Examensmålen i fokus och gymnasiearbetet som kvitto

Hållbar utveckling med fokus på miljökonflikter (projekt 1, ht första året)

Vad kan vara en lämplig första början för en ämnesövergripande undervisning under första året i gymnasiet? Nedanstående förslag går ut på att eleverna aktivt ska söka information, bearbeta den, granska källor och kommunicera informationen genom att i grupp göra en dokumentärfilm om miljökonflikter.

Projektet Hållbar utveckling med fokus på miljökonflikter, inleds med genomgångar och övningar som handlar om informationssökning och källkritik. Arbetet utmynnar i en projektvecka där eleverna arbetar i grupper och gör en filmproduktion som kräver att de söker och bearbetar information, granskar källor och presenterar information i syfte att påverka mottagarna.

Projektets upplägg

Varje elevgrupp tilldelas ett problem i form av en miljökonflikt som pågår någonstans i världen. Samtidigt gör en annan elevgrupp i klassen en film om samma konflikt, men vinklad från ett annat håll. Grupperna analyserar sina konflikter med hjälp av en samhällsvetenskaplig analysmodell. Deras filmer visas upp för andra elever på skolan i slutet av projektveckan. Då presenterar eleverna sig själva och sina filmer stående framför filmduken. Det är en heldag där eleverna både lär sig om flera olika miljökonflikter och utvecklar kunskaper om källkritik.

Visserligen har eleverna en lärare som handledare under projektveckans gång, men de tar själva ansvar för arbetet. Idéerna om hur miljökonflikten ska presenteras i filmen är elevernas egna. Projektet avslutas med att eleverna individuellt och skriftligen gör en fördjupad källkritisk granskning av källorna som användes i arbetet med filmerna.

Bearbeta information och dra slutsatser

I arbetet med research inför filmproduktionen använder eleverna en samhällsvetenskaplig analysmodell som ett verktyg för informationshantering och analys av olika miljökonflikter.

Eleverna sorterar in den inhämtade informationen i fyra kategorier:

• beskrivning av konflikten (översiktligt)
• orsaker (på olika nivåer) till konflikten,
• konsekvenser (på olika nivåer) av konflikten samt
• möjliga lösningar på både orsakssidan och konsekvenssidan

Att reflektera över huruvida informationen är användbar eller inte är även det ett sätt att bearbeta den. Om eleverna kommer fram till att den är användbar har de dragit en slutsats om informationens trovärdighet och relevans.

Användbart material

Exempel på utförligare instruktion till film pdf, 137 kB. (pdf, 137 kB)

Projektskiss och samhällsvetenskaplig analysmodell pdf, 179 kB. (pdf, 179 kB)

Instruktion till slutreflektion och källkritik pdf, 142 kB. (pdf, 142 kB)

Exempel på konfliktområden med olika vinkling:

Mineralutvinning i Demokratiska Republiken Kongo

• Uppdragsgivare: Svenska Röda Korset
• Uppdragsgivare: Sony

Miljökonflikten vid Aralsjön

• Uppdragsgivare: Greenpeace
• Uppdragsgivare: Sveriges television

Kärnkraftens vara eller inte vara i Japan

• Uppdragsgivare: Greenpeace
• Uppdragsgivare: Den japanska handelskammaren

Regnskog: bränsle eller mat?

• Uppdragsgivare: Sveriges television
• Uppdragsgivare: Multinationella jordägande företag i Brasilien

Det finns också många aktuella och intressanta frågor på lokal och regional nivå som eleverna kan belysa. Det är ofta lätt att få ett bra underlag från kommuner, länsstyrelser, pressen, lokala föreningar och markägare när det gäller konflikter i Sverige. På så sätt får eleverna också en inblick i demokratiskt arbete.

Feel Good (projekt 2, vt första året)

I projektet Feel Good formulerar eleverna en hypotes kring den i förväg givna frågan ”vad är sambandet mellan livsstil och hälsa?” Eleverna gör mätningar på sig själva och bearbetar data från till exempel webbplatsen Gapminder. Arbetet redovisas på engelska i en rapport.

Eleverna arbetar i grupper om 3–4 med att undersöka tre aspekter av livsstilen: kost, fysisk aktivitet och droger.

Hypoteser och undersökningar

I början av terminen får varje grupp en lista över tänkbara faktorer inom kost, fysisk aktivitet och droger som kan ha betydelse för hälsan. De får också en lista över specifika parametrar som kan undersökas för att ta reda på individers hälsa.

Eleverna formulerar hypoteser genom att välja ut livsstilsfaktorer och hälsoparametrar som det kan finnas ett kausalt samband mellan. Som stöd i sitt val får eleverna ta del av genomgångar där biologi- och idrottsämnena tillsammans ger en bakgrund om olika samband mellan livsstil och hälsa.

Eleverna prövar sina hypoteser dels på individnivå, dels på global nivå. De utför fysiologiska undersökningar på sig själva och för samtidigt en träningsdagbok. De sammanställer också data från databaser tillgängliga på nätet, bland annat Gapminder, kring livsstilsfaktorer och hälsoparametrar på global nivå.

Exempel på livsstilsfaktorer och hälsoaspekter pdf, 164 kB. (pdf, 164 kB)

Viktigt att diskutera

Eleverna undersöker givetvis inte effekter av droger på sig själva, utan de använder sig av globala data för det. Som i all undervisning om kost och fysisk aktivitet är det nödvändigt att lärarlaget diskuterar hur undervisningen ska läggas upp för att inte förstärka tendenser till anorexi, bulimi eller ortorexi (överdriven hälsofixering). Projektet Feel Good kan bli ett tillfälle att stötta eleverna i deras utveckling av en god självbild. Till exempel kan klassen diskutera och kritiskt granska rådande sociala normer som betonar värdet av en smal och vältränad kropp.

Statistisk analys

Genom att genomföra statistisk analys av insamlade data formulerar eleverna slutsatser kring sina hypoteser. Ger data tillräcklig evidens för att stödja hypoteserna? Eleverna utvärderar den statistiska signifikansen hos skillnader mellan olika mätpunkter genom att undersöka storleken hos felmarginaler och konfidensintervall samt använda sig av begrepp som normalfördelning och standardavvikelse. Eleverna undersöker vidare om det går att se en korrelation mellan de undersökta faktorerna. De diskuterar huruvida en funnen korrelation innebär ett kausalt samband mellan faktorerna och andra tänkbara begränsningar hos den funna korrelationen.

Vetenskapligt arbetssätt

Feel Good är det första projektet då eleverna i exemplet själva får avgränsa en frågeställning. Det är därför viktigt att inte bara förklara för eleverna i ord vad det innebär att avgränsa en problemformulering, utan att låta dem göra det konkret med viss styrning.

I projektet får eleverna en lista över specifika livsstilsfaktorer och hälsoaspekter. Bland dessa väljer de relevanta parametrar och formulerar hypoteser om tänkbara samband mellan dem. Med det arbetssättet får eleverna möjlighet att utveckla förståelse för hur en problemavgränsning kan gå till.

Kriterier för vetenskaplighet

För att kunna tänka kritiskt kring egna och andras undersökningar behöver eleverna ha kunskaper om kriterier för vetenskaplighet. De bör till exempel förstå skillnaden mellan korrelation och kausalitet och betydelsen av kontrollgrupper, reliabilitet och validitet. Eleverna får på så sätt en checklista över kriterier på vetenskaplighet som ska beaktas när man förhåller sig till påståenden som anger sig vara vetenskapligt grundade. Eleverna får själva i grupp läsa, granska och diskutera olika artiklar och påståenden från media utifrån dessa kriterier.

Presentation av data

Eleverna sammanställer, presenterar och bearbetar insamlad data med hjälp av Excel eller något annat likvärdigt verktyg för dataanalys. En del av projektpassen ägnas därför åt att ge eleverna möjlighet att träna på hur verktygen kan användas för att presentera data och beräkna olika typer av lägesmått, spridningsmått och andra statistiska storheter.

I undervisningen får eleverna möjlighet att utveckla kunskap om språk, stil, formalia, disposition och struktur i en rapport med naturvetenskaplig karaktär. Rapporten skrivs på engelska.

Kamratrespons

Varje elevgrupp ger mot slutet av terminen skriftlig återkoppling på en annan grupps rapport. I denna kamratrespons ingår bland annat att eleverna granskar hur väl rapporten uppfyller de kriterier för vetenskaplighet som presenterades i början av terminen. De ska också kommentera tillförlitligheten i de slutsatser som presenteras i rapporten.

Naturvetenskapens historia (projekt 3, ht andra året)

Syftet med projektet Idéhistoria är att eleverna genom nedslag i historien ska kunna se hur naturvetenskapen och samhället har påverkat och påverkar varandra ur ett idéhistoriskt perspektiv. I arbetet använder eleverna en analysmodell i historia, de läser tidstypiska skönlitterära verk och diskuterar konflikter mellan vetenskap och pseudovetenskap. Eleverna får använda och kommunicera sina ämneskunskaper genom att sätta in dem i ett större sammanhang.

Vetenskapsfestival

Under en projektvecka förbereder eleverna en utställning om vetenskapshistoria som de presenterar under klassens vetenskapsfestival. De montrar och presentationer som eleverna skapar kan innefatta allt från collage och bilder till filmsnuttar, teaterföreställningar och demonstrationer av någon teknisk uppfinning som har eller har haft betydelse för vårt samhälle.

Upplysningstiden

Inom projektet Idéhistoria får eleverna lära sig om upplysningstiden då utvecklingen av den naturvetenskapliga metoden medförde en förändring av hur slutsatser om vetande drogs. I stället för att grunda kunskap på teorier och filosofiska resonemang innebar den naturvetenskapliga revolutionen att man började genomföra experiment som man drog slutsatser utifrån.

Eleverna läser tidstypiska litterära verk om historiska händelser och problem. De analyserar författarnas syfte med verken och gör kopplingar till det rådande samhällsklimatet. Läsningen sker löpande under terminen. För att eleverna ska ha gott om tid till detta håller en svensklärare tidigt en genomgång om hur författare och filosofer genom tiderna har skrivit skönlitterära som speglar, analyserar och diskuterar samhällsutvecklingen. I slutet av terminen hålls litterära kaféer där eleverna diskuterar de skönlitterära verk de har läst och analyserat under terminens gång.

Eleverna får följande skriftliga instruktioner och boktips:

Instruktion till bokanalys och litterärt kafé i upplysningsanda pdf, 152 kB. (pdf, 152 kB)

Tips på upplysningsförfattare och verk pdf, 148 kB. (pdf, 148 kB)

En historisk analysmodell

Med fokus på upplysningstiden och den naturvetenskapliga revolutionen studerar eleverna en händelse med hjälp av en historisk analysmodell.

Analysmodell för historiska händelser pdf, 117 kB. (pdf, 117 kB)

Eleverna får koppla sina kunskaper i historia och naturvetenskap till individ och samhälle. Eleverna lämnar in en skriftlig, individuell rapport där de redovisar sin analys av två centrala problem i samband med den naturvetenskapliga revolutionen:

• förändringen i på synen på livets och människans utveckling
• förändringen av världsbilden.

Vetenskap och pseudovetenskap

Eleverna studerar också nutida konflikter mellan vetenskap och pseudovetenskap. I en debatt får eleverna möjlighet att vara kritiska till slutsatser, sina egna och andras, och visa detta med övertygelse och god argumentationsteknik.Inför debatten samlar eleverna argument från båda sidor i konflikten mellan vetenskap och pseudovetenskap. Inte förrän debatten går av stapeln får de veta vilken sida av konflikten de ska debattera för. De behöver alltså vara väl förberedda även på motståndarnas argument. Detta ger aktiva debatter där eleverna får utveckla sin argumentationsteknik och träna på att framställa kunskap så att den verkar trovärdig.

Instruktion till debatt om vetenskap och pseudovetenskap pdf, 126 kB. (pdf, 126 kB)

Naturvetenskaplig undersökning (projekt 4, vt andra året)

Projektet Naturvetenskaplig undersökning är det sista projektet under det andra året innan eleverna ska påbörja sina gymnasiearbeten. Genom projektet får eleverna utföra ett arbete som liknar ett gymnasiearbete, fast i mindre skala och med tydligare styrning och stöd från lärarna.

I projektet får eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om den naturvetenskapliga arbetsmetoden genom att i grupper om två till tre personer göra en öppen naturvetenskaplig undersökning. Terminen fungerar därför som en metodikkurs inför gymnasiearbetet och eleverna får tillämpa kunskaperna direkt på en egen äkta undersökning.

Projektets upplägg

Eleverna arbetar med naturvetenskapliga undersökningar under hela terminen. I varje steg av arbetet ges eleverna stöd och respons från lärarna, bland annat kring hur frågeställningen ska avgränsas, hur undersökningen ska planeras och genomföras för att uppfylla kriterierna för vetenskaplighet, hur arbetet och resultaten ska dokumenteras, tolkas och redovisas samt hur kamratrespons ska ges.

Eleverna får tid för eget arbete med handledning, varvat med genomgångar som repeterar och bygger vidare på de kunskaper som eleverna tillägnat sig under tidigare ämnesövergripande projekt.

En projektvecka används till att låta eleverna genomföra och dokumentera sina undersökningar. I slutet av projektveckan har eleverna samlat in resultat och dokumenterat det i rapportens resultatavsnitt. De har också påbörjat en diskussion om resultaten.

Efter projektveckan

Veckorna efter projektveckan används till att låta eleverna färdigställa och ge kamratrespons på första utkastet till hela rapporten. Därefter får de revidera sin rapport utifrån kamratresponsen och förbereda en muntlig redovisning och en muntlig respons. Lärarna i exemplet har planerat så att den muntliga responsen ska utgå från den skriftliga kamratresponsen som eleverna gett på det första utkastet och bygga på ett gensvarsprotokoll. Eleverna får också möjlighet att vara publik när eleverna som går tredje året redovisar sina gymnasiearbeten.

Efter den muntliga redovisningen och responsen av projekten får eleverna börja välja ämne och gruppkamrater till sina gymnasiearbeten. Terminen avslutas med att eleverna får formativ respons på terminens projekt från lärarna och lämnar in en preliminär version av en gymnasiearbetsplan inför det tredje året, med projektidé och önskad handledarkompetens.

Att välja ämne för undersökningen

Det valda ämnet för undersökningen bör uppfylla följande kriterier:

• Ha en öppen karaktär, så att det ger möjlighet till olika typer av avgränsningar.
• Kunna leda till en väl avgränsad frågeställning, som kan undersökas empiriskt på den tid som finns tillgänglig under terminen och med de medel – med tanke på material, mätutrustning och säkerhetsaspekter – som är tillgängliga på skolan.
• Inte ha ett självklart svar, men samtidigt vara tillräckligt undersökt för att kunna hitta tidigare studier att jämföra sina resultat med.
• Relatera till begrepp, modeller och teorier i biologi, fysik och/eller kemi som eleverna har stött på i gymnasieundervisningen eller som eleverna kan ta till sig med stöd från handledaren.

För elever som vill göra en undersökning i fysik finns det idéer på uppgifter från International Young Physicist’s Tournament (IYPT) 2012 och 2014 som kan vara lämpliga att undersöka.

Young Physicist’s Tournament (IYPT) 2012 pdf, 1 MB. (pdf, 1 MB)

Young Physicist’s Tournament (IYPT) 2014 pdf, 132 kB. (pdf, 132 kB)

Till hjälp i handledningen av elevernas undersökningar har du följande dokument:

Checklista för vetenskaplighet pdf, 127 kB. (pdf, 127 kB)

Strukturen i en naturvetenskaplig rapport pdf, 159 kB. (pdf, 159 kB)

Formalia i en naturvetenskaplig rapport pdf, 258 kB. (pdf, 258 kB)

Blankett för projektplan pdf, 139 kB. (pdf, 139 kB)

Blankett för gymnasiearbetsplan pdf, 159 kB. (pdf, 159 kB)

Förslag på upplägg av muntlig respons

Den muntliga responsen, eller opponeringen, är ett sätt att låta eleverna ta del av, granska och ge återkoppling på varandras arbeten. Här får du förslag på hur en muntlig respons kan läggas upp.

Varje redovisande grupp får fem till sju minuter (beroende på gruppstorlek) för att presentera sitt arbete muntligt på ett sätt som är intressant och anpassat för mottagarna, som i detta fall är kamraterna på kursen.

Gruppen som ska ge muntlig respons får fem till sju minuter för att ta upp några punkter från det gensvarsprotokoll som de lämnade till den redovisande gruppen vid granskningen av det första utkastet till rapporten.

I responsen lyfter de fram de viktigaste styrkorna i arbetet och ställer frågor kring de oklarheter som fanns i det första utkastet. De lyfter sedan fram några av de utvecklingsområden och förbättringsförslag som de har lyft fram i sitt gensvarsprotokoll. De ber den redovisande gruppen att besvara frågorna och förklara hur förslagen har beaktats i rapportrevideringen.

Efter den muntliga responsen lämnas några minuter till frågor från publiken och från handledaren. Frågorna kan vara riktade både till gruppen som redovisar och till den som ger respons.