter ihop sina studier på programmet och visar att hon eller han är förberedd för yrkesliv eller högskolestudier.

Det finns ingen ämnesplan för gymnasiearbetet och därmed inte heller några kunskapskrav på samma sätt som för övriga kurser i gymnasieskolan. Bedömningen görs utifrån examensmålen för respektive program. Detta kommenteras vidare i Gymnasieboken. Skolverket har tagit fram elevexempel som ska ge inspiration och diskussionsunderlag i arbetet med att utforma uppgifter för gymnasiearbetet.

I Skolverkets föreskrifter om utformningen av examensbevis efter nationella program i gymnasieskolan framgår hur och var gymnasiearbetet ska noteras. Den efterfrågade beskrivningen under noteringar i bilaga 1 får gärna vara kortfattad. Föreskrifter om utformningen av examensbevis i gymnasieskolan (SKOLFS 2011:145) PDF (pdf, 169 kB)

Läs mer om gymnasiearbetet i gymnasieskolan

När en elev inte klarat en kurs

En elev i gymnasieskolan som fått F på en kurs har rätt att läsa om den. Om eleven inte fått betyg eller fått betyget F har han eller hon rätt till prövning. Det gäller alla kurser och gymnasiearbetet.

Prövning

En elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning i alla kurser och det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan, om eleven inte tidigare har fått betyg på kursen eller gymnasiearbetet eller om eleven har fått betyget F. Denna rätt gäller vid den egna gymnasieskolan.

Den som inte är elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg därifrån har också rätt att genomgå prövning i alla kurser som får finnas på ett nationellt program utom de kurser som bara får anordnas på vissa utbildningar. Det gäller även kurser med redan godkänt betyg och för gymnasiearbetet. Man kan bara göra prövning vid en gymnasieskola som anordnar den aktuella kursen. När det gäller gymnasiearbetet kan man göra det vid en skola som har utbildning inom det kunskapsområde som gymnasiearbetet handlar om.

Gå om kurser

En elev har rätt att fullfölja sin utbildning. En elev som inte har fått lägst betyget E på någon eller några kurser har rätt att gå om dessa minst en gång. Har eleven slutfört kursen två gånger och inte fått lägst betyget E får eleven gå om kursen ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl.

Om det finns särskilda skäl får elever som fått betyget F på en stor del av kurserna under ett läsår också gå om kurser som eleven fått lägst betyget E på under läsåret. Även elever som byter studieväg får, om det finns särskilda skäl, gå om kurser som eleven tidigare fått lägst betyget E på.

Rätten att gå om kurser enligt ovanstående gäller för en elev som har läst kursen eller gymnasiearbetet (inte bara hoppat över den). Kursen ska även ingå i elevens individuella studieplan.

Det är rektorn som fattar beslut om att en elev ska få gå om kurser, efter det att eleven, vårdnadshavare och berörda lärare har fått yttra sig.

Exempel 1:

En elev som vårterminen år 1 får F i exempelvis svenska 1 och matematik 1b har rätt att gå om dessa kurser.

Exempel 2:

En elev som i år 1 får F på en stor andel kurser under läsåret får om det finns särskilda skäl för det gå om även de kurserna som eleven har fått ett godkänt betyg i. Det är inte närmare specificerat i författningarna vad stor andel innebär.

Exempel 3:

En elev som vårterminen år 3 får F i exempelvis svenska 3 och matematik 3b har rätt att gå om dessa kurser om inte studie- eller examensbevis är utfärdat. En elev som har avslutat sin utbildning och fått ett studiebevis eller examenbevis kan således inte komma tillbaka höstterminen efter och begära att få gå om kurser. Rektorn måste alltså fatta beslut om att eleven ska få gå om kurserna innan studievägen är helt avslutad och eleven fortfarande är elev i gymnasieskolan.

Vid beslut om att en elev ska gå om en eller flera kurser som leder till en längre studietid än tre år, är det inte specifikt reglerat i skolans författningar hur ersättningsfrågan ska hanteras.

Fristående skolor och kommunala skolor som har tagit emot en elev från en annan kommun bör därför kontakta elevens hemkommun för frågor om ersättning. Beslut av en kommun i fråga om grundbelopp och tilläggsbelopp till fristående skolor får överklagas hos förvaltningsdomstol. När det gäller den interkommunala ersättningen får frågan om ersättning lösas mellan kommunerna.

Betyg på kurser eleven gått om

En elev som går om en kurs har rätt att få ett nytt betyg på kursen.

En elev som har fått betyg på en gymnasiekurs innan eleven påbörjat sin gymnasieutbildning har rätt att gå om kursen och få ett nytt betyg på kursen i gymnasieskolan.

Göra om gymnasiearbetet

När det gäller gymnasiearbetet har en elev som inte har fått betyget E rätt att göra om det ytterligare en gång. Det är rektorn som beslutar om eleven ska få göra om gymnasiearbetet.

Aktuella bestämmelser

Utbildningens omfattning och elevens rätt att fullfölja: 16 kap. 15 och 37 § § skollagen

Gå om kurser: 9 kap. 1-3 och 5 §§ gymnasieförordningen

Ersättning till fristående skolor: 16 kap. 52-54 §§ skollagen och 28 kap. 5 § skollagen

Senast uppdaterad 20 november 2018