Forskarperspektiv på vetenskaplig grund, pedagogiskt mervärde och lärverktyg

I denna intervju delar Hanna Palmér, professor vid Linnéuniversitetet och vicerektor för lärarutbildningarna, och Malin Nilsen, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, sina perspektiv på hur förskollärare kan välja och använda lärverktyg utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Samtalet berör pedagogiskt mervärde, forskningslitteracitet och förskollärarens centrala roll i att följa upp och utveckla undervisning som stödjer och utmanar barns lärande.

Förskollärare ska ansvara för det pedagogiska innehållet i undervisningen och se till att det målinriktade arbetet främjar barns utveckling och lärande. I det ingår att värdera och välja arbetssätt och lärverktyg baserat på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Vad tänker ni kring detta? Hur kan man tänka som förskollärare?

Malin Nilsen: För mig handlar det om att alltid börja med undervisningens mål, inte från lärverktygen. Som pedagog behöver man börja med att ställa sig frågor som: Varför ska vi genomföra denna aktivitet och vilket lärande vill vi möjliggöra? Genom att först definiera målen blir valet av lärverktyg en integrerad del av processen. Jag upplever att många inom förskolan har stor praktisk erfarenhet och det redan sker mycket reflektion och utvärdering. Men när det kommer till den vetenskapliga grunden är det mer utmanande. Jag anser att rektorer behöver skapa forum där pedagoger kan ta del av relevant forskning och diskutera den. Det gäller även forskning som utmanar ens egna antaganden och arbetssätt man är van vid. Just dessa samtal är avgörande för att utveckla undervisningen.

Hanna Palmér: Det är viktigt att reflektera över vad vetenskaplig grund egentligen innebär, att ständigt sträva efter den bästa tillgängliga kunskapen, både egen beprövad erfarenhet och nya insikter via forskning. En kombination av beprövad erfarenhet och vetenskaplig kunskap är grundläggande för val av metod och verktyg. När forskning används i praktiken, är det viktigt att vi ser det som en kontinuerlig process där evidens förändras och förbättras över tid.

De lärverktyg som används i undervisningen ska utgå från barnens behov och intressen samt ge ett pedagogiskt mervärde. Vad innebär pedagogiskt mervärde och hur vet man om det uppnås?

Hanna Palmér: Pedagogiskt mervärde handlar mycket om att förstärka undervisningsaktiviteter. Ett lärverktyg kan ersätta, förstärka eller transformera en aktivitet, och genom att välja verktyg som förstärker barnens delaktighet kan lärande blir mer inkluderande och engagerande. Till exempel kan barn först lyssna på en bok på sitt eget språk innan den läses på svenska, vilket gör aktiviteten mer tillgänglig för alla.

Malin Nilsen: Jag tror att ett pedagogiskt mervärde handlar om att ett lärverktyg bidrar till att fördjupa eller bredda barnens lärande på ett sätt som inte varit möjligt utan verktyget. Det kan innebära att verktyget gör ett innehåll mer begripligt för barnen och möjliggör erfarenheter de annars inte skulle få. Det kan exempelvis handla om att ett konkret material kan göra ett abstrakt innehåll lättare att förstå. För att verkligen avgöra om ett lärverktyg ger ett mervärde behöver förskollärare dokumentera och utvärdera aktiviteter. Det handlar om att observera om barnen engagerar sig och om de ställer fördjupade frågor, det är tecken på att verktyget har haft en positiv och utvecklande funktion.

För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om vilka arbetssätt och lärverktyg som bäst gynnar barns utveckling. Hur kan förskollärare bäst stödja och utmana barn i deras lärande?

Malin Nilsen: För att verkligen stödja barns utveckling och lärande, måste vi ge dem många möjligheter till att kommunicera i olika typer av aktiviteter. Forskning visar att socialt och verbalt samspel är centralt för både språk- och kunskapsutveckling. Oavsett om verktygen är digitala eller analoga så behöver pedagogen alltid aktivt stödja och främja detta samspel. Det blir dock särskilt viktigt i digitala aktiviteter, där risken är större att samspelet minskar om barnen fokuserar mer på skärmen än på varandra. I sådana situationer blir pedagogen avgörande för att rama in aktiviteten och engagera barnen.

Hanna Palmér: Jag tror att kombinationen av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är nyckeln här. Evidensbaserad undervisning innebär att man använder den bästa tillgängliga kunskapen i kontexten av barns specifika behov och intressen. Vi vet att alla barn har förutsättningar att lära, och förskollärare skapar möjligheter för dem att upptäcka och utforska på olika sätt.

Vilken roll spelar förskolläraren som lärverktyg?

Malin Nilsen: Förskolläraren är central för att stötta barns lärprocesser. Ett lärverktyg kan aldrig ersätta pedagogen eftersom den mänskliga interaktionen skapar de bästa förutsättningarna för lärande. Det är genom relationerna med barnen som förskollärare kan anpassa undervisningen och stöttningen så att den passar varje barn.

Hanna Palmér: Ja, jag ser att förskolläraren gör en avgörande skillnad när det kommer till barnens lärande. Material och lärverktyg kan inte själva skapa lärandemöjligheter, det är hur förskolläraren ramar in och interagerar i situationen som spelar roll. Genom att aktivt delta, observera och interagera kan förskolläraren säkerställa att barnen får den bästa möjliga lärandemiljön.

Hur kan forskningslitteracitet förbättra undervisningspraktiken för förskollärare?

Malin Nilsen: Förskollärares förmåga att förstå och tillämpa forskning, det vi kallar forskningslitteracitet, är avgörande för att förbättra pedagogisk praktik. Det handlar om att kunna läsa forskningsresultat kritiskt och omsätta dem i praktiken på ett meningsfullt sätt. En viktig aspekt är att förstå skillnaden mellan korrelation och kausalitet; många studier visar på samband men kanske inte alltid orsaker. Det är viktig kunskap för att använda forskning i vardagen och i undervisningen. När förskollärare utvecklar denna kompetens, kan de bättre ta till sig den forskning som verkligen kan göra skillnad, och dessutom diskutera dessa insikter med sina kollegor för att skapa en djupare förståelse och mer effektiva undervisningsmetoder.

Hanna Palmér: Jag tror att forskningslitteracitet inte bara handlar om att själv förstå forskning , utan också om att kunna integrera den i undervisningen på ett sätt som är relevant för barnens vardag och den kontext vi arbetar inom. Förskollärare behöver stöd i att förstå vilka forskningsresultat som är mest tillförlitliga och hur man kan omsätta dem i praktiken, vilket ofta innebär både förändring och utveckling av befintliga metoder. Att diskutera forskning i kollegiala sammanhang kan vara väldigt berikande; det får oss att reflektera över vår egen pedagogiska praxis och utmana det vi gör dagligen, vilket i sin tur kan främja undervisning och därmed barnens lärande och utveckling.

Hur kan förskollärare effektivt följa upp och analysera användningen av lärverktyg i undervisningen?

Hanna Palmér: Förskollärare kan följa upp lärverktyg på samma sätt som övrig undervisning, genom att utgå från syftet och analysera vad som gjordes, hur och varför samt utfallet. Uppföljningen bör inte isolera lärverktyget utan se det som en del av den didaktiska helheten. I analysen ingår hur olika barn använde och förstod lärverktyget, om det blev tillgängligt för dem i just den aktuella situationen. På så sätt kan läraren avgöra om lärverktyget stödde lärandet och hur undervisningen kan utvecklas vidare.

Malin Nilsen: En viktig del i detta arbete är att också ta in barnens egna perspektiv på aktiviteten. Förskollärare kan till exempel lyssna in hur barnen beskriver aktiviteten i efterhand, vad de minns, vad de tyckte var svårt eller roligt och om de kopplar det till något de lärt sig. Barns utsagor, kroppsspråk och sätt att återvända till ett material eller en aktivitet kan ge viktiga ledtrådar till vilket lärande som faktiskt blev möjligt.

Välja, värdera och använda lärverktyg i förskolan