När en elev häktas – att organisera för undervisning och stöd

Allt fler barn och unga dras in i kriminalitet och riskerar att involveras i organiserad brottslighet. Det innebär att fler elever i grund- och gymnasieskolan häktas – ofta under längre perioder. I det här materialet får du vägledning i hur skolan kan organisera undervisning och ge stöd till elever under 18 år som är häktade.

Om materialet

Det här materialet vänder sig till rektorer och huvudmän inom grund- och gymnasieskolan och motsvarande skolformer. Syftet är att ge stöd för hur skolan kan planera och agera när en elev under 18 år är häktad. Det gäller både under tiden eleven är i häkte, och i det långsiktiga arbetet med elevens skolgång. Materialet ger även stöd för arbetet med att skapa en trygg skolmiljö för alla elever på skolan.

Materialet är uppdelat i tre delar, med korta vägledande texter. Varje del lyfter centrala utgångspunkter som är viktiga att känna till och planera för – både under den tid eleven är häktad och vid återgång till skolan. Materialet avslutas med en checklista för huvudman och rektor med fokus på organisering och ansvar.

De tre delarna är:

• Skolan får kännedom om att en elev häktas.
• Undervisning under häktningstiden.
• Återgång när häktningsbeslutet hävs.

Skolan får kännedom om att en elev häktas

Kriminalvårdens rutiner när en elev under 18 år häktas innebär att Kriminalvårdens lärare och pedagogiska handledare skyndsamt söker upp eleven för ett introducerande och motiverande samtal. Kriminalvården kontaktar sedan den ordinarie skolan för elevens fortsatta studier enligt skolans planering. Fram till denna kontakt från Kriminalvården behöver skolan hantera frånvaron enligt sina ordinarie rutiner.

Kontaktperson på skolan för samarbete med häktet

För att skapa goda förutsättningar för samarbete med Kriminalvårdens utbildningspersonal är det bra om rektor utser en kontaktperson på skolan. Om det är möjligt bör det vara någon som redan har en etablerad och förtroendefull relation med eleven. Det kan till exempel vara en av elevens lärare, eller en mentor, specialpedagog eller kurator. Kontaktpersonen kan ansvara för den löpande kommunikationen kring elevens studier under häktningstiden.

Ansvarsfördelning mellan skola, häkte och socialtjänst

För att ge eleven bästa möjliga stöd kan det underlätta om skola, häkte och socialtjänst tidigt kommer överens om vem som gör vad. En tydlig ansvarsfördelning kan minska risken för att undervisningen försvåras eller fördröjs under häktningstiden.

Rektor bör se till att det finns rutiner för hur skolan hanterar situationer där en elev är häktad, och att det är klart vem som ansvarar för kontakten med Kriminalvården.

I många fall kan det också vara värdefullt att upprätta en samordnad individuell plan (SIP) tillsammans med socialtjänsten och andra berörda aktörer, för att samordna insatser från skola, socialtjänst och kriminalvård, och säkerställa att elevens behov tillgodoses på bästa sätt.

SIP för barn och unga, Uppdrag Psykisk Hälsa

Undervisning under häktningstiden

På Kriminalvårdens större häkten finns både lärare och pedagogiska handledare. De flesta häkten i landet har någon form av sådan bemanning, även om omfattningen kan variera. Ett fåtal mindre häkten saknar denna resurs. Om en elev under 18 år placeras i ett mindre häkte sker kontakten istället per telefon med lärare eller pedagogiskt handledare vid annat häkte.

Så här kan det gå till i praktiken när en elev är häktad:

1. Kontaktpersonen på elevens ordinarie skola förser Kriminalvårdens personal med instruktioner, uppgifter och undervisningsmaterial som är anpassade efter elevens behov och pågående undervisning och som är genomförbar i rådande fysiskt miljö.
2. Kriminalvårdens lärare och pedagogiska handledare fungerar som länk mellan skolan och eleven. De handleder eleven i studierna, skapar struktur, tar emot material och återför elevens arbeten till skolan för bedömning.

Förmedla undervisningsmaterial till elev i häkte

För häktade elever gäller nästan alltid restriktioner, vilket innebär att de inte får ha kontakt med omvärlden. Det påverkar även skolan, som under häktningstiden inte kan kommunicera direkt med eleven, varken fysiskt eller digitalt.

Elever som är häktade har inte tillgång till digitala enheter. Det betyder att allt undervisningsmaterial behöver tillhandahållas i fysisk form. Uppgifter, instruktioner och annat undervisningsmaterial som skickas till eleven får enbart vara studierelaterade och inte innehålla personliga hälsningar till eleven eller liknande.

Det är bra att tidigt etablera fungerande rutiner för hur undervisningsmaterialet kan anpassas och nå eleven. Överlämningen sker i samråd mellan skolans kontaktperson och Kriminalvårdens personal och kan till exempel ske genom att materialet skickas via e-post till häktets lärare eller pedagogiska handledare, som skriver ut det till eleven, eller skickas med post.

Planera studiegången under häktningstiden

Eftersom det under häktningstiden i regel endast är möjligt att studera teoretiska ämnen behöver undervisningen anpassas efter de förutsättningar som gäller. För att studierna ska kunna genomföras på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt bör rektor, eller den person som rektor utser:

• samråda med berörda lärare samt studie- och yrkesvägledare om vilka ämnen och uppgifter som ska prioriteras

• säkerställa att Kriminalvårdens lärare får den information som behövs om dessa prioriteringar
• föra dialog med vårdnadshavare om elevens studier under häktningstiden.

Att upprätthålla elevens studier, även i begränsad omfattning, kan ha stor betydelse för elevens motivation och känsla av sammanhang, både under häktningstiden och vid återgången till skolan.

Återgång när häktningsbeslutet hävs

När ett anhållnings- eller häktningsbeslut hävs frisläpps eleven omedelbart. Det kan ske utan förvarning till skolan – oavsett om misstankarna har avskrivits eller kvarstår inför en eventuell rättegång eller om eleven är dömd till ungdomsövervakning med fotboja.

Huvudman och rektor behöver därför ha beredskap för att eleven snabbt ska kunna tas emot på ett tryggt och fungerande sätt. Det förutsätter att det finns:

• rutiner för planering och mottagande
• tydlig ansvarsfördelning i personalgruppen
• kännedom om vilka insatser som kan sättas in omgående.

Anpassningar och stöd när eleven återvänder till skolan

När eleven återvänder till skolan behöver planeringen för den fortsatta skolgången påbörjas direkt. Det kan till exempel handla om att planera för hur missade moment ska tas igen och att vidta trygghetsfrämjande åtgärder i skolmiljön.

I vissa fall kan en annan lösning än återgång till den tidigare klassen behövas. Det kan då till exempel bli aktuellt med:

• byte av klass inom samma skolenhet
• undervisning i särskild undervisningsgrupp
• skolplacering vid en annan enhet inom huvudmannens organisation
• plats i en kommunövergripande grupp
• reducerat program eller förlängd undervisning med ett fjärde år för elev i gymnasieskolan

För att övergången ska bli så trygg och välfungerande som möjligt krävs ett nära samarbete mellan skolenheter och huvudman, med utgångspunkt i elevens individuella behov och förutsättningar.

Samverkan med andra aktörer

Eleven och vårdnadshavare kan ha pågående kontakter med andra verksamheter, till exempel socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) eller polisen. Dessa aktörer kan ha värdefull information som är viktig för skolans planering och arbete med stöd.

Om det finns etablerade samverkansstrukturer, som till exempel ett lokalt Bob-råd (Barn och unga i organiserad brottslighet), SIG (Sociala insatsgrupper) eller SSPF (samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid), bör de aktiveras och användas som stöd i det samlade arbetet runt eleven. Om det är oklart om sådana samverkansstrukturer finns i kommunen kan skolan vända sig till kommunens brottsförebyggande samordnare eller lokal polis för mer information.

Dela information mellan skola, socialtjänst och polis

Barn och unga i kriminella miljöer - samverkansformer, Brå

Trygghet för elever och personal när en elev frihetsberövas

När en elev häktas eller återvänder till skolan efter häktning kan det väcka starka reaktioner hos klasskamrater, personal, vårdnadshavare och andra elever. Det som har hänt kan skapa oro, påverka tryggheten i skolmiljön och i vissa fall väcka uppmärksamhet i media eller i det omgivande samhället.

Därför är det bra om både huvudman och rektor har en tydlig och förankrad plan för hur skolan ska agera i sådana situationer. En god planering minskar risken för ryktesspridning, spekulationer och otrygghet, och skapar bättre förutsättningar för att ge stöd till både elever och personal.

För att skolan ska kunna agera samordnat, tryggt och ansvarsfullt är det viktigt att rektor:

• säkerställer dialog och samarbete inom personalgruppen
• involverar elevhälsan i planeringen av insatser
• hanterar kommunikationen med elever och personal med gott omdöme och med hänsyn till den aktuella situationen.

Detta arbete kan med fördel ingå i skolans krisplan eller i det systematiska kvalitetsarbetet.

Kontinuitets- och krisplaner

Beredskapsplan för allvarliga våldssituationer

Checklista för organisering och ansvar

Den här checklistan är ett stöd för skolans och huvudmannens arbete när en elev är häktad. Besvara påståendena med "stämmer", "stämmer delvis" eller "stämmer inte" för att tydliggöra hur planering och arbetssätt kan utvecklas.

1. Ansvarsfördelning

Det är tydligt vad huvudman respektive rektor ansvarar för i situationer när en elev är häktad.

2. Involvering av personal

Det finns rutiner både på huvudmannanivå och skolnivå för vilka funktioner som ska aktiveras, på vilket sätt och när en elev är häktad – till exempel elevhälsa, lärare, skolledning och centralt stöd.

3.Samverkan med externa aktörer

a) Det är tydligt hur huvudman och rektor behöver samverka med externa aktörer, till exempel socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis och Kriminalvården när en elev häktas.

b) Det är tydligt vilka etablerade samverkansstrukturer som eventuellt finns etablerade och kan användas, exempelvis ett lokalt Bob-råd eller SSPF.

4. Information till elever och vårdnadshavare

Det finns riktlinjer för hur information ska ges till elever och vårdnadshavare när en elev på skolan har häktats.

5. Hantering av oro och otrygghet

Det finns rutiner för hur verksamheten kan organiseras för att snabbt möta oro och otrygghet hos elever och personal.

6. Hantering av externa frågor och media

Det finns beredskap på huvudmanna- och skolnivå för att bemöta medieintresse och förebygga ryktesspridning.

7. Förbyggande och långsiktigt arbete

Vi tar systematiskt med oss lärdomar på det här området för att stärka skolans beredskap

Checklista för organisering och ansvar för skolgång när en elev är häktad pdf, 175 kB. (pdf, 175 kB)