Till innehållet
Till startsidan för skolverket.se
searchSök

Förebygg sexualbrott och andra grova brott mot barn och elever

Här finns information för huvudman och rektor om det förebyggande arbetet mot att någon vuxen i verksamheten begår sexualbrott eller annat grovt brott mot barn eller elever. Materialet kan även användas av hr.

Med sexualbrott och andra grova avses de brott som omfattas av kontrollen i belastningsregistret för förskola, skola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet.

Utdrag för arbete inom skola eller förskola, Polismyndighetens webbplats

Skolklimat och arbetsmiljö

Arbetet med skolans klimat och arbetsmiljö är viktigt för barn och elevers trygghet och säkerhet. Ett tryggt skolklimat och en god arbetsmiljö kan underlätta för samtliga i verksamheten att se, fråga om och agera på signaler om brott. Arbetet kan bland annat handla om att främja

  • positiva, omtänksamma och stöttande relationer mellan personal och barn och elever
  • öppna och tillitsfulla relationer mellan kollegor och mellan medarbetare och chefer
  • tydliga gemensamma normer och regler
  • barns och elevers delaktighet och inflytande i frågor som rör skolmiljön.

Detta arbete kan ge andra positiva effekter, inte minst för elevernas lärande. Samtidigt är det här arbetet inte tillräckligt för att skydda barn och elever. Det behöver kompletteras med rutiner och strukturer för till exempel lämplighetsprövning, ensamarbete, lokaler, kunskap och kompetens.

Skapa trygghet för lärande – om skolans arbete mot mobbning, trakasserier och kränkande behandling (Kapitel 3)

Lämplighetsprövning vid rekrytering

Ansvaret för att rekrytera lämplig personal till verksamheten vilar ytterst på huvudmannen. Detta ansvar kvarstår även om rutinerna tas fram centralt, exempelvis av en hr-avdelning.

Utgå från följande i arbetet med era rutiner:

  • Lämplighetsprövningen sker i hela rekryteringsprocessen, inte bara genom kontrollen i belastningsregistret.
  • Säkerställ att alla som erbjuds anställning genomgår lämplighetsprövning, inte bara personal som arbetar direkt med barn eller elever.
  • Tillgodose barn och elevers säkerhet, men håll er samtidigt till god sed och beakta det lagstadgade integritetsskydd som varje person har.

Granska meritförteckningen

Att granska meritförteckning eller cv är ett viktigt led i lämplighetsprövningen. Tänk särskilt på följande:

  • Begär alltid meritförteckning.
  • Begär att avgörande meriter styrks med exempelvis examensbevis eller tjänstgöringsintyg.
  • Granska meritförteckningen noga och notera exempelvis täta byten av arbetsplats eller längre perioder utan anställning.
  • Kontrollera lärare och förskollärare i registret över lärare- och förskollärare.

Begär utdrag ur registret över lärare och förskollärare

Om den sökande uppger sig vara legitimerad lärare eller förskollärare, kontrollera uppgiften i registret över lärare- och förskollärare. Då ser ni även om läraren eller förskolläraren har fått en varning av Lärarnas ansvarsnämnd (LAN).

För att säkerställa att utdraget är äkta bör ni själva begära ut registerutdraget, i stället för att låta den sökande göra det.

Begär utdrag ur registret över lärare och förskollärare

Intervjua den sökande

Anställningsintervjuer är avgörande vid lämplighetsprövningen. Tänk särskilt på följande:

  • Träffas i första hand fysiskt.
  • Kontrollera den sökandes legitimation.
  • Delta med minst två personer från organisationen och diskutera den sökandes lämplighet efter intervjun.
  • Diskutera frågor om värdegrund och barn- och elevsyn under intervjun.
  • Ställ frågor utifrån er granskning av meritförteckningen.
  • Intervjua eller samtala med den sökande vid minst två tillfällen.

Ta referenser

Referenstagningen kan minska risken för att en person som begår brott mot barn eller elever kan flytta från en arbetsplats till en annan så snart misstankar om brott uppkommit. Era rutiner kan bland annat omfatta följande:

  • Ta flera referenser och förlita er inte endast på skriftliga referenser.
  • Begär de referenser ni behöver snarare än att låta den sökande välja ut referenser på egen hand.
  • Ta i möjligaste mån även referenser utomlands.
  • Kontrollera referenspersonens identitet, exempelvis via arbetsgivarens webbplats.
  • Ställ frågor om personens lämplighet vid referenstagningen.

Ställ frågor om personens lämplighet

Det är viktigt att kontakterna med referenspersonerna är noggranna och utförliga och att ni frågar om den sökandes lämplighet att arbeta med barn. Ställ direkta frågor som kan fånga upp informationen. Ni kan till exempel fråga:

  • Har du haft skäl att fundera över personens lämplighet att arbeta med barn eller elever?
  • Har du kännedom om att personal, vårdnadshavare, barn eller elever eller andra personer inom verksamheten har haft synpunkter på personens lämplighet?

Om ni får otydliga svar, ställ följdfrågor och undersök den sökandes lämplighet ytterligare.

Kontakt med senaste arbetsgivare

Lämplighetsprövningen stärks om ni kontaktar den sökandes senaste arbetsgivare för att kontrollera att det inte funnits skäl att ifrågasätta den sökandes lämplighet. Av hänsyn till den sökande kan ni ta kontakten sent i rekryteringsprocessen, efter att ni har bestämt er för att erbjuda anställning, men före kontrollen i belastningsregistret.

Rutiner och ansvar för annan personal och externa personer

Ni behöver också rutiner för att ta emot personer i verksamheten som inte är anställda där samt för hur ni begränsar tillträde för obehöriga.

Annan personal i verksamheten

Huvudmannens ansvar för att personer som arbetar i verksamheten är lämpliga kvarstår även om de inte är anställda av huvudmannen. Här ingår uppdragstagare, anställda hos företag som sköter stödfunktioner på entreprenad, anställda hos bemanningsföretag och anställda inom annan kommunal verksamhet. I praktiken kan det till exempel handla om vaktmästare, kökspersonal, lokalvårdare och vikarier.

Dessa personer ska visa upp ett registerutdrag för den som anlitar dem i verksamheten. Det innebär att huvudmannens skyldighet att kontrollera utdraget kvarstår även om kontrollen redan har genomförts av den anlitade personens arbetsgivare.

Era rutiner kan ange hur dessa personer informeras om och involveras i det brottsförebyggande arbetet.

Personer som utför tillfälliga arbeten

Personer som utför tillfälliga arbeten i verksamheten är undantagna från kravet på registerkontroll. Det kan exempelvis handla om en elektriker eller rörmokare som anlitas för att utföra vissa reparationsarbeten.

Era rutiner kan ange att ni informerar personal, barn och elever om sådana besök och att ni utser någon i personalen som ansvarar för besöket. Ansvarig ser bland annat till att barn inte lämnas ensamma med personen och säkerställer att personen lämnar området när arbetet är klart.

Praktikanter

Praktikanter ska visa upp ett utdrag ur belastningsregistret för den person som tar emot dem i verksamheten. Till praktikanter räknas i detta sammanhang personer som gör sin praktik inom ramarna för en lärar- eller förskollärarutbildning, yrkesutbildning inom komvux, arbetsmarknadspolitiskt program eller annan programinsats.

Era rutiner kan omfatta att handledaren lyfter frågor om barn- och elevsyn och andra värdegrundsfrågor vid ett inledande samtal med praktikanten, informerar om verksamhetens rutiner och regler samt är uppmärksam på personens agerande under praktikperioden.

Vårdnadshavare

Vårdnadshavare som deltar i verksamheten, till exempel i föräldrakooperativa förskolor, genomgår inte registerkontroll eftersom de saknar uppdragsavtal med huvudmannen.

Vårdnadshavare ska dock inte delta i verksamheten på ett sådant sätt att personalen saknar möjlighet att uppmärksamma olämpligt beteende mot barn eller elever. Era rutiner kan till exempel ange att vårdnadshavare deltar tillsammans med personal och under deras överseende.

Personliga assistenter och färdtjänstpersonal

Verksamheter ska inte utföra registerkontroll eller lämplighetsprövningar av personliga assistenter till barn och elever med funktionsnedsättningar eller färdtjänstchaufförer.

Huvudmannen ansvarar dock för att alla barn och elever har en trygg och säker miljö. Barn och elever med funktionsnedsättning kan vara särskilt sårbara. För dialog med dem, var extra uppmärksam och anpassa tillsyn och stöd.

Begränsa tillträde för obehöriga personer

Huvudmannen ska se till att varje förskola, skola och fritidshem vidtar åtgärder för att obehöriga personer inte ska ges fritt tillträde när verksamheten pågår. Verksamheterna bör ha rutiner för hur besökare tas emot och kan även behöva rutiner för hur obehöriga ska avvisas.

Begränsa tillträde för obehöriga personer

Kontroll i belastningsregistret

Innan ni genomför kontroll i belastningsregistret ska ni:

  • Säkerställa att personen ska genomgå registerkontroll. Notera att en sökande som har varit anställd, anlitad eller tagits emot i verksamheten hos samma arbetsgivare inom ett år får anställas utan att genomgå registerkontroll.
  • Säkerställa att kontrollen görs vid rätt tillfälle. Kontrollen ska genomföras innan personen ges tillträde till verksamheten. Vid anställning ska registerkontrollen göras sist i rekryteringsprocessen och endast av den som erbjuds anställning.

Så här ska kontrollen i belastningsregistret genomföras:

  1. Den sökande begär ett utdrag ur belastningsregistret på Polismyndighetens webbplats.
  2. Personen visar upp utdraget för den som anställer, anlitar eller tar emot i verksamheten.
  3. Den som anställer, anlitar eller tar emot i verksamheten kontrollerar registerutdragets giltighet och äkthet. Utdraget får inte vara äldre än ett år och ska vara av den typ som gäller för arbete inom förskola och skola. Äktheten på ett digitalt registerutdrag kontrolleras med e-tjänsten Kontrolltjänst för digitala registerutdrag och ett fysiskt utdrag kontrolleras med hjälp av vattenstämpeln.
  4. Den som anställer, anlitar eller tar emot i verksamheten dokumenterar att registerutdraget har visats upp. Detta får inte delegeras till någon annan. Dokumentera endast att utdraget har visats upp, vid vilket datum och för vem. Det är inte tillåtet att ta emot och spara registerutdraget.

Utdrag för arbete inom skola eller förskola, Polismyndighetens webbplats

Kontrolltjänst för digitala registerutdrag, Polismyndighetens webbplats

Registerkontroll 

Rutiner för det vardagliga arbetet

Era rutiner för att förebygga sexualbrott och andra grova brott i det vardagliga arbetet behöver vara förankrade och lätta att följa. Involvera personalen, barnen och eleverna i arbetet och reflektera över hur rutinerna kan påverka verksamhetens klimat och relationer. För att säkerställa kontinuitet och långsiktighet kan ni dokumentera era rutiner i er plan mot diskriminering och kränkande behandling eller motsvarande.

Ensamarbete med barn eller elever

Era rutiner för ensamarbete kan ange i vilka situationer ensamarbete är tillåtet, samt hur och var arbetet får utföras. Ni kan också reglera vem som får utföra arbetet så länge personal inte utsätts för diskriminering. Exempelvis kan vissa ensamarbeten reserveras för personal som är känd i verksamheten och av barnen eller eleverna.

Exempel på ensamarbeten ni kan reglera:

  • Arbete ensam i barn- eller elevgrupp.
  • Öppning och stängning av verksamheten.
  • Omvårdnad vid hygiensituationer.
  • Sovvila.
  • Utflykter.
  • Enskilda samtal med barn eller elever.
  • Enskild undervisning.

Enskilda samtal med barn och elever

Ni kan tydliggöra var enskilda samtal ska genomföras. Klassrum och personalrum med stängd dörr är sällan lämpliga på grund av att de ofta har dålig insyn och är relativt ljudtäta.

Närhet till barn och elever

Era rutiner kan tydliggöra var gränsen går för lämplig fysisk kontakt mellan barn och elever och vuxna i verksamheten. De kan också klargöra barn och elevers rätt att välja bort kramar och annan närhet.

Barns kommunikation

Era rutiner kan beskriva hur de som arbetar i verksamheten ska agera när barn och elever kommunicerar något viktigt. Det kan handla om barns verbala kommunikation, men även om kommunikation genom lek, teckningar, kroppsspråk, med mera. Rutinerna kan även omfatta att dokumentera barnen och elevernas kommunikation och hur den ska följas upp i organisationen.

Fotografering

Era rutiner kan ange hur bilder, filmer och annan information om barn och elever får skapas, hanteras, lagras och delas. Rutinerna kan även omfatta vad som gäller för privata mobiltelefoner och andra privata enheter med kamerafunktion i verksamheten.

Digitala kontakter med elever

Era rutiner kan beskriva hur personal och elever kommunicerar digitalt. De kan till exempel tydliggöra gränsen mellan professionell kontakt och privat kommunikation, ange vilka plattformar ni använder för digital kommunikation samt säkerställa att kommunikationen är möjlig att följa upp.

Insyn i relationer

För att främja god insyn i relationer mellan personal och barn och elever är skolledares närvarande ledarskap avgörande. Era rutiner kan ange hur klassrumsbesök genomförs och hur ni samtalar om relationer, exempelvis under medarbetarsamtal eller vid arbetslagsmöten.

Lokaler och utemiljö

Utformningen av förskolans och skolans lokaler och utemiljö kan vara en del i att förebygga sexualbrott och andra grova brott.

  • Säkerställ att lokaler för ensamarbete med barn och elever har god insyn och inte helt skärmar av ljud.
  • Eftersträva naturlig genomströmning av människor i lokalerna, särskilt i anslutning till utrymmen utan insyn.
  • Eftersträva öppna siktlinjer i utemiljön som gör det möjligt för personal att överblicka barnens vistelseytor.
  • Beakta belysningen ute och inne och tänk in den mörka årstiden.

Ert arbete med att bedöma och eventuellt justera lokalerna innebär att olika behov behöver vägas mot varandra. Lokaler som utformas för att förebygga sexualbrott och andra grova brott kan till exempel behöva balanseras mot beredskapen för skolattacker eller barns och elevers behov av att leka ostört från vuxna.

Kunskaper och kompetens

Personalens kunskaper och kompetens kan förebygga brott mot barn och elever. Vid kompetensutveckling kan bland annat följande områden vara aktuella:

  • Vilka handlingar som innebär ett sexualbrott eller annat grovt brott.
  • Barn och elevers signaler och tecken på utsatthet, såsom att tolka deras berättelser, beteendeförändringar eller fysiska tecken.
  • Kompetens att agera vid misstanke, att kunna och våga agera.
  • Kunskaper om att alla barn och elever kan blir offer men att det finns grupper med förhöjd risk, däribland funktionsnedsatta.
  • Bemötande och stöd till den som utsatts.

Barn och elever behöver ha kunskap om exempelvis rätten till sin egen kropp, gränser och om skillnaden mellan bra och dåliga hemligheter. De behöver också veta vart de kan vända sig och vad de kan göra om de blir utsatta eller känner sig otrygga.

Planera för hur barn och elever får de kunskaper som de behöver för ett stärkt skydd. Säkerställ samtidigt att det inte kan uppfattas som att ansvaret för barn och elevers trygghet och skydd ligger på dem själva.

När misstanke uppstår

All personal behöver veta hur de ska agera när det uppstår misstanke om att en vuxen i verksamheten har utsatt ett barn eller en elev för sexualbrott eller annat grovt brott. Se till att ni har en handlingsplan för det. Tänk särskilt på att ansvarsfördelningen ska vara tydlig och anpassad efter er organisation.

Exempel på handlingsplan vid misstanke om att en vuxen i verksamheten har begått sexualbrott eller annat grovt brott mot barn eller elever docx, 46 kB.

Modell för beredskap när sexuella övergrepp mot barn misstänks ha begåtts av personal inom förskolan, Barnafrids Kunskapsportal Linköpings universitets webbplats

Stöd till utsatta och närstående

Senast uppdaterad 02 april 2026.