Ämnesbetyg ersätter kursbetyg i all gymnasial utbildning 2025

Gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och motsvarande skolformsdelar i komvux står inför stora förändringar 2025. Då införs Gy25 där ämnesbetyg ersätter kursbetyg och alla ämnen får uppdaterat innehåll. Ramverket med över 700 styrande dokument är beslutade så nu kan skolorna börja förbereda sig för övergången till ämnesbetyg.

Samtliga remissomgångar är avklarade och alla de över 700 ämnesplaner, examensmål, programmål och programstrukturer som ingår i Gy25 är beslutade och finns nu tillgängliga på Skolverkets webbplats. Över 200 experter från skolor, lärosäten och branschorganisationer har varit delaktiga i arbetet och 500 remissinstanser och över 1300 remissvar har bidragit med synpunkter i de olika remissomgångarna.

– Det märks av i våra kontakter med ämneslärare och andra experter att reformen är efterlängtad. Nu när så mycket är på plats kan lärarna börja att sätta sig in i vad förändringen innebär för dem och för eleverna. Det är viktigt att huvudman och rektor skapar bra förutsättningar så att lärare och skolpersonal kan börja förbereda sig för övergången till ämnesbetyg, säger Jonas Vig, enhetschef på Skolverket.

Så här kommer ämnesbetyg att fungera

De första eleverna som kommer att få ämnesbetyg är de som idag går i årskurs 8 och de elever som påbörjar utbildningar i komvux efter 1 juli 2025. När dagens kursutformade system ersätts av ämnesbetyg kommer alla ämnesplaner att utformas som sammanhållna ämnen med nivåer i stället för dagens kurser.

– Med ämnesbetyg får eleverna mer tid att fördjupa sina kunskaper i ett ämne och det ger en möjlighet till ett mer långsiktigt lärande. Betyget som sätts i slutet av ämnet kommer därmed, bättre än idag, att återspegla vad eleven kan i slutet av sina studier, säger Anna Jägberg, undervisningsråd på Skolverket och en av uppdragsledarna för Gy25.

Lärare inom gymnasieskolan har under lång tid efterfrågat en förändring där eleverna skulle få längre tid i ett ämne innan det slutliga betyget sätts. På så sätt får eleverna fler chanser att visa vad de kan och har lärt sig i ämnet vilket kan bidra till att öka motivationen att slutföra sina studier.

Förändringar ska inte påverka flexibiliteten inom komvux där man även i fortsättningen ska kunna läsa kortare utbildningar eller enstaka nivåer i ämnen för att uppnå målen med studierna. Även efter införandet av ämnesbetyg kommer det att vara möjligt att dela upp en ämnesnivå i flera delnivåer, likt dagens delkurser.

Att all gymnasial utbildning fortsätter att ha gemensamma ämnesplaner och betygssystem underlättar för smidigare övergångar mellan skolformerna. Det blir också en smidigare övergång från högstadiet till gymnasiet då ämnesbetyg redan tillämpas där.

Ämnesbetyg liknar en kunskapstrappa

Ett ämne kan ha en eller flera nivåer. Eleverna kommer att få betyg på varje nivå i ett ämne, men så länge eleven får ett godkänt betyg, det vill säga minst betyget E, på en högre nivå så omfattar och ersätter det elevens betyg på de lägre nivåerna i ämnet.

Det innebär också att nivåerna i ett ämne behöver ha en tydlig progression, det vill säga vidareutveckling och fördjupning.

– Grundtanken är att innehållet och kunskaperna från en lägre nivå är en förutsättning för att på bästa sätt tillgodogöra sig innehållet i en högre nivå. Varje ny nivå i ämnet bygger alltså vidare på en tidigare nivå. Likt en kunskapstrappa, säger Anna Jägberg.

Om elever byter lärare mellan nivåer i ett ämne ska det kunna genomföras utan krav på överlämning av planeringar och elevresultat.

Moderniserat innehåll och nya ämnen

Det är mer än tio år sedan ämnesplaner, examensmål, programmål och programstrukturer på gymnasial nivå genomgick en större förändring. Ämnenas innehåll har även uppdaterats och moderniserats i Gy25 för att vara relevanta för sin samtid, till exempel utifrån samhällsutveckling, teknikutveckling, hållbar utveckling och jämställdhet. Förändringarna kommer också påverka sammanhållna yrkesutbildningar (yrkespaket) inom komvux som uppdateras med nya ämnen och inom den anpassade gymnasieskolan har programmen en förstärkt koppling till ett framtida arbetsliv.

Flera av ämnena kommer att delas eller byta namn och det tillkommer även helt nya ämnen så som exempelvis artificiell intelligens, retorik på engelska, tillämpad psykologi, solcellsmontering, siminstruktör, samt hälsa och välbefinnande.

Nationella minoritetsspråken får egna ämnesplaner i modersmål

De fem nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska får egna ämnesplaner. Elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som tillhör en nationell minoritet kommer att ha rätt till modersmålsundervisning i sitt nationella minoritetsspråk utan krav på förkunskaper, vilket tidigare har varit fallet. På så sätt kan både elever som har förkunskaper och elever som är nybörjare i språket läsa modersmålet för att utveckla sina språkkunskaper och sin kulturella identitet.

Löpande information om lärarlegitimationer

Lärare som har en legitimation kommer att få behörighet i motsvarande ämnen i Gy25. Det gäller om ämnet behåller samma namn, byter namn eller delas. Dessa lärare ska inte göra en ny ansökan.

– Vår ambition är att övergången ska vara så smidig som möjligt för lärarna. Det innebär därför att Skolverket kommer att uppdatera berörda lärares legitimationer, säger Eva Ekstedt Salzmann, undervisningsråd på Skolverket och den andra uppdragsledaren för Gy25.

Skolverket kommer att informera löpande om hur lärarlegitimationer och behörigheter påverkas. Alla berörda lärare kommer bli kontaktade av Skolverket.