Läsfrämjande och bildning
Skolbiblioteket ska enligt skollagen främja läsning och enligt läroplanen användas i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga. Med en stimulerande miljö och ett relevant medieutbud kan skolbiblioteket stödja både läsundervisningen, skolans bildningsuppdrag och elevernas fritidsläsning.
Ett sätt att stärka elevers intresse för läsning och kunskap är en god tillgång till medier och texter inom olika genrer, språk och svårighetsgrad. Med hjälp av skolbibliotekets mediebestånd och verksamhet kan eleverna möta både igenkänning, genom ett urval som speglar elevernas mångfald, och få möjlighet till en bredare världsbild.
Skolbibliotekets bestånd
I skollagen definieras skolbibliotek som en samlad, gemensam och ordnad verksamhet med ett allsidigt och målgruppsanpassat utbud av analoga och digitala medier som ställs till lärarnas och elevernas förfogande för att användas som en resurs i undervisningen.
Att utbudet ska vara ”allsidigt och målgruppsanpassat” bör prägla inköp och gallring. Exempelvis ska hänsyn tas till elevernas ålder och andra faktorer som till exempel funktionsnedsättning och språklig bakgrund. Genom att arbeta medvetet med medieplanering, inköp och gallring, kan beståndet anpassas efter skolans behov och elevernas olika förutsättningar och fungera som fördjupning och komplement till läromedel. Skolbibliotekets bestånd kan med fördel präglas av innehållet i läroplan och centralt innehåll i kurs- och ämnesplaner.
Ett välutrustat skolbibliotek ger lärare och elever tillgång till såväl skönlitteratur och kunskapskällor så som sakprosa och relevanta databaser. För att utbudet ska uppfylla kravet om ett allsidigt och målgruppsanpassat utbud av analoga och digitala medier behöver skolbibliotekets bestånd kontinuerligt gås igenom, gallras och uppdateras.
Ett bestånd som är sökbart och välorganiserat underlättar både för elever och personal att få en överblick över vad som är tillgängligt. Det innebär inte att alla medier måste vara placerade i skolbibliotekets lokal. Klassrumsbibliotek eller mer eller mindre tillfälliga placeringar kan vara ett sätt att få böcker och andra medier mer tillgängliga.
Uppmärksamma prioriterade grupper
Som en del av det allmänna biblioteksväsendet ska skolbibliotek, enligt bibliotekslagen, särskilt uppmärksamma prioriterade grupper såsom elever med funktionsnedsättning, nationella minoriteter och elever med annat modersmål än svenska. För elever med funktionshinder kan biblioteket erbjuda litteratur och hjälpmedel anpassade till deras behov. För de nationella minoriteterna och elever med annat modersmål än svenska kan biblioteket erbjuda litteratur på andra språk och lättläst svenska.
En läsmiljö handlar både om den fysiska platsen och läskultur, vilket kan beskrivas som en dialogisk läsmiljö.
En fysiskt inbjudande läsmiljö har betydelse för att stimulera till läsning. Det kan till exempel betyda avskilda platser för läsning och lugn. Även skyltningen har betydelse. Att exponera böcker på intressanta sätt kan väcka elevernas nyfikenhet, särskilt om skyltningarna varierar över tid.
En dialogisk läsmiljö skapas främst genom sociala läsaktiviteter som uppmuntrar till ett fritt samtal om litteratur och ger eleverna chans att diskutera och ifrågasätta olika perspektiv.
Det sociala sammanhanget kring läsning är en viktig faktor för att väcka intresset för att läsa Det gäller särskilt för elever med läs- och skrivsvårigheter). I praktiken kan det här innebära författarbesök, läsklubbar, tävlingar med mera.
Skolbibliotekets verksamhet
Skolan som helhet har ett tydligt uttalat demokratiskt uppdrag och skolbiblioteket är en del av detta. Bibliotekslagen förstärker detta genom att slå fast att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.
I samma paragraf (§2) står även "Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt." Utöver de ändamål som anges i bibliotekslagen ska skolbibliotek enligt skollagen främja elevernas läsande och medie- och informationskunnighet. Tillsammans med läroplanen är detta grunden för skolbibliotekets verksamhet. Utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning lyfter att skolbiblioteksverksamheten även kan bidra till skolans läskultur och studiero och vara värdefullt i skolornas värdegrundsarbete och jämställdhetsarbetet. Exempelvis kan stereotypa föreställningar om genus, litteratur och läsande utmanas genom aktiviteter kopplade till.
Rektor ansvarar för att biblioteket används i undervisningen
Rektor har ansvar för att skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen men det är lärare och skolbibliotekarie som genomför arbetet tillsammans. Det är rimligt att det ingår i rollen som skolbibliotekarie att fördjupa sig inom läsning, litteraturförmedling och medieanvändning för att på så sätt kunna vara ett stöd för så väl lärare som elever.
Lärare ansvarar för att ge eleverna förutsättningar att utveckla läsförmågan. Lärares och skolbibliotekariers olika kompetens kan användas för att stötta elevers läsning och läsutveckling och erbjuda ett mer omfattande och strukturerat läsfrämjande arbete.
Skolbibliotek och skolbibliotekarier har betydelse för elevers lärande genom att ge tillgång till både tryckta och elektroniska källor. Elever inom bibliotekslagens prioriterade grupper, exempelvis elever med läshinder eller med annat modersmål än svenska, behöver särskild uppmärksamhet. Det kan ske till exempel genom att stimulera elevernas fritidsläsning och ge möjlighet till studier efter skoltid. Som skolbibliotekarie kan du ge elever och lärare stöd i detta arbete. Lässtimulerande arbete kan också kombineras med informationssökning och källkritik.
Källor
Skolbibliotek för bildning och utbildning - Regeringen.se
Ahlryd, Sara Att läsa med elever – en kunskapsöversikt - Digiteket (2024)
Chambers, Aidan Böcker inom och omkring oss (2011)
Senast uppdaterad 25 augusti 2025.