Elever med NPF får inte tillräckligt stöd

En ny rapport från Skolverket visar att många elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller liknande utmaningar inte får det stöd de har rätt till i grundskolan. Trots engagemang från huvudmän och rektorer visar rapporten att resurser, kompetens och rutiner inte alltid räcker till. Huvudmän och rektorer behöver säkerställa att elever med NPF ges rätt förutsättningar att lyckas i skolan.

Enligt skollagen ska skolan ge alla elever det stöd och den stimulans de behöver för att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Skolverkets rapport, som bygger på två enkätundersökningar bland huvudmän och rektorer i grundskolan, ger en nationell bild av grundskolors arbete för en tillgänglig lärmiljö för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).

– Resultaten visar att det finns ett engagemang bland huvudmän och rektorer i grundskolan att arbeta för en tillgänglig lärmiljö för elever med NPF eller liknande utmaningar, men att resurser, kompetens och rutiner inte alltid räcker till, säger Katarina Nyström, enhetschef på Skolverket.

Längre eller upprepad frånvaro vanligare bland elever med NPF

Olika faktorer påverkar skolsituationen för elever med NPF eller liknande utmaningar. Många tillfrågade rektorer uppger att det är vanligare att dessa elever har längre eller upprepad frånvaro, något som kan påverka deras möjligheter att nå utbildningens mål. Tidiga insatser kan därför vara en viktig del i att främja elevers närvaro. Skolan behöver också uppmärksamma de elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd så tidigt som möjligt.

Många skolor saknar tillräckliga resurser för att möta stödbehov hos elever med NPF

Rapporten visar att två av tre rektorer upplever att de saknar tillräckliga resurser för att möta stödbehov hos elever med NPF eller liknande utmaningar. Andelen rektorer som uppger att de inte får tillräckliga ekonomiska resurser tilldelade från sin huvudman för att möta stödbehoven är betydligt lägre bland rektorer för fristående skolenheter. Vissa av dessa påpekar dock att även om de är nöjda med huvudmannens resursfördelning så räcker inte resurserna för att möta stödbehoven hos eleverna.

Över hälften av huvudmännen och rektorerna ser ett ganska eller mycket stort behov av mer kompetensutveckling för den lärare och övrig personal som medverkar i undervisningen. Flera lyfter dessutom utmaningar med att omsätta teoretisk kunskap om NPF till praktisk nytta i undervisningen.

Skolans lokaler kan behöva anpassas för elever med NPF eller liknande utmaningar. Vissa rektorer rapporterar om anpassade lärmiljöer och god tillgång till mindre rum, medan andra pekar på bristande ekonomiska resurser för nödvändiga anpassningar.

Lärmiljön behöver göras mer tillgänglig för elever med NPF

Skolverket ser allvarligt på att så många rektorer inte anser sig ha tillräckliga resurser för att ge det stöd som de bedömer att elever med NPF eller liknande utmaningar behöver. Brist på resurser får inte vara en anledning till att elever inte får det stöd de har rätt till. Det är därmed centralt att huvudmännen säkerställer att skolorna ges de resurser de behöver. Skolorna behöver också tidigt uppmärksamma och möta elevers behov av stöd. Det är därför viktigt att skolan har utbildade lärare och kompetent personal som får förutsättningar att möta elevernas behov.

– Det är allvarligt att elever med NPF eller liknande utmaningar inte alltid får det stöd de har rätt till enligt skollagen. Det riskerar att leda till långvariga negativa konsekvenser för deras mående, utbildning och framtida arbetsliv. Det är därför avgörande att förbättra situationen för de här eleverna, säger Katarina Nyström, enhetschef på Skolverket.

Skolverket kommer som sektorsansvarig myndighet för funktionshinderfrågor fortsätta följa situationen för elever med NPF genom fler studier och uppföljningar samt arbeta för att erbjuda stöd till skolor och huvudmän.

Om rapporten

Rapporten Grundskolors arbete för en tillgänglig lärmiljö för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en del av Skolverkets uppföljning av funktionshinderspolitiken och syftar till att ge en nationell bild av huvudmäns och skolenheters arbete för att erbjuda en tillgänglig lärmiljö för elever med NPF eller liknande utmaningar utifrån deras olika förutsättningar och behov. Studien bygger på två enkätundersökningar med huvudmän och rektorer inom grundskolan som genomfördes under våren 2024. Studien fokuserar på fyra av de vanligaste funktionsnedsättningarna: adhd, autism, Tourettes syndrom och språkstörning.

De huvudsakliga områden studien tittar på är: