Vuxenutbildning och motsvarande

Här har vi samlat de vanligaste frågorna som vi får av studie- och yrkesvägledare kring vuxenutbildningen och motsvarande skolformer.

Individuell studieplan

För varje elev ska det finnas en individuell studieplan

Varje elev ska ha en individuell studieplan. Planen ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. Om utbildningsmålet för en elev i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå är en gymnasieexamen, ska det i planen anges vilket program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar. Den individuella studieplanen ska utarbetas i samverkan med eleven. I samband med utarbetandet ska eleven erbjudas studie- och yrkesvägledning. I vägledningen ska det ingå information med möjligheter till fortsatta studier, arbetslivets kompetens- och rekryteringsbehov samt studieekonomiska förutsättningar. Planen ska utarbetas i nära anslutning till antagningen och ska vid behov revideras.

20 kap. 8 § skollagen

2 kap. 16 § förordning om vuxenutbildning

Bestämmelser om den individuella studieplanen finns i skollagen (2010:800), i förordning (2011:1108) om vuxenutbildning samt i förordning (SKOLFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbildningen.
Skolverkets stödmaterial Individuell studieplan inom vuxenutbildningen.

Förstärkt rätt till studie- och yrkesvägledning

I skollagen (2010:800) förstärks elevers rätt till studie- och yrkesvägledning. Elever ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. (2 kap. 29 § skollagen). Skolverket har tagit fram allmänna rådom arbetet med studie- och yrkesvägledning. De allmänna råden med kommentarer fungerar som ett stöd för planering och genomförande av studie- och yrkesvägledning.

Gå till Allmänna råd om studie- och yrkesvägledning

Validering och prövning

En elev inom vuxenutbildning kan få sina redan tillägnade kunskaper och kompetenser bedömda genom validering. Validering får ske inom ramen för alla kurser och ska utgå från elevens förutsättningar och behov. En elev som genomgått en validering för en del av en kurs behöver inte delta i undervisningen när det gäller den delen av kursen. Den som har genomgått en validering ska kunna få ett intyg.

Mer om validering

En person som är bosatt i Sverige och vill ha betyg från kommunal vuxenutbildning ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla kurser inom kommunal vuxenutbildning som det sätts betyg på, inklusive utbildning i svenska för invandrare (sfi), och i gymnasiearbetet.

Mer om prövning

Yrkesexamen

 En yrkesexamen ska omfatta de kurser som framgår av 4 kap. 14§ i förordning (2011:1108) om vuxenutbildning.

Där framgår att en ”gymnasieexamen i form av yrkesexamen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar 2 400 gymnasiepoäng, varav godkända betyg i 2 250 gymnasiepoäng som innefattar betyg på

1. svenska eller svenska som andraspråk kursen 1,
2. engelska kursen 5,
3. matematik kursen 1 a, och
4. gymnasiearbetet.

En sådan gymnasieexamen som avses i första stycket ska även innefatta betyg

  • på en eller flera kurser i historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap med sammanlagt 50 gymnasiepoäng i varje ämne, och
  • som till övervägande del är satta på kurser som får ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan med sammanlagt högst 1 800 gymnasiepoäng.”

I en yrkesexamen ska eleven ha betyg på en eller flera kurser i historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap. Kurserna ska bestå av 50 poäng i varje ämne. Dessa kurser krävs för en examen. Om en elev har med sig fler än 50 gymnasiepoäng i något av dessa ämnen, eftersom eleven t.ex. tidigare har studerat på ett högskoleförberedande program, kan eleven ändå använda dessa poäng i sin examen. De gymnasiepoäng som överstiger 50 poäng i respektive ämne kan ingå i den del av utbildningen som utgörs av valfria kurser.

Förutom de kurser som anges som obligatoriska för en yrkesexamen ska en yrkesexamen innehålla betyg som till övervägande del är satta på kurser som får ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan. En yrkesexamen ska sammanlagt uppgå till 2 400 poäng. 600 gymnasiepoäng i en yrkesexamen utgörs av gymnasiegemensamma kurser. De valfria kurserna får som mest omfatta mindre än hälften av de återstående 1 800 gymnasiepoängen. Det vill säga som mest 899 gymnasiepoäng.

En yrkesexamen ska även innehålla betyg på ett godkänt gymnasiearbete. Av 2 kap. 3 § förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning framgår att med gymnasiearbete avses en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen för det program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar.

 

Högskoleförberedande examen

En gymnasieexamen i form av en högskoleförberedande examen ska omfatta de kurser som framgår av 4 kap. 15 § i förordning (2011:1108) om vuxenutbildning.

Där framgår att en”gymnasieexamen i form av högskoleförberedande examen ska utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar 2 400 gymnasiepoäng, varav godkända betyg i 2 250 gymnasiepoäng som innefattar betyg på

1. svenska eller svenska som andraspråk kurserna 1, 2 och 3,
2. engelska kurserna 5 och 6,
3. matematik kursen 1 b eller 1 c, och
4. gymnasiearbetet.

En sådan gymnasieexamen ska även, utöver det som framgår ovan punkterna 1-4, innefatta betyg på en eller flera kurser i historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap samt i förekommande fall matematik (se rubrik nedan) i den omfattning som framgår av bilaga 3 till skollagen (2010:800) när det gäller det högskoleförberedande program i gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar. Betyg på kurser i naturkunskap får ersättas med betyg på kurser i biologi, fysik och kemi. Övriga betyg som ingår i en sådan examen ska till övervägande del vara satta på andra kurser som får ingå i ett och samma nationella högskoleförberedande program i gymnasieskolan.”

Med lydelsen till övervägande del avses mer än hälften av de återstående kurser som ingår i det nationella programmet.

Matematik

Enligt de krav som ställs för en högskoleförberedande examen i 4 kap. 15 § förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning ska ett godkänt betyg på den inledande kursen i matematik 1 b eller 1 c ingå (dvs. 100 poäng) samt i förekommande fall matematik i den omfattning som framgår nedan när det gäller det högskoleförberedande program i gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar:

  • Ekonomi - och samhällsvetenskapsprogrammet, 100 poäng
  • Naturvetenskaps - och teknikprogrammet, 200 poäng
  • Estetiska och humanistiska programmet, 0 poäng

Av 4 kap. 16 § förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning framgår att om eleven tidigare har fått godkänt betyg på en inledande kurs i matematik, får rektorn besluta att detta betyg ska ersätta ett sådant betyg som avses i 14 § första stycket 3 eller 15 § första stycket 3, de inledande kurserna som är specificerade för respektive examen.Av 2 kap. 3 § förordningen (2011:1108) framgår att med gymnasiearbete avses en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen för det program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar.

Den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna ska framgå av den individuella studieplanen. Utgångspunkten för utbildningen är individens behov och förutsättningar.

Utbildningens innehåll är inte styrt på samma sätt som i gymnasieskolan. Vilka specifika kurser eleven måste ha med sig från exempelvis en utbildning som till huvudsak motsvarar ekonomiprogrammet är inte specificerat utöver de krav som ställs i 4 kap. 15 § förordningen om vuxenutbildning för en högskoleförberedande examen. Det är elevens mål med studierna som måste beaktas vid planeringen av studierna. Är elevens mål att studera på högskolan kan exempelvis den särskilda behörigheten vara vägledande för vilka kurser som eleven behöver ha med sig utöver de krav som ställs i förordningen om vuxenutbildning. Ett godkänt gymnasiearbete behövs för att en examen ska kunna utfärdas.

Kurser som får ingå i en gymnasieexamen från komvux

Regelverket kring vilka kurser som får ingå i en gymnasieexamen från vuxenutbildning har ändrats flera gånger. Vilka kurser som får ingå i gymnasieexamen avgörs av när gymnasieexamen utfärdades.

Gymnasieexamen utfärdad 1 jan 2017

I en gymnasieexamen utfärdad från den 1 januari 2017 får alla kurser från kommunal vuxenutbildning på gymnasienivå ingå samt betyg från gymnasieskola med undantag av idrott och hälsa 1.

För den som har flera betyg från samma kurs eller betyg från jämförbara, alternativa eller överlappande kurser ska det högre betyget tas med i examensbeviset eller gymnasiesärskolebeviset

Betyg på en delkurs får fortsatt inte ingå

Gymnasieexamen utfärdad 24 november 2015 – 1 jan 2017

För gymnasieexamen som utfärdas från den 24 november 2015 finns inte längre en begränsning till att endast betyg på kurser som får ges i komvux på gymnasial nivå får ingå. Det innebär att även betyg på kurser som endast får ges inom vissa utbildningar i gymnasieskolan och betyg på kurser i ämnet Idrott och hälsa får ingå.

Det finns vissa kurser som inte får ingå tillsammans med andra kurser i en examen, vilket framgår av berörda ämnesplaner.

Betyg på en delkurs får inte ingå.

Gymnasieexamen utfärdad 27 oktober 2015 – 23 november 2015

Under perioden kan betyg på alla kurser, förutom betyg inom ämnet Idrott och hälsa, ingå i en gymnasieexamen från komvux. Följande kurser ingår i ämnet Idrott och hälsa:

  • Idrott och hälsa 1
  • Idrott och hälsa 1 – specialisering
  • Idrott och hälsa 2
  • Idrott och hälsa 2 – specialisering.

Det finns vissa kurser som inte får ingå tillsammans med andra kurser i en examen, vilket framgår av berörda ämnesplaner.

Betyg på en delkurs får inte ingå.

Gymnasieexamen utfärdad före 27 oktober 2015

För de som har fått sin gymnasieexamen utfärdad från kommunal vuxenutbildning före den 27 oktober 2015 gäller tidigare bestämmelser om att endast betyg på kurser som får ges i komvux på gymnasial nivå får ingå i en gymnasieexamen. Det innebär att betyg på kurser som inte får erbjudas inom komvux på gymnasial nivå, inte heller får ingå i en sådan gymnasieexamen.

Det finns vissa kurser som inte får ingå tillsammans med andra kurser i en examen, vilket framgår av berörda ämnesplaner.

Betyg på en delkurs får inte ingå.

Slutbetyg reducerat program

Gymnasieexamen för den som tidigare fått slutbetyg från ett reducerat nationellt program eller motsvarande

Enligt punkt 7 i övergångsbestämmelserna till förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning får en gymnasieexamen inte utfärdas för den som har ett slutbetyg från ett fullständigt eller utökat nationellt program i gymnasieskolan eller motsvarande. Enligt Skolverkets bedömning kan dock en gymnasieexamen utfärdas för den som tidigare fått ett slutbetyg från ett reducerat nationellt program i gymnasieskolan eller motsvarande, under förutsättning att övriga villkor som ställs för en gymnasieexamen är uppfyllda.

Slutbetyg för den som tidigare fått slutbetyg från ett reducerat nationellt program eller motsvarande

Skolverket bedömer även att de elever som fått ett slutbetyg från ett reducerat nationellt program eller motsvarande utfärdat efter den 1 januari 2010 har möjlighet att senast den 1 juli 2020 få ett nytt slutbetyg från kommunal vuxenutbildning, om villkoren för ett slutbetyg enligt förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning är uppfyllda och nödvändiga kompletteringar har gjorts. Om ett sådant slutbetyg utfärdas kan dock inte en gymnasieexamen utfärdas (se punkt 7 övergångsbestämmelserna till förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning).

Slutbetyg efter kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

 

Slutbetyg

Om en elev inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå har betyg som är satta före den 1 juli 2012 får rektorn besluta om att utfärda slutbetyg. En förutsättning för detta är att ett eller flera av betygen inte kan omvandlas eller att en omvandling skulle innebära en nackdel för eleven. Eleven behöver uppfylla de villkor som ställs i den tidigare förordningen om kommunal vuxenutbildning (2002:1012).

Betyg som är satta före den 1 juli 2012 kan tas med i ett slutbetyg om de inte är äldre än åtta år. Äldre kurser får endast tas med om rektorn bedömer att det föreligger särskilda skäl enligt samma förordning.

Sista datum för att utfärda ett slutbetyg är den 1 juli 2020. Efter den 1 juli 2020 kan endast gymnasieexamen utfärdas för elever inom kommunal vuxenutbildning och i en sådan får enbart nya gymnasiekurser ingå.