Skapa förutsättningar och struktur för skolbibliotek

Ett välorganiserat skolbibliotek stärker elevers lärande, läsning och informationskunnighet. För att lyckas krävs rätt bemanning, samarbete mellan lärare och bibliotekarie samt att verksamheten är en del av skolans pedagogiska arbete.

Skolbibliotek för bildning och utbildning

Skollagen definierar skolbibliotek som en samlad, gemensam och ordnad verksamhet med ett allsidigt och målgruppsanpassat utbud av analoga och digitala medier som ställs till lärarnas och elevernas förfogande för att användas som en resurs i undervisningen. Skolbibliotek ska utöver de ändamål som anges i bibliotekslagen, främja elevernas läsande och medie- och informationskunnighet.

I enlighet med bibliotekslagen ska skolbibliotek verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Skolbibliotek ska också främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt.

Att biblioteken ska bidra till fri åsiktsbildning innebär, enligt förarbeten till bibliotekslagen, att verksamheten ska präglas av öppenhet för olika perspektiv och stå fri från censur eller andra hindrande åtgärder. Ändamålet att främja intresse för bildning tydliggör att skolbibliotekets uppdrag är bredare än att fungera som resurs till undervisningen. Individens strävan efter fördjupning och personlig utveckling bör också vara centralt i bibliotekens arbete och här kan exempelvis främjandet av elevernas fritidsläsning spela en väsentlig roll.

Skolbiblioteken ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolbiblioteket är inte enbart ett lärverktyg och en resurs för andra verksamheter inom skolan utan även en verksamhet med ett värde i sig, vilket slås fast i förarbetena som föregick skollagsändringen avseende skolbibliotek.

Skolbiblioteket ska vara en trygg miljö och en plats för studiero. Skolbiblioteket kan också fungera som en mötesplats där elever från olika årskurser och klasser träffas även utanför lektioner. Det ger skolbibliotekarien en möjlighet att skapa förtroendefulla relationer med elever. Skolbibliotekarien kan därför vara en värdefull tillgång när man pratar om frågor som kan vara känsliga, besvärliga eller kontroversiella, vilket exempelvis Ulrika Centerwall lyfter i sin forskning (2022).

Ansvar för skolbiblioteket

Eleverna i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten.

Enligt skollagen beslutar rektor kring den inre organisationen. Det är i enlighet med läroplanerna rektors ansvar att eleverna får tillgång till och förutsättningar att använda skolbibliotek samt att skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.

Det ingår i huvudmannens ansvar att säkerställa att skolbiblioteksverksamheten lever upp till skrivningarna i skollagen och bibliotekslagen samt offentlighets- och sekretesslagens skrivningar om bibliotek.

Som pedagogisk ledare ser rektorn till att verksamheten i skolbiblioteket organiseras så att den är en integrerad del av skolans övriga verksamhet och möter elevernas behov och kunskapsutveckling samt att skolbibliotekets personal och övrig pedagogisk personal har möjlighet att samarbeta.

Alla har elever har rätt till en likvärdig utbildning i en trygg skolmiljö. Eleverna ska få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Verksamheten ska vara till för alla elever oavsett vilka behov de har eller vilka ämnen de läser för tillfället. Ansvaret för detta vilar på hela skolans personal, inklusive skolbibliotekets personal.

Skolbiblioteket ska utöver skollagen även följa bibliotekslagen, vilket innebär ett särskilt fokus i verksamheten på personer som tillhör bibliotekslagens prioriterade grupper.

Dessa är:

• personer med funktionsnedsättning
• nationella minoriteterna
• personer som har annat modersmål än svenska.

Bibliotekslagens prioriterade grupper

Skolbiblioteket och kvalitetsarbete

Alla huvudmän ska i enlighet med skollagen ha en plan som specificerar hur ändamålen i skollagen ska uppnås inom de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. För kommuner kan detta också göras som en del i den kommunövergripande biblioteksplanen.

Det är inte ett krav att ha en skolbiblioteksplan på enhetsnivå. Skolbiblioteket är en del av skolans verksamhet i stort och ryms inom det ordinarie kvalitetsarbetet men att ta fram en separat planering kan vara ett sätt att tydliggöra och synliggöra skolbiblioteksverksamhetens roll på skolan. En lokal handlingsplan kan bryta ner den övergripande skolbiblioteksplanen till en mer konkret nivå och anpassas efter vilka ämnen och utbildningar som finns på skolan, fritidshemmets verksamhet och efter elevernas ålder.

En del kvalitetsarbete är också sådant som sker utanför eventuella planer. Exempelvis den dialog som skolbibliotekarien och läraren har kring verksamheten i en viss klass, i fritidshemmet eller i samtal med elever.

Skolbiblioteket kan bidra till utbildningens kvalitet. En välfungerande skolbiblioteksverksamhet förutsätter ett långsiktigt och kontinuerligt arbete med att följa upp skolbibliotekens kvalitet. Rektorn tillsammans med berörd personal bestämmer hur det ska gå till.

För att skolbibliotekets verksamhet ska kunna ha en positiv inverkan på elevernas lärande har exempelvis följande framgångsfaktorer kunnat identifieras genom forskning (Teravainen & Clark 2017; Gärdén 2017). Dessa faktorer kan också vara lämpliga att följa upp:

• Ändamålsenliga lokaler och medier
• För ändamålet kompetent bemanning
• Starkt stöd hos skolledningen
• Samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie
• Adekvat finansiering
• Systematisk uppföljning av verksamheten

Skolbibliotekarien kan med fördel utvärdera skolbiblioteksverksamheten tillsammans med rektor, lärare och annan berörd personal. Det finns olika sätt att följa upp och utvärdera skolbibliotekets verksamhet. Utvärderingen kan kopplas till det systematiska kvalitetsarbetet. Reflektera också över hur skolbiblioteksverksamheten kan bidra till andra identifierade utvecklingsområden inom skolans verksamhet.

För att exempelvis utvärdera om mediebeståndet är ändamålsenligt kan utlåningsstatistik vara en parameter men den säger ensamt inte mycket om kvalitén på verksamheten. Tillsammans med data över olika aktiviteter som genomförts kan det dock vara intressant att titta på och jämföra med tidigare år. Kan man identifiera mönster kring vilka elevgrupper eller klasser som använder skolbiblioteket? Är någon grupp av elever eller lärare underrepresenterad? Vad beror det på? Det kan också vara av intresse att reflektera över hur skolbiblioteket används, både lokalen och personalens tid. Hur tillgänglig är lokalen eller verksamheten för eleverna och hur kan det följas upp? Är öppettiderna anpassade för när eleverna har behov av spontana besök? Hur kan planerade klassrumsaktiviteter organiseras på bästa sätt för att alla elever får ta del av skolbiblioteket?

Det finns även annan information som kan vara av intresse för att utvärdera mediebeståndets relevans. Exempelvis: hur ser relationen ut mellan inköp och gallring? Hur förhåller sig medieanslagets storlek till antal elever? Behöver man satsa extra på någon årskurs eller elevgrupp?

Det kan också vara värt att utvärdera och reflektera kring skolbibliotekariens förutsättningar att genomföra sitt arbete. Exempelvis: hur ser möjligheterna till planeringstid och samplanering ut? Vilka möjligheter till kompetensutveckling och nätverkande finns? Hur mycket tid läggs på olika arbetsuppgifter?

Ett sätt att ta reda på vad elever och lärare tycker om skolans bibliotek är att skicka ut en enkät. Vilka frågor den innehåller är självklart beroende av vad som undersöks. Exempelvis: vad tycker eleverna om lokalen? Om utbudet av böcker och andra medier? Om bibliotekets tillgänglighet? Om biblioteksråd finns på skolan är detta ett bra forum för att diskutera skolbiblioteksverksamheten och låta representanter för eleverna komma med synpunkter.

Systematiskt kvalitetsarbete – så fungerar det

Skolbibliotekets bemanning

Skolbiblioteket ska i enlighet med skollagen bemannas i sådan utsträckning att ändamålen med skolbibliotek uppnås. I första hand ska skolbibliotekarien ha en examen inom biblioteks- och informationsvetenskap, i andra hand annan relevant akademisk examen. Skollagens förarbeten om skolbibliotek nämner exempelvis lärare och journalister.

Om skolbiblioteket bemannas med lärare eller annan personal är det lämpligt att de får kompetensutveckling utifrån biblioteksperspektiv såsom kunskapskapsorganisation, informationsförmedling, medie- och informationskunnighet och läsfrämjande.

I propositionen Stärkta skolbibliotek lyfts att exempelvis skolans storlek och elevunderlag har betydelse för graden av bemanning. Flera stadier kräver i regel mer tid för att nå alla elever på ett målgruppsanpassat sätt men även andra aspekter kan påverka.

Tjänsten bör vara så pass omfattande att skolbibliotekarien har tid att delta i skolans gemensamma möten och planeringar samt samarbeta med lärare och annan personal. Skolbibliotekets verksamhet innefattar handledning av enskilda elever och grupper i skolbiblioteket, men också medverkan vid klassrumsundervisning. Att som skolbibliotekarie ha tid för inre arbete, som medieplanering och förberedelsetid inför exempelvis läsfrämjande aktivitet, bidrar till en välfungerande verksamhet. En viss tid behövs även för kompetensutveckling och exempelvis kollegialt nätverkande med andra bibliotekarier. Utöver detta upptar även utlåning, återlämning och annan mediehantering samt praktisk skötsel av skolbiblioteket tid, om detta sköts av skolbibliotekarien.

En biblioteksassistent kan avlasta rutinarbetet så som utlån och återlämning samt annan praktisk bokhantering. Då ges förutsättningar för skolbibliotekarien att lägga mer tid på att planera och genomföra aktiviteter tillsammans med lärare och elever i klassrum och undervisning för att på så sätt arbeta mot målen i skollagen. Även utrustning för självutlån kan avlasta det praktiska arbetet.

Stärk samarbete mellan lärare och skolbibliotekarien

Det finns olika sätt att stärka samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarier såväl som andra yrkesroller. Det behöver anpassas utifrån de lokala förutsättningarna. Det kan exempelvis handla om hur skolbibliotekets verksamhet är organiserad på skolan och inom huvudmannen.

Något som påvisats framgångsrikt för samarbete är att lärare och skolbibliotekarie tar del av gemensam kompetensutveckling. Delvis eftersom det kan skapa en ömsesidig förståelse för varandras kompetenser och delvis för att detta ökar möjligheten till förändring i arbetssätt på skolan.

Rektors och lednings engagemang är viktig för att tydliggöra skolbibliotekets roll på skolan och för att underlätta samarbete. För att få syn på vad man på skolan menar med samarbete finns det olika forskningsbaserade modeller som kan vara till hjälp, till exempelvis Loertschers taxonomi:

Samarbetet mellan skolbibliotekarier och lärare

Detta är ett exempel på bearbetning av Loertschers taxonomi om samarbete.

Nivå 7: Läraren och bibliotekarien arbetar tillsammans vid utvärdering och utveckling av kurs- och arbetsplaner.

Nivå 6: Läraren och bibliotekarien arbetar i team för att helt kunna utnyttja möjligheterna i ett undersökande arbetssätt.

Nivå 5: Läraren använder bibliotekets resurser som en integrerad del av undervisningen i ämnet.

Nivå 4: Läraren lyssnar och tar vara på idéer från bibliotekspersonalen och använder bibliotekets resurser i syfte att komplettera sitt ämne.

Nivå 3: Läraren lånar medier från olika resurser.

Nivå 2: Läraren undervisar med hjälp av en privat samling.

Nivå 1: Läraren använder läroboken med arbetsbok och använder inte bibliotekets resurser.

Loertschers taxonomier är också är utgångspunkt för andra modeller såsom Montiel-Overalls modeller över samarbete. Utöver resurser i form av tid, finansiering, personal och lokaler menar Montiel-Overall att det krävs god kommunikation, kollegialitet, respekt och jämlikhet på skolan för att samarbetet ska fungera.

Skolbibliotekarien ansvarar för att underhålla och utveckla skolbibliotekets bestånd av digitala och analoga medier. Det är fördelaktigt om lärare och övrig pedagogisk personal har kännedom om vilka resurser som finns i skolbiblioteket i form av böcker, databaser med mera. De kan också delge behov som finns för undervisningen och bidra med sin ämneskompetens.

Lärarna har huvudansvaret för undervisningen. Skolbibliotekarien kan med sin expertkompetens fungera som en samarbetspartner till läraren och ett stöd för eleverna. Elevernas lärande kan gynnas av ett regelbundet och strukturerat samarbete mellan lärare och bibliotekarie. Det är två yrkesgrupper med olika utbildning som kan komplettera varandra på ett bra sätt. Det finns även andra yrkesgrupper som skolbibliotekarien kan samarbete med, exempelvis fritidshemmets personal, kurator och studie-och yrkesvägledare.

För att stärka samarbete ytterligare kan det vara bra att ha rutiner som underlättar detta.

Rektor kan till exempel:

• se till att lärare och skolbibliotekarie får möjlighet till gemensam kompetensutveckling vid behov.
• skapa förutsättningar för lärare och skolbibliotekarie att samplanera.
• ordna så att nyanställda lärare får en biblioteksintroduktion så att de redan från start vet vilka tjänster och resurser som skolbiblioteket erbjuder.
• organisera så att nyanställd skolbibliotekarie får en introduktion till skolkontexten, skolans styrdokument och läroplaner samt andra riktlinjer på skolan.

Skolbibliotekarie kan till exempel:

• medverka på föräldramöten eller andra kontakter med vårdnadshavare tillsammans med lärare.
• hålla lärare och annan personal uppdaterade om skolbibliotekets mediebestånd och verksamhet.

Lärare och annan skolpersonal kan till exempel:

• hålla skolbibliotekarien informerad om pågående arbetsområden.
• bidra med sin ämneskompetens och kännedom om elevers behov inför skolbibliotekets medieplanering.