Att planera utifrån kursplanen

Skolverket har gett ut allmänna råd för hur man som lärare kan tänka och gå tillväga när man planerar sin undervisning utifrån de nya kursplanerna. Råden är ett stöd när man planerar ett arbetsområde. Här följer en sammanfattning av några delar i råden som handlar om planering.

Steg 1: välja

Läraren behöver inledningsvis välja ut vilka delar i kursplanen som eleverna ska få arbeta med under ett visst arbetsområde.

Hon eller han gör då fyra val. Läraren väljer ut vilka delar i ämnets 1) syfte och vilka 2) förmågor som är lämpliga att arbeta med. Därefter väljer läraren också ut vilka delar i 3) det centrala innehållet som eleverna ska få arbeta med och vilka delar i 4) kunskapskraven som är relevanta för att bedöma eleverna.

 

Steg 2: konkretisera

Därefter konkretiserar läraren målen för undervisningen. Det sker genom att läraren formulerar och förtydligar hur förmågorna och det centrala innehållet hänger ihop. En sådan konkretisering är ett stöd för läraren när hon eller han ska omsätta kursplanerna i undervisningen. Men den gör det också lättare för läraren att berätta om målen för eleverna.

Exempel:

Läraren vill att eleverna ska få möjlighet att utveckla förmågan att "jämföra och reflektera över tekniska lösningar i vardagen utifrån ändamålsenlighet och funktion."

Hon eller han går då igenom det centrala innehållet och ser att det finns många delar i innehållet som gör det möjligt att arbeta med detta.

I det här fallet väljer läraren ut följande delar i det centrala innehållet:

  • Tekniska system i hemmet och samhället. Några delar i systemen och hur de samverkar. Systemens förändring över tid och några orsaker till det.
  • Ord, begrepp och symboler inom ämnet teknik. 

Utifrån en sådan planering kan eleverna i undervisningen få en möjlighet att reflektera över att man för länge sedan eldade i vedspis och kakelugn för att bli varm, men numera kan få värme genom elementet. Man kan också fundera över hur elen kommer in i huset och hur det påverkar miljön att ha väldigt varmt hemma.

 

Steg 3: analysera

Därefter behöver läraren analysera kunskapskraven för att kunna lägga upp arbetet så att alla elever kan utvecklas så långt som möjligt mot målen. Det är naturligtvis viktigt att eleverna får en möjlighet att träna på det som de senare kommer att bli bedömda på.

Om läraren till exempel väljer att bedöma hur väl eleverna kan "avge omdömen om olika arbetsprocesser" behöver eleverna ha fått rikliga möjligheter att träna på att avge just den typen av omdömen.

Om läraren i stället väljer att bedöma hur väl eleverna "dokumenterar arbetet med olika uttrycksformer" behöver de naturligtvis ha fått möjlighet att öva på att använda flera olika former för att dokumentera.

När läraren har gått igenom kunskapskraven på det här sättet är det möjligt att fundera på hur bedömningen ska gå till. Då är det också lättare att kommunicera med eleverna om vad det är de ska kunna.
 

Steg 4: välja igen

När läraren planerar behöver hon eller han också utgå från de övergripande målen i läroplanen. Utifrån dessa blir det möjligt att välja arbetssätt och arbetsformer.

De övergripande målen innehåller i stor utsträckning om normer, attityder och förhållningssätt som skolan ska främja.

Några exempel på övergripande mål i läroplanen är att eleverna ska få utveckla sitt kritiska tänkande, att flickor och pojkar ska få lika mycket utrymme och att eleverna ska få inblick i närsamhällets föreningsliv.

Om detta ska bli möjligt behöver läraren naturligtvis anpassa arbetssätten och arbetsformerna i undervisningen efter detta.
 

Senast granskad: 2016-02-22
Innehållsansvar: Avdelningen för läroplaner