Trygghet och studiero – främja, förebygga och agera
Trygghet och studiero är en förutsättning för att elever ska kunna utvecklas och nå utbildningens mål. Strukturerad och varierad undervisning, tillitsfulla relationer och ett aktivt värdegrundsarbete skapar goda förutsättningar för lärande. Här finns stöd för skolans arbete med att främja trygghet, förebygga ordningsstörningar och agera när situationer uppstår.
Här finns stöd för huvudman och rektor i alla skolformer, utom förskolan, samt för fritidshemmet. Materialet handlar om att främja och upprätthålla trygghet och studiero och innehåller också juridiska vägledningar om fysiska ingripanden och disciplinära åtgärder. Vägledningarna beskriver vilka befogenheter personalen har att ingripa fysiskt och vilka disciplinära åtgärder som kan vidtas enligt 5 kapitlet skollagen.
Materialet gäller inte förskolan, eftersom reglerna om trygghet och studiero i skollagen inte omfattar den skolformen. För förskolan finns i stället bestämmelser om barns rätt till en god miljö i 8 kapitlet skollagen.
Barns rätt till en god miljö i förskolan
Ansvar för trygghet och studiero
Huvudman och rektor har centrala roller i arbetet med trygghet och studiero, både i det förebyggande arbetet och vid akuta situationer. Här beskrivs deras respektive ansvar och hur arbetet kan organiseras och följas upp.
Huvudman
Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skolförfattningarna och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. Huvudmannen ska säkerställa att det bedrivs ett förebyggande arbete på skolenheten som syftar till att skapa trygghet och studiero. Det innebär bland annat att huvudmannen behöver se till att rektorn har de resurser som krävs för att alla elever ska kunna tillförsäkras trygghet och studiero.
Huvudmannen ska också säkerställa att all personal har nödvändiga kunskaper om de regler som gäller för skolväsendet. All personal behöver bland annat känna till sitt ansvar och sina befogenheter vid fysiska ingripanden och disciplinära åtgärder. Huvudmannen ska se till att personalen som har hand om utbildningen i den verksamhet som huvudmannen ansvarar för ges möjligheter till kompetensutveckling.
Som arbetsgivare har huvudmannen också det yttersta ansvaret för arbetsmiljön i skolan. Det gäller även när arbetsmiljöuppgifter har delegerats, exempelvis till rektorn.
Vilka regler gäller för elevernas arbetsmiljö?
Förbättra arbetsmiljön i skolan
Rektor
Rektor har enligt läroplanerna ett särskilt ansvar för att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Rektor ansvarar också för skolans pedagogiska utveckling och lärmiljö. Rektor planerar och organiserar verksamheten så att studiemiljön gynnas, till exempel genom klass- och gruppindelning, schemaläggning, att elevers individuella behov av stöd tillgodoses och att bemanningen är ändamålsenlig.
Ansvar för systematiskt kvalitetsarbete
Rektor har en viktig funktion i att tydliggöra hur olika yrkeskategorier kan bidra utifrån roll och ansvar i arbetet med att främja och upprätthålla trygghet och studiero. Det gäller både undervisande personal och andra som möter eleverna under skoldagen, till exempel elevassistenter och resurspedagoger, elevhälsans personal, studie- och yrkesvägledare, vaktmästare och måltidspersonal.
- Rektorns ansvar för ledningen av utbildningen: 2 kapitlet 9–10 §§ skollagen
- Huvudmannens ansvar för utbildningen: 2 kapitlet 8 § skollagen
- Ansvar för personalens kompetensutveckling: 2 kapitlet 34 a § skollagen
- Huvudmannens ansvar för kvalitet och inflytande: 4 kapitlet 3 § skollagen
- Arbetsmiljö: 5 kapitlet 3 § skollagen
- Proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 41, 47 och 226
Arbeta tillsammans för ett gott skolklimat
Kollegialt arbete kan stärka skolans gemensamma arbete för trygghet och studiero. Genom att samarbeta och prata ihop sig kan personalen utveckla undervisningen, stärka relationer till elever och samsyn om förhållningssätt, ordningsregler och andra rutiner i skolan. Kollegiala samtal kan också bidra till förståelse för skolans främjande och förebyggande arbete och ge bättre förutsättningar för att hantera situationer som kräver åtgärder. När det finns balans mellan främjande, förebyggande och åtgärdande insatser blir arbetet mer effektivt och kan bidra till trygghet och studiero för både elever och personal.
Stärk den stödjande personalen
Med rätt förutsättningar, kunskap och stöd kan stödjande personal bidra mycket i det dagliga arbetet med trygghet och studiero och i stödet till eleverna.
Om stödjande personal, till exempel elevassistenter, resurspedagoger och skolcoacher, får otydliga uppdrag eller ett alltför stort ansvar för elevers lärande och utveckling kan det få negativa konsekvenser för utbildningen.
När stödjande personal medverkar i undervisningen behöver de förstå hur skolan och den undervisande läraren arbetar för att skapa studiero. Rektor och den undervisande läraren behöver därför, i dialog med stödjande personal, tydliggöra arbetssätt, roller och ansvar.
Elevassistent, skolmentor eller resurspedagog – så kan du bidra till trygghet och studiero
Förebygg diskriminering och kränkningar
Skolan ska vara fri från diskriminering och kränkande behandling. Skollagen och diskrimineringslagen ställer krav på att huvudmannen och skolan arbetar målinriktat för att förebygga kränkningar och diskriminering och för att främja lika möjligheter.
För att stärka elevernas trygghet och trivsel är det viktigt att:
- det finns ett förebyggande arbete för detta
- rutiner och förväntningar är tydliga
- eleverna märker att personalen agerar när något händer
Arbetet behöver bedrivas systematiskt och med elevernas delaktighet, både i det förebyggande arbetet och vid akuta händelser. Eleverna behöver också veta vart de kan vända sig för att få hjälp och stöd om de känner sig otrygga i eller utanför skolan.
Vad säger lagen?
I 6 kapitlet skollagen står bland annat att skolhuvudmannen ansvarar för att bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling på skolan. I 3 kapitlet diskrimineringslagen står bland annat att utbildningsanordnaren ska arbeta aktivt för att förebygga diskriminering och främja lika möjligheter i skolan
Skolinspektionen lyfter i en analys av Skolenkäten (frågeområde trygghet) flera faktorer som kan bidra till att elever känner sig trygga, bland annat:
- respekt för varandras olikheter
- ömsesidig respekt mellan elever och lärare
- ett aktivt och målinriktat arbete mot kränkande behandling
- personal som reagerar när de får kännedom om kränkningar
Fördjupad analys av Skolenkäten, frågeområde: Trygghet (Skolinspektionen)
Ansvar och befogenheter att agera i akuta situationer
När en akut situation inträffar är det viktigt att agera och vidta åtgärder. Skolan har en långtgående skyldighet att säkerställa att elever inte blir utsatta för våld eller andra kränkningar i samband med verksamheten. Personalen har i många fall både en möjlighet och en skyldighet att agera när det är motiverat för att säkerställa elevernas trygghet och studiero.
Förstå tillsynsplikten
Under den tid som ett barn vistas i skolan eller i fritidshemmet övergår vårdnadshavarnas tillsynsansvar till huvudmannen. Det innebär att all personal på skolan i någon mån omfattas av en tillsynsplikt för eleverna. Tillsynsplikten innebär bland annat en skyldighet att skydda elever från att komma till skada samt att hindra att elever skadar andra personer eller egendom.
Välj åtgärder utifrån proportionalitet
Bestämmelser om trygghet, studiero och disciplinära åtgärder finns i 5 kapitlet skollagen. I 5 kapitlet 6 § skollagen finns särskilda bestämmelser om personalens befogenheter att vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som behövs för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero. Detta innefattar en befogenhet att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar och andra ordningsstörningar i akuta situationer.
En åtgärd får bara vidtas om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Kravet på proportionalitet innebär till exempel att ett fysiskt ingripande inte får gå utöver vad som är lämpligt och nödvändigt för att uppnå syftet med ingripandet. Om det finns flera möjliga åtgärder ska den minst ingripande åtgärden väljas i första hand. Åtgärden behöver också utgå från alla berörda barns bästa. Var gränsen går för vad som är ett proportionerligt, och därmed tillåtet, fysiskt ingripande är något som behöver bedömas utifrån omständigheterna i varje enskilt fall och avgörs ytterst genom domstolspraxis.
Vägledning om personalens befogenhet att ingripa fysiskt i skolan
I Skolverkets juridiska vägledning Personalens befogenhet att ingripa fysiskt i skolan finns fördjupad information om regelverket. Vägledningen kan vara ett stöd för huvudmän, rektorer och personal i samtliga skolformer inklusive fritidshemmet, men gäller inte förskolan. Där finns bland annat information om personalens tillsynsplikt och vad den innebär samt exempel från rättspraxis om fysiska ingripanden. Vägledningen innehåller också information om bestämmelser om nöd och nödvärn.
Personalens befogenhet att ingripa fysiskt i skolan (juridisk vägledning)
Rutiner för att hantera akuta situationer
Det viktigt att all personal vet när och hur de ska agera vid en akut situation. Därför kan det vara bra att skolan har gemensamma rutiner som tydliggör vilket ansvar huvudman, rektor och övrig personal har när något akut inträffar som påverkar trygghet och studiero.
- Rutinerna bör omfatta akuta situationer, där någon kan behöva ingripa, till exempel för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar enligt 5 kapitlet 6 § skollagen. Alla behöver känna till rutinerna, även nyanställda och timvikarier.
- Det är också bra om rutinerna anger vem som ska informeras, både inom och utanför skolan, när en akut händelse har inträffat. Säkerställ därför att kontaktuppgifter är uppdaterade, till exempelvis till elevers vårdnadshavare eller, när det är lämpligt, närmast anhörig.
- Rutinerna kan även beskriva hur händelsen följs upp, till exempel efter ett fysiskt ingripande. Det kan vara bra att det framgår vem som följer upp med berörd personal och med den elev som varit inblandad, och hur skolan kan skapa trygghet för eleven att berätta om sin upplevelse, till exempel genom att låta ytterligare personal medverka.
- Slutligen kan rutinerna tydliggöra skyldigheten att anmäla upplevd kränkande behandling och trakasserier, när en orosanmälan till socialtjänsten ska göras och vem som ansvarar för polisanmälan vid misstanke om brott. Rutinerna kan också ange hur och av vem huvudmannen ska få information om inträffade händelser.
Anmäla oro till socialtjänsten
Alla som arbetar i skolor och andra verksamheter är enligt skollagen är skyldiga att genast göra en orosanmälan till socialtjänsten om de får kännedom om eller misstänker att ett barn under 18 år far illa.
Anmäla oro för ett barn till socialtjänsten
Anmäla misstanke om brott
Om det finns misstanke om att en elev har begått ett brott i samband med verksamheten ska rektorn anmäla det till Polismyndigheten, om det inte finns övervägande skäl att låta bli. För fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller skyldigheten den personal som huvudmannen utser.
- Skyldighet att göra polisanmälan: 6 a kapitlet 10–11 § skollagen
- Orosanmälan till socialnämnden: 29 kapitlet 13 § skollagen
Arbetsmiljön i skolan
Huvudmannen har det övergripande ansvaret för verksamheten och har också, som arbetsgivare, ansvar för arbetsmiljön. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare i vissa fall anmäla allvarliga händelser till Arbetsmiljöverket.
Om en elev anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen har personalen en skyldighet att anmäla detta till rektorn, som i sin tur ska anmäla händelsen vidare till huvudmannen.
Huvudmannen ansvarar för att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna, trakasserierna eller sexuella trakasserierna och i förekommande fall, vidta åtgärder för att förhindra kränkande behandling och trakasserier i framtiden.
- Huvudmannens ansvar för utbildningen: 2 kapitlet 8 § skollagen
- Skyldighet att anmäla, utreda och åtgärda kränkande behandling: 6 kapitlet 10 § skollagen
- Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier: 2 kapitlet 7 § diskrimineringslagen
- Arbetsgivares ansvar för arbetsmiljön: arbetsmiljölagen (1977:1160)
Beredskapsplan för allvarliga våldssituationer
Huvudmannen ska se till att varje förskole- och skolenhet har en beredskapsplan för allvarliga våldssituationer eller hot om sådana. Huvudmannen ska också bedriva ett löpande arbete för att säkerställa beredskap att hantera dessa situationer. Reglerna finns i 6 a kap. skollagen (säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte) och avser andra situationer än de som omfattas av 5 kapitlet 6 § (omedelbara och tillfälliga åtgärder).
Kartlägg kunskapsläget om agerande i akuta situationer
Som rektor kan du behöva en snabb bild av hur trygga lärare och annan personal är i att agera när en situation blir akut. Här finns ett kartläggningsunderlag som hjälper dig att få en översikt över vad personalen känner till om ansvar och befogenheter, till exempel när våld, kränkningar eller ordningsstörningar behöver hanteras direkt.
Kartläggningsunderlaget består av påståenden som personalen får fundera över och ta ställning till. Underlaget kan användas som utgångspunkt för gemensamma samtal och för att identifiera vilka områden som kan behöva förtydligas, till exempel i rutiner eller kompetensutveckling.
För att ha vid behov kunna fördjupa och utveckla sitt svar finns även möjlighet att skriva egna reflektioner i fritextfält under varje område.
Kartläggning av kunskapsläget om agerande i akuta situationer docx, 87 kB.
Disciplinära och andra särskilda åtgärder
Om en elev stör ordningen, uppträder olämpligt eller på annat sätt påverkar tryggheten och studieron kan det, under vissa förutsättningar, bli aktuellt att vidta disciplinära åtgärder. Disciplinära åtgärder får inte användas som bestraffning. Syftet är i stället att en sådan åtgärd ska bidra till ett förändrat beteende hos eleven och en bättre skolsituation för eleven, andra elever och personal.
En disciplinär åtgärd får, precis som när det gäller omedelbara och tillfälliga åtgärder, bara vidtas om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Vidare ska alla beslut som rör barn under 18 år utgå från barnets bästa.
Vägledning om disciplinära och andra särskilda åtgärder
I Skolverkets juridiska vägledning Disciplinära och andra särskilda åtgärder enligt 5 kap. skollagen finns fördjupad information om regelverket. Vägledningen kan vara ett stöd för huvudmän, rektorer och personal i samtliga skolformer inklusive fritidshemmet, men gäller inte förskolan. Förutom information om de disciplinära åtgärderna innehåller vägledningen även information om bland annat regler för användning av mobiltelefoner i undervisningen, undersökning av väskor och andra föremål, omhändertagande av föremål samt permanent omplacering av en elev.
Disciplinära och andra särskilda åtgärder enligt 5 kap. skollagen (juridisk vägledning)
Diskutera för att värdera nuläget
Till Skolverkets juridiska vägledningar om fysiska ingripanden samt disciplinära åtgärder finns ett diskussionsunderlag med påståenden att reflektera kring för att värdera ert nuläge.
Genom att gå igenom påståendena tillsammans kan ni få en gemensam helhetsbild av vad som fungerar och vad som kan behöva utvecklas i skolan, så att personalen känner sig trygg både i det förebyggande arbetet och när en situation uppstår.
Diskussionsunderlag kopplat till de två juridiska vägledningarna docx, 59 kB.
Ta gärna avstamp i strukturerade kollegiala samtal när ni arbetar med diskussionsunderlaget.
Skapa tillitsfulla relationer mellan elev och personal
Tillitsfulla relationer mellan lärare, elever och övrig personal är betydelsefulla för att främja en trygg och god arbetsmiljö. Skapandet av tillitsfulla relationer behöver vara ett ständigt pågående arbete på skolan. Det kan ha stor betydelse vid akuta händelser, till exempel när en situation eskalerat till ett fysiskt ingripande, och det gäller både under själva händelsen som efteråt.
Även om personalen i samband med ett ingripande har försökt ta hänsyn till elevens värdighet och integritet finns en risk att relationen mellan eleven och berörd personal påverkas negativt av händelsen. Då är det bra att ha metoder och verktyg för att återupprätta det ömsesidiga förtroendet och tilliten mellan eleven och personalen. Det kan till exempel handla om att prata med eleven om händelsen efteråt och skapa en förståelse hos eleven för varför ingripandet gjordes och hur liknande händelser framöver kan undvikas.
Ett viktigt led i arbetet med att skapa tillitsfulla relationer kan vara att säkerställa att eleverna känner till personalens ansvar och befogenheter att agera vid ordningsstörningar eller kränkningar. Eleverna behöver även känna till och förstå sitt eget ansvar för att skolan ska vara en trygg och säker arbetsmiljö. Genom att förankra skolans ordningsregler hos eleverna kan både ansvarstagande och efterlevnad av reglerna öka.
Öka tryggheten genom kunskap om elevers behov
I arbetet med att främja, förebygga och upprätthålla trygghet och studiero är kunskap om elevers olika förutsättningar och behov värdefull. Kunskap om till exempel neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan hjälpa personalen att utveckla och anpassa sitt bemötande och förhållningssätt. Det kan bidra till minskad stress och risk för affekt hos elever som annars lätt riskerar att hamna i konfliktfyllda situationer.
Sådan kunskap kan också bidra till att personalen känner sig tryggare i att hantera akuta eller andra svåra situationer.
Hur lärmiljö och undervisning kan anpassas vid NPF
Här kan du ta del av fördjupande material om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och tillgänglig utbildning. Materialen är utformade för grundskolan men innehåller exempel på arbetssätt och förhållningssätt som även kan användas i andra skolformer.
Med studiero menas att det finns goda förutsättningar för eleverna att koncentrera sig på undervisningen. Skolinspektionens granskning Skolans arbete för att säkerställa studiero (2016) visar att flera faktorer påverkar elevers upplevelse av trygghet och studiero, bland annat undervisningens innehåll och lärares ledarskap. Även elevers inflytande och skolans värdegrundsarbete har betydelse. Därför är det viktigt att arbeta systematiskt med både trygghet och studiero.
Det här kan bidra till trygghet och studiero i undervisningen enligt Skolinspektionens granskning:
Ha kunskap om varje elev
Undervisningens innehåll och genomförande ska utgå från lärares pedagogiska val och ha fokus på lärande. Samtidigt behöver det finnas möjligheter till anpassningar, så att elevernas individuella förutsättningar och behov tillgodoses. För att det ska uppnås behöver rektor möjliggöra samarbete mellan lärare och elevhälsans personal.
Gör eleverna delaktiga
Det är för många lärare till exempel vanligt att lyfta frågor och innehåll som de vet engagerar eleverna för att på så sätt skapa ökad delaktighet.
Variera undervisningen
Studiero främjas också av en undervisning som är varierad. Variation kan till exempel uppnås genom att varva teoretiska inslag med praktiska eller att växla mellan individuella uppgifter med grupparbeten.
Säkra elevernas förståelse
Eleverna behöver tydlighet kring vad de ska arbeta med under lektionen, för att skapa ett gemensamt fokus på det som ska göras. Det handlar också om att läraren tydligt förklarar arbetsuppgifterna för eleverna och försäkrar sig om att alla elever har förstått.
Skolans värdegrund bygger på människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet. Värdegrundsarbetet ska genomsyra undervisningen och kan stärkas genom medvetet arbete med relationer och gemenskap.
En stark gemenskap kan öka känslan av tillhörighet och bidra till studiero. Skolan kan till exempel arbeta med aktiviteter som stärker relationer inom och mellan klasser och årskurser och ge elever ansvar i gemensamma uppgifter, som elevcafé eller klassaktiviteter.
- Begreppet studiero: 5 kapitlet 3 § skollagen
- Skolans arbete för att säkerställa studiero (Skolinspektionen)
- 1 kap. 4–5 §§ skollagen och de inledande delarna i läroplanerna
Senast uppdaterad 11 mars 2026.