Utveckla det läsfrämjande arbetet genom hela skolgången
Att utveckla en läsande kultur på förskolor och skolor är ett långsiktigt arbete. Vi har samlat olika sätt att stärka skolors läsfrämjande arbete för varje barn och elev. Huvudmannen kan skapa goda förutsättningar och som rektor kan du tillsammans med personalen göra stor skillnad.
FILM
Läsning på ojämlika villkor
Här presenterar vi resultaten från rapporten Läsning på ojämlika villkor – en fördjupning av Pirls och inblick i skolors vardag, som spänner mellan åren 2001–2021.
03:38
Läsning på ojämlika villkor – en fördjupning av Pirls och inblick i skolors vardag
För en stark och jämlik läskultur
Huvudmän har ansvar för att barn och elever ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. I det arbetet finns goda skäl att arbeta för en stark och jämlik läskultur i förskolan och skolan. Det handlar till exempel om att fördela resurser efter behov och att stärka samverkan mellan verksamheter – från förskola och fritidshem till skola, skolbibliotek, folkbibliotek och kulturliv.
Ge rätt förutsättningar och ramar
Resursfördela efter behov
Resursfördela efter behov. Socioekonomisk resursfördelning är viktigt för att förskolor och skolor med större utmaningar ska kunna ta ett kompensatoriskt ansvar. Det handlar om att fördela både ekonomiska och personella resurser på ett sådant sätt att alla barn och elever ges goda förutsättningar att utveckla en god läsförståelse.
Verka för läsfrämjande lokaler och lärverktyg
Arbeta för att lokaler och lärverktyg är ändamålsenliga. Analysera lokalerna utifrån ett läsfrämjande perspektiv och säkerställ att det finns tillgång till varierade och stimulerande läsmiljöer. Analysera och se över tillgången till läromedel, skönlitteratur, faktaböcker, dagstidningar och tidskrifter utifrån de åldrar som förskole-, skol- och fritidshemsverksamheten riktar sig till.

Boklådor är ett exempel på hur olika typer av text kan tillgängliggöras för barn och elever. De kan finnas både i inomhus- och utomhusverksamheten på förskolan, skolan och fritidshemmet. Även bokhyllor i olika klassrum, korridorer och andra utrymmen där barn och elever befinner sig kan locka till läsning. Ett exempel från förskolan är kapprumsbibliotek. Där kan vårdnadshavare få låna med sig böcker hem. På så sätt kan man uppmuntra och underlätta lässtunder hemma.
Utvärdera tiden för undervisning
Schemalagd undervisningstid kan av olika anledningar utebli och påverkar den garanterade undervisningstiden. Analysera om den obligatoriska undervisningstiden efterlevs och om den tiden är tillräcklig. Den obligatoriska undervisningstiden är ett golv och inte ett tak. Vidare kan det vara bra att undersöka om tillgången till läxhjälp och lovskola är tillräcklig. För många elever kan lovskola fylla en funktion för att undvika stora kunskapstapp under till exempel längre lov.
Låt läsningen vara en röd tråd genom hela skolgången
Det börjar i förskolan
Förskolan är utbildningskedjans första viktiga länk. Ge förutsättningar för att förskolan ska kunna skapa en bra läskultur och att högläsning och samtal om bild och text blir ett dagligt inslag i förskolan. Tillgången till bra läsmiljöer och olika typer av text är centralt.
Engagera även vårdnadshavare
Förskolans och skolans läsfrämjande arbete stärks när även andra delar av samhället engageras. Där kan bland annat folkbiblioteken, vårdnadshavare och andra delar av civilsamhället fylla en viktig funktion.
Huvudmän och rektorer kan prioritera och möjliggöra för olika sätt att kommunicera vikten av läsning med vårdnadshavare. Personalen i förskolan och skolan har under utvecklingssamtal, föräldramöten och i digitala lärplattformar möjligheter att sprida information om vikten av läsning och hur vårdnadshavare kan stötta läsning i hemmet. Uppmuntra personalen att informera vårdnadshavare om läsfrämjande aktiviteter i närområdet i de utskick de gör till vårdnadshavare, till exempel om olika läsfrämjandeaktiviteter som anordnas i kommunens regi.
Fritidshemmets viktiga roll
Skapa förutsättningar för läsning på fritidshemmet och ta tillvara fritidshemmets läsfrämjande potential. Läsning kan integreras i fritidshemmets undervisning genom meningsfulla aktiviteter som tar till vara elevernas intressen och initiativ. Det kan handla om att läsa recept i samband med bakning eller att få in läsning i aktiviteter som musik, drama eller om olika teman.
Engagera hela verksamheten
Öka samverkan med andra verksamheter
Skapa goda förutsättningar för förskolor och skolor att samverka med till exempel folkbibliotek, öppen förskola och kulturskola. Samverkan kan stärka det språkutvecklande och läsfrämjande arbetet. Att tidigt ta del av estetisk verksamhet som drama och konst kan också öka barns och elevers engagemang, intresse för berättande och i nästa steg även deras intresse för läsning.
Låt skolbiblioteket vara ett nav i skolans arbete med läsning
Skapa förutsättningar för skolbibliotekarien att vara en naturlig del av skolans pedagogiska arbete, samt att skolbiblioteket görs till ett nav i skolans läsfrämjande arbete. Skolbibliotekarien kan stödja elevernas lärande genom exempelvis boksamtal och i samarbete med lärare. Inkludera skolbibliotekarien i kompetensutveckling och skapa möjligheter till kunskapsutbyte.
Kompetensutveckla olika yrkesgrupper i läsfrämjande arbete
Använd fritidshemmets potential för läsfrämjande insatser genom att inkludera fritidshemmets personal i skapandet av en läsande kultur. Kompetensutveckling i litteratur- och läsfrämjande bör även nå den här yrkesgruppen. När hela personalen på skolan arbetar mot samma mål ökar möjligheterna att skapa större läsmotivation hos eleverna. På så sätt kan exempelvis fritidshemmet ge en positiv draghjälp till skolans arbete med läsning.
Inspiration och stöd i det läsfrämjande arbetet
Här får du inspiration i det läsfrämjande arbetet på skolan. Bland annat förslag på upplägg för att genomföra en temadag, halvdag eller en kortare träff. Stödet kan användas av rektor, lektor, förstelärare, språk-, läs- och skrivutvecklare och leder skolans gemensamma utvecklingsarbete. Du får förslag på arbetsgång, tidsåtgång, samtalsfrågor och material du kan använda tillsammans med personalen. Stödet är uppdelat i tre delar: Planera arbetet, Exempel på material och Genomför tillsammans.
Planera arbetet
Välj fokus
Bestäm vad ni vill att arbetet ska leda till på skolan.
Exempel på teman att fokusera på:
- Läsning som hela skolans ansvar.
- Öka elevers läsengagemang – även på skollov.
- Utveckla samarbetet med skolbibliotekarien.
- Undervisning som utvecklar elevernas läsning.
Förbered och välj material
Exempel på vad som är bra att tänka på när du förbereder arbetet:
- Bestäm om samtalen ska ske i arbetslag, ämneslag eller blandade grupper.
- Välj ett eller två material som ni tar del av tillsamman.
- Utse någon som dokumenterar gruppens slutsatser.
- Avsätt tid för att bestämma nästa steg innan träffen avslutas.
Exempel på material
Syfte: Att diskutera litteraturens roll och urval i skolans läsfrämjande arbete.
Passar: Mindre grupper eller helgrupp.
Tidsåtgång: 20–40 minuter.
Använd så här: Låt deltagarna välja en eller två listor. Samtala om vilken litteratur som används i undervisningen och vad som ligger bakom valet av litteratur.
Syfte: Inspiration och fördjupning i litteraturdidaktik.
Passar: Lärare i svenska, svenska som andraspråk eller andra yrkesgrupper som arbetar med litteratur.
Tidsåtgång: 30–90 minuter.
Använd så här: Låt deltagarna orientera sig i inspirationsmaterialet. Läs gärna fler material än det som riktar sig till den aktuella årskursen. Fundera på under läsningen:
- Hur ser litteraturundervisningen ut idag?
- Vilka tankar väcks av materialet?
- Vad kan provas i undervisningen och hur?
Syfte: Utveckla arbetet med läsning av skönlitteratur i de anpassade skolformerna.
Passar: Lärare i anpassade skolformer som arbetar med läsning, skolbibliotekarie.
Tidsåtgång:
- 27 minuter film
- 45–60 minuter samtal
- 60–120 minuter arbete med läslistor och inspirationsmaterial.
Använd så här: Titta på filmen Använda läslistor och läsa skönlitteratur i anpassade skolformer, där två forskare diskuterar läsning i de anpassade skolformerna. Samtala om vad ni känner igen i er egen verksamhet och vilka delar ni skulle kunna utveckla. Ta därefter gärna del av läslistorna, inspirationsmaterial till läslistorna och det kompletterande materialet för anpassade skolformer.
Syfte: Fördjupa förståelsen för hur elevers olika förutsättningar påverkar läsutveckling.
Passar: Lärare i grundskolan, speciallärare, specialpedagoger, arbetslag, elevhälsa och skolledare.
Tidsåtgång: 45–90 minuter.
Använd så här: Läs hela rapporten, som är en fördjupning av Pirls (Progress in International Reading Literacy Study), eller välj ut delar som är relevanta för er. Börja exempelvis med sammanfattningen och fortsätt med rubrikerna i kapitel 2 och den avslutande diskussionen. Fördela gärna läsansvaret mellan grupper och låt deltagarna sedan sammanfatta sina delar för varandra. Avsluta med att tillsammans lyfta fram rapportens viktigaste resultat.
Läsning på ojämlika villkor – en fördjupning av Pirls och inblick i skolors vardag
Syfte: Fördjupa förståelsen för elevers kunskapsutveckling och likvärdighet utifrån resultaten i Pisa (Programme for International Student Assessment).
Passar: Lärare i högstadiet och gymnasiet, speciallärare, specialpedagoger, elevhälsa och skolledare.
Tidsåtgång: 45–120 minuter.
Använd så här: Läs hela rapporten eller välj ut delar. Fördela gärna läsansvaret mellan grupper och låt deltagarna sedan sammanfatta sina delar för varandra. Avsluta med att tillsammans lyfta fram rapportens viktigaste resultat.
Syfte: Påbörja samtal om hur läsningen i fritidshem kan utvecklas.
Passar: Arbetslag och lärare i fritidshem i årskurs F-6 samt skolbibliotekarie.
Tidsåtgång:
- 9 minuter film
- 45–90 minuter samtal och fortsatt arbete.
Använd så här: Använd filmen som ett avstamp för att diskutera det läsfrämjande arbetet på fritidshemmet och hur det kan utvecklas.
Används för: Påbörja samtal om hur samverkan mellan lärare och skolbibliotekarie kan utvecklas och skolbibliotekets roll i organisationen.
Passar för: Arbetslag, skolbibliotekarie och rektor på grundskolan.
Tidsåtgång:
- 21 minuter film
- 45–90 minuter samtal och fortsatt arbete.
Använd så här: Se filmen tillsammans och använd gärna tillhörande diskussionsfrågor.
Film: Läsning i hela skolan -rektorn och skolbibliotekariens roll
Syfte: Inspiration för att planera ett större läsprojekt på skolan.
Passar: Arbetslag, skolbibliotekarie, lärare i svenskämnena, rektor.
Tidsåtgång:
- 8 min film
- 30–90 min. samtal och planering.
Använd så här: Se filmen för att komma i gång med planeringen av ett läsprojekt på skolan.
Genomför tillsammans
Här följer ett enkelt upplägg som går att använda både för en kortare träff och för en halvdag.
Steg 1: Inled och rama in
Tid: 10–15 minuter
Beskriv varför ni samlas och vad ni vill att träffen ska bidra till. Knyt gärna an till skolans nuläge och till det gemensamma ansvar som skolan har för elevers språk-, läs- och kunskapsutveckling. Filmen "Tre tips på hur din skola kan arbeta läsfrämjande" kan användas för att komma igång. Efter filmen kan ni tillsammans synliggöra vilka aktiviteter, projekt och andra insatser som redan finns på skolan och som ni vet ger positiva resultat.
FILM
Tre tips på hur du arbetar läsfrämjande
02:11
Steg 2: Ta del av ett gemensamt underlag
Tid: 20–60 minuter.
Låt deltagarna ta del av ett eller två material, till exempel delrapporten för Pirls 2021, Pisa 2025, läslistorna, ett eller flera inspirationsmaterial kopplat till läslistorna eller en film.
Steg 3: Reflektera tillsammans
Tid: 20–30 minuter.
Låt deltagarna samtala i mindre grupper.
Förslag på frågor:
- Vad i underlaget bekräftar vår bild av skolans arbete?
- Vad i underlaget utmanar vår bild?
- Vilka frågor väcker underlaget?
Steg 4: Fördjupade diskussioner
Tid: 20–40 minuter.
Uppmuntra grupperna att gå från reflektion till analys. Inled gärna med några minuters individuell reflektion.
Förslag på frågor:
- Vad ser vi redan fungerar i vårt läsfrämjande arbete?
- Vilka elever når vi i dag, och vilka riskerar vi att inte nå?
- Sätt ord på hur vi idag arbetar med läsmotivation, litteratur och tillgång till texter. Vilka delar av undervisningen och skolmiljön stärker elevernas läsning mest? Vad kan vi lära av dem?
- Hur kan hela skolan bidra till ett mer läsfrämjande klimat?
- Vad behöver vara gemensamt på skolan, och vad kan skilja sig mellan stadier, verksamheter och ämnen?
- Vart vill vi nå – och vad behövs för att vi ska komma dit?
- Vilka hinder behöver vi hantera för att utveckla arbetet? Finns det behov av mer kunskap, nya strukturer, andra samarbeten eller annat?
Steg 5: Samla och prioritera
Tid: 20–30 minuter.
Samla gruppernas viktigaste iakttagelser i helgrupp. Försök att landa i ett begränsat antal prioriteringar.
Exempel på frågor i helgrupp:
- Vad är viktigast att behålla?
- Vad behöver utvecklas först?
- Vad är möjligt att börja med redan nu?
- Vad kräver mer planering eller stöd?
Steg 6: Bestäm nästa steg
Tid: 20–40 minuter.
Bestäm en eller två konkreta åtgärder. Vad ska prövas i undervisningen eller i skolans läsmiljö? När, var och med vilka ska detta göras? Hur följer ni upp arbetet?
Exempel:
- Vi ska pröva ett gemensamt arbetssätt för textsamtal.
- Vi ska planera ett läsfrämjande projekt på hela skolan.
- Vi ska avsätta tid för läsecirklar för lärarna för att ta del av litteraturen på läslistorna.
Senast uppdaterad 27 oktober 2026.