Webbutbildning: Betygssättning i årskurs 4–6

En webbutbildning för dig som undervisar elever i årskurs 4–6 och vill öka dina kunskaper inom bedömning och betygssättning.

En webbutbildning öppen för alla

Webbutbildningen riktar sig till dig som undervisar elever i årskurs 4–6 i grundskolan, sameskolan, specialskolan och grundsärskolan. Du behöver inte registrera dig för att ta del av kursen. Den är kostnadsfri, öppen för alla och kan genomföras i valfritt tempo. Det beräknas ta cirka 15 timmar att genomföra kursen och du väljer själv om du vill göra den enskilt eller tillsammans med kolleger. Du väljer att lägga upp arbetet med kursen på ett sätt som passar dig. En genomförd kurs ger inget intyg. 

Du får genom kursen ta del av forskningsrön och möjlighet att utveckla din kompetens i att göra bedömningar, sätta betyg och prata om betyg med eleverna. 

Kursen är uppbyggd på

  • filmer,
  • forskningsartiklar, 
  • diskussionsfrågor, och
  • praktiska uppgifter.

Du får också en inblick i hur elever i årskurs 6 tänker och pratar om bedömning och betyg. 

Du som går kursen individuellt

Hur du väljer att arbeta med kursen är förstås helt valfritt, men här finns ett förslag på upplägg för dig som väljer att gå kursen på egen hand.

  1. Använd 10–15 minuter innan varje avsnitt åt att fundera över dina förväntningar. Skriv ner de förväntningar, funderingar och frågor som du tar med dig in i avsnittet.
  2. Ta gärna anteckningar medan du läser artikeln/tittar på filmen som inleder avsnittet.
  3. Sammanfatta de saker du anser är särskilt viktiga.
  4. Avsluta med att gå tillbaka till dina inledande funderingar och frågeställningar. Gav avsnittet svar på dina frågor? Vad tar du med dig till din undervisning? Är det något du skulle behöva diskutera med kolleger eller andra? 

Del 1: Bedömningar har olika syften

Det är viktigt att eleverna upplever att bedömningarna är till för att stödja deras kunskapsutveckling. Vid bedömning får läraren information som analyseras och värderas för att handla på det ena eller det andra sättet. Den första delen handlar om varför lärare ägnar sig åt bedömning och betygssättning i skolan och att bedömningar kan ha olika syften och användas på olika sätt för att uppnå olika saker. 

Läs

Läs den här artikeln av Åsa Hirsh.

Bedömning i skolan – vad och varför? (178 kB)

Reflektera och diskutera

Välj ut en eller flera av frågorna nedan och skriv gärna ned dina erfarenheter och tankar eller diskutera med en kollega om du har möjlighet.

Fundera över när och hur du gör bedömningar med olika syften.

  • När gör du summerande bedömningar som inte fyller någon formativ funktion?
  • När och hur gör du bedömningar som enbart fyller en formativ funktion?
  • När och hur gör du bedömningar som fyller både en formativ och en summativ funktion?

Tänk på en av dina nyligen genomförda bedömningssituationer. Vad var syftet med den och på vilket sätt påverkade bedömningens syfte

  • vilken information om en elevs kunnande som samlades in?
  • hur du sedan analyserade informationen?
  • vad hände sen/vad resulterade din analys i för eleven och/eller undervisningen?

Fundera över skälen till att betyg infördes i årskurs 6 kopplat till dina egna erfarenheter av hur det fungerar på din skola.

  • Fyller betygen formativa funktioner, som till exempel att synliggöra behov av stöd och se till att eleverna får stöd? Om svaret är ja, på vilket sätt?

Del 2: Att avgöra vad som ska bedömas

I den andra delen handlar det om att tänka över varför en bedömning ska göras, vad du vill göra med informationen du vill få genom din bedömning, att välja ut vad som ska bedömas och vilken sorts frågor och uppgifter som kan ge dig den information som du vill åt. Du får ta del av frågeställningar och begrepp som kan hjälpa dig i ditt arbete med bedömningar och avgöra att du bedömer rätt saker. 

Läs

Läs den här artikeln av Astrid Petterson.

Vad bedöms och vad bedöms inte? (147 kB)

Reflektera och diskutera

Välj ut en eller flera av frågorna nedan och skriv gärna ned dina erfarenheter och tankar eller diskutera med en kollega om du har möjlighet.

  • Hur gör du för det mesta när du ska göra bedömningar? Jämför med de frågor som författaren Astrid Petterson menar är viktiga att ställa inför bedömningar.
  • Vilken roll spelar dina bedömningar för elevernas lärande?
  • Kan bedömningar vara överflödiga eller hindra lärandet? Om ja, när?

Att formulera uppgifter och frågeställningar är en viktig men svår del av läraryrket. Vilka frågor som ställs är viktigt för validiteten och det kan vara svårt att veta om frågan/uppgiften fångar den information om elevens kunnande du som lärare avsåg att fånga.

  • Hur kan du undersöka att en frågeställning/uppgift prövar rätt saker? 

Del 3: Hur bedömningar blir till betyg

I den här delen får du möjlighet att fördjupa dig i hur bedömningar blir till ett betyg. När du väger samman resultat från olika bedömningar till ett betyg är det viktigt att ta hänsyn till all tillgänglig information och att allsidigt utvärdera den. 

Se filmen

Läs

Läs Skolverkets stödmaterial om betygsskalan och betygen B och D. 

Betygsskalan och betygen B och D

Reflektera och diskutera

Föreställ dig att det är dags att sätta betyg och utgå från kunskapsutvecklingen hos en elev du har nu eller en elev du har haft tidigare. Tänkt dig att du har analyserat och värderat kvaliteten elevens kunnande i förhållande till kunskapskraven men tvekar mellan två betyg.

Fundera över vad som skulle kunna göra att du kommer fram till att exempelvis A är uppfyllt till övervägande del och därmed sätta betyget B. Använd de tre frågor som finns i stödmaterialet (s. 12–13) och fundera över om någon av frågorna ger dig mer stöd än någon annan.

Fundera över hur du brukar resonera kring bedömningar som gjorts tidigt respektive senare? Planerar och genomför du dina bedömningar så att de fångar elevers kunskapsutveckling över tid?

Diskutera med kolleger om du har möjlighet.

Del 4: Hur betygen påverkar i klassrummet

Den fjärde delen fokuserar på hur betyg i årskurs 6 påverkar hur elever och lärare arbetar i klassrummet. Du får också en inblick i hur elever i sexan tänker om betyg och hur deras tankar påverkas av hur du som lärare pratar om betyg. 

Läs

Läs den här artikeln av Tord Göran Olovsson.

Betyg i årskurs 6. Vad händer i klassrummet och hur påverkar det eleverna? (277 kB)

Se filmen

Se filmen

Reflektera och diskutera

Välj ut en eller flera av frågorna nedan.

Fundera över varför, hur och när du informerar eller pratar om betyg och/eller kunskapskrav med eleverna. Hur tror du att ditt sätt att informera och prata om betyg påverkar elevernas uppfattning om betygen är low stakes eller high stakes?

Fråga dina elever om hur de uppfattar din information om betyg och/eller kunskapskrav. Jämför deras svar med din egen uppfattning. 

Diskutera elevernas svar med dina kollegor om du har möjlighet. 


Fundera över om (och i så fall vad) du medvetet har förändrat i din undervisning i årskurs 6 jämfört med i årskurs 4–5. Det kan till exempel vara hur du planerar undervisningen, hur du undervisar, hur du samlar in information om elevernas kunskaper eller hur du ger återkoppling.

Fråga dina elever om de har upplevt några förändringar från årskurs 5.

Jämför deras svar med din egen uppfattning. 


Fundera över det artikeln beskriver om att betyg kan påverka stress, motivation, självkänsla och arbetsdisciplin samtidigt som det kan upplevas olika av olika elever eller elevgrupper.

  • Hur tror du att dina elevers upplevelser är?

Fråga dina elever om deras upplevelser. 

Fundera över om du kan behöva förändra något utifrån detta. Diskutera det här och hur du och dina kollegor kan samarbeta kring anpassningar och förändringar på din/er arbetsplats.

Del 5. Likvärdighet i bedömning och betygssättning

Denna del tar sin utgångspunkt i forskning och de utmaningar skolan står inför i arbetet med likvärdig bedömning och betygssättning. Även om vi vill så kan det vara svårt att bedöma olika elevers kunskaper exakt lika. Här spelar din förmåga att upptäcka felkällor stor roll, men också att utifrån detta kunna anpassa din undervisning och dina bedömningar på ett sätt som ger eleverna så likvärdiga förutsättningar som möjligt

Läs

Läs den här artikeln av Alli Klapp.

Betyg – deras funktioner och vad de mäter (174 kB)

Reflektera och diskutera

Välj ut en eller flera av frågorna nedan och skriv gärna ned dina erfarenheter och tankar eller diskutera med en kollega om du har möjlighet.

  • Vad har du själv för erfarenhet av betyg? Tror du att dina erfarenheter har påverkat din praktik och i så fall hur?

Det är svårt att veta i vilken grad de betyg man sätter är mer eller mindre rättvisa och speglar elevernas ämneskunskaper och inget annat. 

Fråga dina elever om hur de ser på betydelsen av flit, intresse, motivation och disciplin. Reflektera över din praktik utifrån deras svar och diskutera med dina kolleger om du har möjlighet. 

Fundera över tillfällen när det kan finnas en risk för att värdera elevers kunskaper olika beroende på till exempel kön, klass, etnicitet. Vad tror du i så fall kan bidra till det? Är det

  • vilka frågor du ställer eller hur uppgifter utformas,
  • vilka elever eller elevgrupper som kanske ges större möjlighet att få mer av din uppmärksamhet i klassrummet och där du då kan få mer och kanske bättre information om deras kunskapsutveckling,
  • hur du tolkar och bedömer enstaka elevprestationer,
  • vilken information om elevernas kunskaper som dokumenteras och hur,
  • hur du sammanväger elevernas kunskaper vid betygssättningen, eller
  • något annat?

Diskutera med dina kolleger hur du/ni kan motverka eventuella risker.


Fundera över de betygssättningsmodeller som författaren tar upp och om de kan bidra till att sätta ord på hur du brukar göra, och hur du skulle vilja att det var.

Jämför din egen betygssättningspraktik med modellerna.

  • Vilken ligger du närmast?
  • Hur hanterar du de risker som nämns i texten?

Del 6: Sambedömning och likvärdighet

I den sista delen får du redskap i form av begrepp och utgångspunkter som du och dina kolleger kan använda i arbetet med att främja likvärdig bedömning och betygssättning. 

Läs

Läs den här artikeln av Anders Jönsson och Pia Thornberg.

Samsyn eller samstämmighet? (129 kB)

Reflektera och diskutera

I texten diskuteras likvärdighet i bedömning och betygssättning utifrån begreppen samsyn och samstämmighet. I figur 1 i artikeln (s. 390) presenteras en modell kring likvärdighet i bedömning och betygssättning. För att lärares bedömning och betygsättning ska kunna bli så likvärdig som möjligt krävs någon form av samsyn eller samstämmighet i tre tolkningsled: tolkning av styrdokument, tolkning av enstaka elevprestationer och tolkning av flera elevprestationer.

  • Vid vilka olika tillfällen diskuterar ni tolkningar i dessa tre led och vad är fokus i dessa samtal: samsyn eller samstämmighet?
  • Vilket underlag eller vilken form av elevprestationer används i dessa samtal?
  • Vilket underlag ser du som mest intressant och lärande att diskutera utifrån, och utifrån vilket syfte?
  • Hur ser du att dessa samtal bäst skulle kunna förberedas, genomföras och utvärderas? 

Diskutera med kolleger om du har möjlighet.

Berätta för oss vad du tycker!

Du har slutfört vår webbutbildning om bedömning och betyg i årskurs 4–6. Vi är tacksamma om du vill berätta för oss vad du tyckte fungerade bra och vad vi kan förbättra. 

Besvara enkät om webbkursen

Senast granskad: 2017-10-31