Huvudmannens och rektorns ansvar inom professionsprogrammet

Som rektor eller huvudman ansvarar du för att ge dina lärare och förskollärares möjligheter till kompetensutveckling. Det nationella professionsprogrammet gör det enklare att arbeta strukturerat och långsiktigt.

Professionsprogrammet innebär en möjlighet att utveckla både verksamheten och den enskilda lärarens, förskollärarens eller rektorns kompetens genom kvalitetssäkrad kompetensutveckling. Programmet ska bidra till kompetensutveckling som både håller en hög kvalitet och utvecklar undervisningen.

Samtidigt ska det bidra till professionernas utveckling. Det innebär att du som huvudman eller rektor kan behöva göra omprioriteringar och planera kompetensutvecklingen på andra sätt än tidigare.

Professionsprogrammet ersätter inte all annan kompetensutveckling som kan vara nödvändig eller önskvärd. Som arbetsgivare har du ett fortsatt ansvar att se till att personalen i verksamheten har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet.

Huvudmannen ska ge förutsättningar

Som huvudman har du det övergripande ansvaret för att planera, prioritera och skapa förutsättningar för medarbetare att delta i kompetensutveckling.

Tillsammans med rektor kan du behöva

• kartlägga de behov som finns i verksamheten och hos de enskilda individerna
• se över vilken kompetensutveckling som personalen redan har genomfört
• kommunicera med personalen om vilket innehåll och vilka former för kompetensutveckling som ska prioriteras i verksamheten
• informera om vilka resurser som finns och hur de ska användas
• undersöka personalens intresse för kompetensutveckling
• uppmuntra personalen till kompetensutveckling
• ta fram individuella kompetensutvecklingsplaner
• resonera om möjligheterna till strategisk kompetensanvändning, med hänsyn till både meriteringssystemet och karriärtjänstsystemet.

Enligt skollagen ska du som huvudman säkerställa att de legitimerade lärare och förskollärare som har ett intresse för att meritera sig får möjlighet att delta i kompetensutveckling som kan leda till meriteringsnivå 1, 2 och 3. För den enskilda läraren och förskolläraren är det frivilligt att meritera sig.

Koppla arbetsuppgifter och roller till meritering

Som huvudman eller rektor kan du välja att koppla olika arbetsuppgifter och roller till de meriterade lärarnas och förskollärarnas kompetenser. Det kan till exempel handla om att leda arbetslag eller ämneslag, ansvara för studenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU), handleda nyutexaminerade kollegor eller leda kollegiala lärprocesser.

När verksamheten synliggör vilken kompetens som behövs för olika roller och uppgifter medför det en tydlighet som också underlättar planeringen av personalens yrkesmässiga utveckling.

På sikt kommer regeringen att koppla samman meriteringssystemet med karriärstegsreformen och på så sätt skapa ett tydligare och mer rättssäkert system för professionell utveckling.

Som huvudman kan du begära ut registerutdrag för att få en aktuell bild över de uppgifter om behörighet, legitimation och meritering som finns i registret över lärare och förskollärare.

Begär utdrag ur registret

Statsbidrag kan finansiera

Det finns inget specifikt statsbidrag för professionsprogrammet. Däremot finns det statsbidrag som kan underlätta finansieringen av kompetensutveckling på både kort och lång sikt.

Statsbidrag kopplade till kompetensutveckling

Informera om professionsprogrammet

Som huvudman eller rektor behöver du bidra till att öka kunskapen om professionsprogrammet. Du kan till exempel informera personalen om vilken kompetensutveckling som ingår i den nationella strukturen och hur det nationella meriteringssystemet fungerar.

I nästa steg behöver dina och skolledningens prioriteringar och beslut förankras med personalen. Det kan handla om vilken kompetensutveckling som ska prioriteras, hur den ska genomföras och hur ni planerar att använda befintliga resurser.

Ta hjälp av Skolverkets bildspel när du informerar

Bildspelet kan användas för att informera om professionsprogrammet. Det kan anpassas till olika sammanhang och målgrupper.

Bildspel om professionsprogrammet pptx, 35 MB. (pptx, 35 MB)

Ta fram planer för kompetensutveckling

Det är viktigt att kartlägga vilken kompetensutveckling personalen redan har genomfört och vilka framtida behov som finns i relation till verksamhetens behov. Ta gärna fram en övergripande plan både för verksamhetens behov av kompetensutveckling och individuella kompetensutvecklingsplaner.

Ta också reda på om lärarna och förskollärarna är intresserade av att meritera sig. Det kan vara klokt att planera sina studier noggrant från början för den som vill uppnå någon av de högre meriteringsnivåerna.

Prioritera form och inriktning på kompetensutvecklingen

Professionsprogrammet är inte ett program i den bemärkelsen att alla ska gå samma kurser. Alla kurser som ges av universitet och högskolor ingår i professionsprogrammet så länge kurserna har relevans för undervisningen i skolväsendet.

De former av kompetensutveckling som ingår i den nationella strukturen är akademiska kurser, kollegialt lärande och praktiknära forskning. Det är verksamhetens och de enskilda individernas behov och målsättningar som avgör valet av kompetensutveckling.

Genom det systematiska kvalitetsarbetet formulerar verksamheten en vision och målbild. Tillsammans med individuella behov och önskemål utgör det en grund för att kunna avgöra vilken inriktning och form på kompetensutvecklingen som behöver prioriteras.

Sambandet mellan den nationella strukturen för kompetensutveckling och verksamhetens vision och målbild

De former av kompetensutveckling som ingår i den nationella strukturen kan på olika sätt svara mot de utvecklingsbehov som verksamheten identifierar i det systematiska kvalitetsarbetet.

Omvänt kan också verksamhetens utvecklingsbehov bli synliggjorda genom att lärare, förskollärare och rektorer deltar i olika former av kompetensutveckling, och får nya perspektiv på verksamheten.

Relationer mellan de olika formerna av kompetensutveckling som ingår i den nationella strukturen

Genom att enskilda individer läser akademiska kurser kan de bidra till att höja nivån på det kollegiala lärandet eller i sitt deltagande i praktiknära forskningsprojektet.

Omvänt kan också lärare, förskollärare och rektorer som deltar i kollegialt lärande eller praktiknära forskning få syn på behov av kompetensutveckling och kan välja att läsa akademiska kurser.