Nytt betygssystem

I dag är antagningen till gymnasieskolan och högre utbildning inte fullt ut likvärdig, eftersom dagens betyg inte är likvärdiga. Det är inte lärares fel, utan är ett systemproblem. Ett nytt betygssystem ska därför införas i skolan från höstterminen 2028.

Förändringarna omfattar bland annat en ny tiogradig betygsskala utan godkäntgräns, centralt rättade nationella slutprov och en ny modell för meritvärden som ska bidra till mer likvärdig antagning till gymnasieskolan och högre utbildning.

Det här innebär det nya betygssystemet

Det nya betygssystemet innebär förändringar i både betygssättningen och i meritvärderingen. Betygen ska vara fortsatt målrelaterade och betygssättningen ska utgå från mål och innehåll i kursplanerna respektive syfte och centralt innehåll i ämnesplanerna. Läraren ska med ledning av korta betygskriterier sätta det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens kunskaper. Betygskriterierna beskriver elevens kunskaper, från utmärkta kunskaper högst upp i skalan till begränsade kunskaper längst ned i skalan. Det finns ingen godkäntgräns, så den sammantagna bedömningen omfattar alla betygssteg.

För de elever som går ut grund- och gymnasieskolan 2031 kommer meritvärderingen att förändras. Eleverna kommer genomföra nationella slutprov från och med våren 2029 i gymnasieskolan och från och med våren 2031 i grundskolan och specialskolan. De nationella slutproven ersätter dagens nationella prov. En ny modell kommer tas fram för att beräkna elevernas meritvärden. Meritvärdet ska bestå av två delar: den sökandes betygsvärde och resultatet från de nationella slutproven. De nya meritvärdena ska leda till ett likvärdigt urval till gymnasieskolan eller högre studier.

Huvudsakliga förändringar

• En betygsskala med tio betygssteg (1–10) ska införas i de obligatoriska skolformerna och i de frivilliga skolformerna på gymnasial nivå.
• Den tiogradiga betygsskalan har ingen godkäntgräns och betyg sätts genom en sammantagen bedömning av elevens kunskaper utifrån kurs- och ämnesplanen.
• Den nya meritvärderingen ska stärka likvärdigheten vid antagning och urval till gymnasieskolan och högre utbildning.
• En ny modell för att beräkna elevernas meritvärden ska tas fram. Meritvärdet ska bestå dels av den sökandes betygsvärde, dels av resultatet från nationella slutprov.
• Centralt rättade digitala nationella slutprov ska införas i grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.
  

För vilka gäller förändringen?

Ändringarna börjar tillämpas från och med höstterminen 2028 och gäller för elever i årskurs 1–8 i grundskolan och anpassade grundskolan, 1–9 i specialskolan samt årskurs 1–7 i sameskolan.

Eftersom betyg inte sätts i alla årskurser innebär det i praktiken att de nya reglerna om betygsättning under höstterminen 2028 kommer att tillämpas för elever som börjar i årskurs 7 och 8 i grundskolan och anpassade grundskolan, 8 och 9 i specialskolan samt årskurs 7 i sameskolan. För de elever som har ett eller två år kvar i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan gäller äldre bestämmelser, de omfattas alltså inte av den nya regleringen.

Tidsplan för införande av nytt betygssystem

• 1 juli 2028: Ändringar i skollagen träder i kraft. Elever börjar få betyg enligt det nya betygssystemet.
• 2031: De första årskullarna med nya meritvärden lämnar grundskolan och gymnasieskolan.
• 1 januari 2031: Det nya betygssystemet börjar tillämpas inom kommunal vuxenutbildning (komvux).
  

Nationella slutprov

Hur ska de nationella slutproven se ut?

Just nu pågår förberedelser för hur de kommande nationella slutproven ska vara utformade. Arbetet med att utveckla slutproven utgår ifrån ett ramverk som ska vara gemensamt för alla nationella slutprov. Det beskriver vilka typer av frågor eleverna ska få och hur kunskaperna ska mätas.

Slutproven är tänkta att utvecklas i samarbete mellan Skolverket och olika experter, främst från svenska lärosäten.

Samarbete med experter

Ramverket har granskats internt på Skolverket och av de lärosäten som idag arbetar med nationella prov. För att få ytterligare extern granskning av det föreslagna ramverket har vi också vänt oss till forskare som arbetar med analyser av olika standardiserade prov, till exempel högskoleprovet och internationella kunskapstester. Granskningen görs för att säkerställa att olika vetenskapliga perspektiv beaktas i utvecklingen av proven.

Tidsplan för arbetet med de nationella slutproven

• Februari 2026: Skolverket börjar förbereda arbetet med nationella slutprov.
• Mars 2026: Ramverket för de nationella slutproven granskas internt på Skolverket samt av de lärosäten som idag arbetar med nationella prov.
• 15 juni–28 augusti 2026: Ramverket granskas externt av forskare som arbetar med analyser av olika standardiserade prov.
• Hösten 2026 och våren 2027: Skolverket bjuder in ämnesorganisationer till samråd om de nationella slutproven.
• Januari 2027: Skolverket påbörjar konstruktionen av de första nationella slutproven.