Vägledning för skolbiblioteksplan

Den här vägledningen riktar sig till dig på huvudmannanivå som ska ta fram en skolbiblioteksplan för era skolor. Den kan också vara användbar för att inkludera skolperspektivet i kommunens övergripande biblioteksplan.

Vägledningen förtydligar vad en skolbiblioteksplan ska och kan innehålla, utifrån förarbeten till bestämmelserna om skolbibliotek i skollagen.

Vilka ska ha en skolbiblioteksplan?

Varje huvudman ska precisera hur syftet med skolbiblioteksverksamheten ska uppnås. Kommuner och regioner ska ha en biblioteksplan som omfattar all biblioteksverksamhet som huvudmannen ansvarar för, det vill säga en övergripande plan. Det gäller också skolbiblioteken.

Ett alternativ till att inkludera skolbiblioteken i kommunens biblioteksplan är att ta fram en separat skolbiblioteksplan. Planen ska antas enligt17 § bibliotekslagen. För enskilda huvudmän gäller kravet den egna organisationen.

Hur kan skolbiblioteksplanen användas?

Det finns olika sätt att organisera skolbiblioteksverksamhet och planen kan bidra till att åskådliggöra hur elevernas tillgång ska säkras på ett likvärdigt och kvalitativt sätt. Det är viktigt att systematiskt planera, följa upp och utveckla verksamheten.

Fördela roller och ansvar

För kommunala organisationer kan det vara lämpligt att involvera flera förvaltningar i arbetet med planen, eftersom dessa förvaltningar kan bidra med olika perspektiv. För enskilda huvudmän kan det finnas flera skolor som kan samarbeta kring planen. Det kan leda till en mer omfattande och effektiv plan.

Involvera flera olika roller

Om flera olika roller är involverade i att ta fram planen kan det gynna implementeringen. Planen kan fungera som en utgångspunkt för samverkan, både på övergripande nivå och på skolenhetsnivå. Det är fördelaktigt om någon med kunskap om skolbibliotek har en ledande roll. Exempel på roller som är lämpliga att ha med i arbetet är

skolchef
bibliotekschef
skolbiblioteksutvecklare på huvudmannanivå
skolbibliotekarier
rektorer
lärare
jurist
elever.

När ni tar fram och följer upp planen kan ni identifiera behov av vidare utveckling och förbättringsområden. En långsiktig plan kan underlätta en kontinuitet i verksamheten och öka likvärdigheten mellan skolor inom samma huvudman. Detta arbete kan också få betydelse i kvalitetsarbetet.

Vilken lagstiftning gäller?

Skolbibliotek styrs huvudsakligen av skollagen och bibliotekslagen. Även 40 kap. 3 § i offentlighets- och sekretesslagstiftningen är exempel på relevant lagstiftning eftersom den behandlar sekretess gällande biblioteksverksamhet.

Det här ska ingå i skolbiblioteksplanen

Planen ska beskriva och ange

hur skolbiblioteksverksamheten ska uppnå sitt ändamål
hur eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek och hur bemanningen ska säkras
mål, visioner och aktiviteter
särskilda skäl till eventuella undantag.

Huvudmannen avgör hur planen ska struktureras utifrån lokala behov och förutsättningar. Lagen reglerar inte hur planen ska se ut och det finns inget krav på att det ska finnas en plan för varje skola.

Fler delar som kan ingå

Det kan också vara bra att beskriva hur huvudmannen ska arbeta med skolbibliotek i bemärkelsen en samlad, gemensam och ordnad verksamhet. Det kan också vara lämpligt att beskriva hur eleverna ska få ta del av ett allsidigt och målgruppsanpassat utbud av analoga och digitala medier på sitt skolbibliotek. Vidare kan det vara bra att beskriva hur ni ska nå skollagens mål att i första hand bemanna skolbiblioteken med personer med examen i biblioteks- och informationsvetenskap.

Sätt mål och följ upp

Följ upp verksamheten kvalitativt och kvantitativt. Använd gärna era erfarenheter från uppföljningen av skolbiblioteksplanen i huvudmannens övriga kvalitetsarbete.

Era lokala förutsättningar och behov avgör vilka mål, visioner och aktiviteter som är relevanta i arbetet med skolbiblioteksverksamheten. Det är upp till huvudmannen att bedöma hur detta ska följas upp. Det som ska utgöra utgångspunkten är elevernas lärande, vilket också är det som skolbiblioteksplanen som helhet ska ta sikte på.

I skolbibliotekssammanhang finns det vissa indikatorer som kan följas upp kvantitativt. Samtidigt bör ni överväga om det finns kompletterande kvalitativa sätt att undersöka hur skolbiblioteksverksamheten bidrar till elevernas lärande.

Exempel på kvantitativa indikatorer är

medieanslag per elev
bemanningstid per elev
utlåningsstatistik
gallringsstatistik
nyttjandegrad av gemensamma databaser
tillgång till talbokstjänsten Legimus och andra medier för de prioriterade grupperna
antal genomförda aktiviteter tillsammans med elever.

För exempel på kvalitativa indikatorer se Skolinspektionens bedömningsmatris i kvalitetsgranskningen.

Skolbiblioteket som pedagogisk resurs, Skolinspektionen

Indikatorerna kan ge en fingervisning av vilka förutsättningar till ändamålsenlig skolbiblioteksverksamhet som finns och hur det nyttjas. När skolbiblioteksplanen har följts upp kan de erfarenheterna gärna användas i analysdelen av det systematiska kvalitetsarbetet.