Förstelärarens roll

Att låta förstelärare driva kollegialt lärande på skolor är en tydlig framgångsfaktor. Genom öppna och transparenta rekryteringar blir möjligheterna att lyckas med förstelärarens arbete större. En regelbunden kommunikation och dialog är en annan viktig förutsättning.

k

Flera framgångsfaktorer identifieras i utvärderingar

För att karriärreformen verkligen ska bidra till en ökad måluppfyllelse behöver den vara väl implementerad och ha legitimitet i hela skolsystemet. Det har gjorts flera utvärderingar av reformen, bland annat av Statskontoret. I dessa ringas problem in och möjligheter lyfts fram. Resultaten är tydliga. De huvudmän som rekryterar förstelärare genomtänkt, tydliggör deras uppdrag för alla lärare och låter dem leda viktiga utvecklingsuppdrag är mer framgångsrika.

Se våra inspirationsfilmer

Hur sker rekryteringen av förstelärare på skolan/hos huvudmannen?

Är rekryteringsprocessen tillräcklig öppen? Finns det uttalade krav och tydliga urvalskriterier?

Är förstelärares uppdrag kopplat till de lokala behov som ringats in i det systematiska kvalitetsarbetet?

Är uppdragen preciserade med förväntad effekt, arbetssätt, tidsplan och modell för utvärdering?

Hur skapas legitimitet för förstelärares arbete?

Hur ser förstelärares tid och förutsättningar ut för att genomföra uppdraget?

Hur ser den uppföljande, formativa dialogen ut mellan rektor och förstelärare?

Hur säkerställs att förstelärares uppdrag utgår ifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

Vilka möjligheter har förstelärarna hos huvudmannen, att under strukturerade former, reflektera tillsammans?

Hur tillvaratas förstelärares och rektorers erfarenheter över tid?

Hur görs skolans lärare medskapande i utvecklingsarbetet?

Hur involveras elevhälsans kompetenser i utvecklingsarbetet?

Anpassa uppdraget utifrån skolans behov

För att nå framgång med förstelärares uppdrag behöver det vara tydligt utformat och anpassat efter lokala behov. Utgångspunkten är utvecklingsområden identifierade i det systematiska kvalitetsarbetet. Det är skolans huvudman som har ansvaret för att tillsätta försteläraren, utforma uppdraget och för att säkerställa att det genomförs. Huvudmannen avgör också var tjänsterna ska finnas.

Skapa förtroende genom rekryteringen

Syftet med karriärreformen är att göra läraryrket mer attraktivt och att säkra en god undervisning för eleverna. En förutsättning för ett gott gemensamt arbete är att skolans personal har förtroende för hur tillsättningen av förstelärare går till och att den som får tjänsten har legitimitet. Rekryteringen bör därför vara transparent, ha tydliga urvalskriterier och alla ska veta vad som krävs för att få tjänsten.

Informera och tydliggör uppdraget
Berätta vilka meriter som krävs
Låt förstelärare leda kollegialt lärande
Utvärdera och synliggör nyttan

Kommunicera hur försteläraren ska arbeta för skolutveckling

All personal på skolan behöver bli informerade om vilka uppgifter försteläraren har i sitt uppdrag. Då blir det tydligt vilket stöd den enskilde läraren och hela skolans personal kan förvänta sig av försteläraren. I skolor där detta fungerar har förstelärare en stor legitimitet och andra lärare upplever att de bidrar till hela skolans utveckling.

Rektor och förstelärare behöver samarbeta

Rektor ansvarar för det pedagogiska ledarskapet i skolan. Många rektorer låter förstelärare leda och handleda i utvecklingsuppdrag. Det kan innebära att planera, organisera och leda utvecklingsprocesser som berör flera eller all personal på skolan. För att ett sådant upplägg ska fungera och ge resultat är det viktigt med gemensamma mål och en tydlig ansvarsfördelning mellan rektor och förstelärare.

Låt försteläraren leda det kollegiala lärandet

Lärare själva har en nyckelroll för att utveckla skolan. Genom att låta förstelärare leda lärares reflektioner och utveckling av sin undervisning ökar möjligheten till bestående och långsiktiga förändringar på skolan. Eftersom förstelärare undervisar har de dessutom en stor kännedom om den egna skolans inre förhållanden. Det har visat sig framgångsrikt när förstelärare handleder och driver kollegialt lärande inom exempelvis Matematiklyftet eller Läslyftet.

Försteläraren kan medverka till att:

  • Stärka lärares förmåga att använda varandra som resurser i undervisningen.
  • Stödja lärare att förankra undervisningen i forskning och beprövad erfarenhet.
  • Främja en mer likvärdig undervisning.
  • Skapa förutsättningar för lärare att gemensamt utveckla sin egen praktik.
  • Lärare tillsammans driver sin egen professionsutveckling.

Öka möjligheten till likvärdighet

Genom att placera fler förstelärare på skolor med svårare förutsättningar och större utmaningar ökar möjligheterna till likvärdighet inom och mellan skolor. Det är nödvändigt att kartlägga skolornas behov och därefter prioritera ämnen eller områden som behöver förbättras. Det kan exempelvis handla om att utveckla kunskaper i språkutvecklande arbetssätt eller att utveckla samarbetet mellan modersmålslärare och ämneslärare.

För att öka likvärdigheten på skolor i så kallade utanförskapsområden kan huvudmän söka statsbidrag för speciella förstelärartjänster. Avsikten är att stärka skolor med stora utmaningar genom att utöka antalet förstelärare och därmed höja förmågan att rekrytera och behålla skickliga lärare.

Läs mer om extra statsbidrag till utanförskapsområden

Ge försteläraren stöd och förutsättningar

En regelbunden dialog mellan rektor och förstelärare är en förutsättning för ett framgångsrikt arbete. Det är också viktigt att försteläraren får goda möjligheter att förbereda, genomföra och följa upp sina uppdrag eftersom det påverkar resultatet positivt. En tydlig struktur för det gemensamma arbetet med lärarna och för den uppföljande dialogen mellan rektor och förstelärare har visat sig vara en mycket tydlig framgångsfaktor. 

Utvärdera och synliggör resultat och lärande

Det är viktigt att utvärdera och synliggöra hur satsningarna bidrar till skolutveckling. När förstelärare leder det kollegiala lärandet bidrar de till professionsutveckling, en utvecklad fortbildningskultur och skapar förutsättningar för en mer likvärdig undervisning. Alla lärare behöver ta del av hur detta arbete genomförts, förstelärarens roll i processen och det gemensamma resultatet.

Det finns statsbidrag för karriärtjänster

Läs mer om statsbidrag för karriärtjänster

Mer läsning

Skolverket rapport: Vem är försteläraren? Skolverket rapport: Vad gör försteläraren? Skolverket PM: Finns förstelärarna där de bäst behövs?

Skolverket: Delredovisning av uppdrag till regeringen om karriärvägar för lärare

Statskontoret, delrapport 1: Uppföljning av karriärstegsreformen

Statskontoret, delrapport 2: Uppföljning av karriärstegsreformen

Statskontoret, delrapport 3: Uppföljning av karriärstegsreformen

Linnéuniversitetet, rapport: Följeforskning kring karriärlärarreformen i Kalmar, Nässjö, Vetlanda oc (1,2 MB)

Linköpings universitet & Stockholms stad, rapport: Karriärtjänster för lärare, möjlighet eller hinde (2,1 MB)

Kommunförbundet Skåne. Tillbaka i skolan som kommunlektor.

Malmö stad. Förstelärarenkäten Rapport. (4,1 MB)

Timperley, Helen. (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund.

Håkansson, J & Sundberg, D. (2016). Utmärkt skolutveckling: forskning om skolförbättring och måluppfyllelse. Stockholm.

Regelverk

Förordningen om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare (2013:70)

Föreskrifter för karriärvägar SKOLFS 2013:147


Promemoria: Karriärvägar med mera i fråga om lärare i skolväsendet, U2012/4904/S

Senast granskad: 2017-10-04