Trygghet och studiero har tydligt samband med elevers kunskapsresultat
15-åringar som mer sällan upplever studiero på matematiklektionerna har lägre matematikresultat i PISA 2022 jämfört med elever som oftare upplever studiero. Elever som uppfattar att det finns bristande säkerhet i skolan, som till exempel hot och slagsmål, har också lägre resultat i PISA 2022. Det visar en rapport från Skolverket.
Skolverket har gjort en fördjupad analys av elevenkäten från PISA 2022 där elever fått svara på frågor om studiero på matematiklektioner. Eleverna har även fått svara på frågor om deras upplevelser av trygghet och säkerheten på skolan, till exempel om de sett någon bli skadad i ett slagsmål eller om de sett kriminella gäng eller vapen på skolan. Resultatet från enkätsvaren jämförs med de andra nordiska länderna samt OECD-länder i genomsnitt. Skolverket har även undersökt förhållandet mellan elevers upplevelser av trygghet och studiero och deras resultat på PISA-provet.
De elever som oftare upplever störande moment i klassrummet har sämre resultat på PISA 2022. Detsamma gäller för elever som i högre grad upplever bristande säkerhet på skolan.
– Enligt skollagen har alla elever rätt till en utbildning präglad av trygghet och studiero. Många elever upplever brister både när det gäller säkerheten på skolan och studieron i klassrummet. Det är allvarligt i sig. Denna rapport visar dessutom att elevernas upplevelser har ett tydligt samband med deras prestation, säger Pernilla Jonsson, enhetschef för internationella studier på Skolverket.
Sämre kunskapsresultat på skolor med mindre trygghet och studiero
För Sverige och Finland är det inte enbart den enskilde elevens upplevelse som har ett samband med elevens resultat. Det finns en ännu större skillnad i PISA-resultat på skolnivå. Om övriga elever på skolan också i hög grad upplever bristande säkerhet på skolan eller ordningsstörningar i klassrummet så är det mer troligt att en enskild elevs provresultat är lägre än om så inte är fallet. När den skala som PISA använder som ett mått på upplevda säkerhetsrisker ökar med ett steg på en skola minskar en elevs PISA-resultat motsvarande ungefär en termins kunskapsinhämtning. Liknande förändring på den skala som PISA har för studiero i klassrummet visar på en kunskapsminskning som motsvarar ett läsår. På skolor där många elever upplever bristande säkerhet och särskilt ordningsstörningar i klassrummet har elever oavsett bakgrund lägre PISA-resultat.
I rapportens analyser får man ett mått på statistiska samband. Dessa samband behöver inte vara orsakssamband. Det kan finnas andra bakomliggande orsaker som inte ingår i analyserna.
Sverige har sämst studiero i Norden och ligger under OECD-genomsnittet
Elever i Sverige upplever sämre studiero på matematiklektionerna än elever i övriga Norden och OECD-genomsnittet. Även allvarliga inslag i skolmiljön så som hot och slagsmål och andra upplevda hot mot elevens säkerhet förekommer, även om det är ovanligare och omfattningen ligger i nivå med genomsnittet för OECD-länderna.
Elever med sämre förutsättningar drabbas hårdast
Det som har starkast samband med elevers resultat är deras socioekonomiska bakgrund. Men även med hänsyn till detta kvarstår sambandet mellan upplevd trygghet och studiero. Dessutom drabbas elever som redan har sämre förutsättningar för kunskapsinlärning extra hårt när flera negativa faktorer samvarierar på samma skola. Det är särskilt pojkar som har lägre kunskapsresultat på skolor där många elever upplever bristande säkerhet. Likaså har elever med lägre socioekonomisk bakgrund och vars skola har problem med både säkerhet på skolan och studiero i klassrummet sämre möjligheter att lyckas med sin skolgång.
Detta innebär att elever som redan tidigare har sämre förutsättningar i skolarbetet ytterligare drabbas av en skolmiljö som präglas av säkerhetsrisker och ordningsstörningar i klassrummet.
– På skolor med stora problem är det särskilt viktigt att vidta de åtgärder som forskning och beprövad erfarenhet visat fungera för att stärka trygghet och studiero. Det kan exempelvis handla om att stärka arbetet för en strukturerad och varierad undervisning, motverka kränkningar och främja tillitsfulla relationer på skola. Men skolan kan inte stå själv i att möta samhällsproblem med ökat våld och grov brottslighet bland unga. Här krävs gemensamma insatser från alla delar av samhället, säger Pernilla Jonsson.
Ladda ner rapporten
Om elevenkäten i PISA
I Sverige deltog drygt 6 000 elever från 250 grundskolor och 17 gymnasieskolor. Eleverna genomförde ett datorbaserat prov och besvarade en elevenkät med frågor om deras bakgrund, undervisning, engagemang, motivation och om användningen av digitala verktyg. Utifrån undersökningen går det att visa mönster men inte att belägga orsakssamband.
Enkätfrågor som ingår i området Trygghet
Har någon av följande händelser inträffat under de senaste fyra veckorna? (ja eller nej)
- Vår skola har vandaliserats*
- Jag var vittne till ett slagsmål på skolan där någon blev skadad
- Jag såg kriminella gäng på skolan
- Jag hörde hur en elev hotade att skada en annan elev
- Jag såg en elev ha med sig en pistol eller kniv till skolan
* Denna fråga har inte tolkats på samma sätt i Sverige som i andra länder och kan inte jämföras med andra länder.
Enkätfrågor som ingår i området Studiero
Hur ofta händer de här sakerna på dina matematiklektioner? (Varje lektion, De flesta lektionerna, Vissa lektioner eller Aldrig eller nästan aldrig):
- Elever som inte lyssnar på vad läraren har sagt**
- Det är bullrigt och stökigt
- Läraren måste vänta länge på att eleverna ska lugna sig
- Eleverna kan inte arbeta bra
- Eleverna börjar inte arbeta förrän en lång stund efter att lektionen har börjat
- Elever blir distraherade när de använder digitala verktyg
- Elever blir distraherade av andra elever som använder digitala verktyg
** Eftersom denna fråga har förändrats i den svenska översättningen sedan föregående mätning kan den inte jämföras med andra länder eller över tid.
Publicerades den .