Ingen entydig relation mellan digitala verktyg i skolan och PISA-resultat

15-åringar som använder digitala verktyg för lärande i skolan några timmar per dag har högre resultat i PISA 2022, jämfört med elever som gör det sällan eller väldigt mycket. De som däremot använder digitala verktyg till annat än lärande i många timmar, både i skolan och i hemmet, har sämre resultat på PISA 2022. Det visar en rapport från Skolverket.

Skolverket har jämfört nordiska 15-åriga elevers användning av digitala verktyg, så som datorer, surfplattor och mobiler i skolan och på fritiden utifrån enkätdata från PISA 2022. Rapporten beskriver även förhållandet mellan elevers användning och deras resultat på PISA-provet. Resultaten är i stort desamma som i OECD:s internationella rapport, och sätter svenska elevers användning i ett nordiskt perspektiv.

– De elever som använder digitala medier i många timmar, både i skolan och i hemmet, har sämre resultat på PISA 2022. Orsakssambandet går inte att klarlägga med denna studie, men det indikerar att omfattande användning kan ha negativ inverkan på elevernas prestationer, säger Pernilla Jonsson, enhetschef för internationella studier på Skolverket.

Elever som spenderar mycket tid på digitala medier under fritiden presterar sämre på proven i PISA

De elever som tillbringar mycket tid på digitala medier under fritiden har lägre resultat på PISA-provet 2022 än de som lägger ner mindre tid på det. Det är ett mönster som återfinns bland de andra länderna inom Norden och inom OECD-länderna. Elever som stänger av notiser från sociala medier eller andra meddelanden innan de går och lägger sig, eller under lektionerna, presterar bättre på PISA-provet.

– Spenderar man mycket tid på digitala medier så stjäl det tid och uppmärksamhet från andra aktiviteter. Att elever lär sig att reglera sin användning har betydelse för deras kunskapsutveckling. Här har skolan en viktig roll i att rusta eleverna, säger Pernilla Jonsson.

Det finns även hälsorisker med allt för hög användning av digitala medier, det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten (Fohm). Fohm pekar även på vikten av att stödja balanserad användning av digitala medier. Det är inte enbart individens ansvar, utan hela samhällets. Yrkesgrupper som arbetar nära barn och unga samt civilsamhälle och myndigheter är viktiga för att göra det möjligt för barn och unga att kunna ha ett balanserat användande av digitala medier, skriver myndigheten på sin webbplats.

Användning av digitala verktyg i skolan och resultaten i PISA - ingen entydig relation

Elever som använder digitala verktyg för lärande i skolan några timmar varje dag har högre resultat i PISA 2022 än de elever som inte använder digitala verktyg alls, i liten utsträckning eller väldigt mycket. Resultaten är dock inte entydiga. Beroende på vilka digitala verktyg som används och till vad så visar studien både på bättre och sämre kunskaper hos eleverna. Det övergripande mönstret är dock detsamma för alla de nordiska länderna och för OECD-länderna.

– Hur och vad man använder digitala verktyg till i undervisningen har troligtvis en större betydelse för lärandet än exakt antalet timmar. En viktig fråga för skolan är hur de digitala verktygen blir just verktyg som främjar kunskapsutveckling och inte ett distraktionsmoment, säger Pernilla Jonsson.

Skolverket arbetar just nu med ett regeringsuppdrag för att bland annat ta fram rekommendationer och stöd till huvudmän, rektorer, lärare och förskollärare inför valet och användningen av olika typer av lärverktyg. Där ingår digitala verktyg. Regeringsuppdraget ska redovisas i början av 2025.

Stora skillnader mellan länder och individer

Digitala verktyg är mer integrerade i skolor i Norden jämfört med OECD-genomsnittet. Samtidigt finns det skillnader mellan de nordiska länderna. Störst användning sker i Danmark, följt av Sverige, medan eleverna i Finland rapporterar den lägsta användningen. Även inom den svenska skolan skiljer sig användningen av digitala verktyg för lärande åt mellan eleverna, där vissa elever använder digitala verktyg under många timmar per skoldag, medan andra nästan inte alls.

Läs mer

15-åringars användning av digitala verktyg

Relaterad information

Students, digital devices and success, OECD:s webbplats Länk till annan webbplats.

Digitala medier och barns och ungas hälsa, Folkhälsomyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Viktigt att stödja balanserad användning av digitala medier, Folkhälsomyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Uppdrag om lärverktyg i skolväsendet, regeringens webbplats Länk till annan webbplats.

Försämrade PISA-resultat i Sverige och i många andra länder

Om elevenkäten i PISA

I Sverige deltog drygt 6 000 elever från 250 grundskolor och 17 gymnasieskolor. Eleverna genomförde ett datorbaserat prov och besvarade en elevenkät med frågor om deras bakgrund, undervisning, engagemang, motivation och om användningen av digitala verktyg. Utifrån undersökningen går det att visa mönster men inte att belägga orsakssamband.

I enkäten innefattar digitala verktyg

• digitala enheter (till exempel datorer, surfplattor, mobiltelefoner)
• mjukvara (till exempel program, appar, kommunikationsverktyg, läromedel)
• verktyg på internet (till exempel webbplatser, webbportaler).