Kartläggningen: tio punkter för en bättre skola

Under våren 2018 har Skolverket kartlagt kommuners och fristående skolors arbete inom områdena: lärarbristen, skolsegregationen och den lokala styrningen av skolan.

Generaldirektör Peter Fredriksson kommenterar Skolverkets kartläggning

Tio punkter för en bättre skola

Kartläggningen bygger på intervjuer med de som har ansvaret för skolan, skolhuvudmännen, det vill säga kommuner och ansvariga för fristående skolor. Totalt har vi intervjuat skolchefer och rektorer hos 49 skolhuvudmän. Resultaten kan sammanfattas i tio punkter.

  1. Ett av de tydligaste resultaten är att satsningar på arbetsmiljön är viktigt för att attrahera och behålla lärare. Att avlasta lärare så att de kan fokusera på att planera, genomföra och följa upp undervisningen framstår som den viktigaste faktorn. Detta kan exempelvis göras genom satsningar på att anställa stödpersonal och ha effektiva administrativa system.
  2. Särskilda lokala lönesatsningar, att erbjuda anställda lärare lön under utbildning och att underlätta att kombinera utbildning och arbete är framgångsfaktorer. Det är även regional samverkan med högskolor och universitet om kompetensutveckling. Att rekrytera lärarstudenter redan under utbildningen genom att erbjuda förmånliga ekonomiska villkor och ha en väl fungerande introduktion för nyanställda är också framgångsfaktorer.
  3. För att åtgärderna mot lärarbristen ska fungera kan inte varje enskild rektor lämnas ensam i arbetet. Det krävs att skolhuvudmannen har funktioner på central nivå som håller ihop och driver arbetet systematiskt och långsiktigt.
  4. Elevkullarna i grundskolan växer framöver. Det skapar behov av ny- och ombyggnation som erbjuder en möjlighet att bygga bort en del av skolsegregationen. Till exempel kan skolor förläggas så att elever med olika bakgrund möts.
  5. Samarbete mellan kommuner och fristående skolor istället för konkurrenstänkande kan bidra till mer blandade elevgrupper. Det lyfts fram av såväl kommuner som ansvariga för fristående skolor.
  6. Ett aktivt arbete med trygghet och studiero är viktigt. Det kan även förbättra en skolas anseende, vilket kan bidra till mer blandade elevgrupper. Att ge en skola en särskild profil, exempelvis idrott, musik eller språk, beskrivs av vissa som ett sätt att attrahera elever med olika bakgrund.
  7. Kompensatorisk resursfördelning är ett viktigt verktyg för att dämpa segregationens effekter. Det handlar om pengar, men också om personal. Särskilda satsningar på att få erfarna lärare till skolor med större utmaningar, exempelvis karriärtjänster, är viktigt. Det kan också handla om satsningar på läxhjälp, förlängd tid i grundskolan, bättre information och samarbete med hemmet.
  8. Kommuner och ansvariga för fristående skolor behöver fokusera på skolans resultat och ha en stödapparat som ger goda förutsättningar på alla nivåer i organisationen. Satsningar på att renodla rektorernas och lärarnas uppdrag är viktigt. Likaså ett utvecklat systematiskt kvalitetsarbete med bra system för att göra analyser och åtgärder.
  9. En viktig framgångsfaktor är när de kommunala skolpolitikerna eller den fristående skolans styrelse är kunnig och beslutar om strategiska mål snarare än kortsiktiga och operativa mål. Att skolcheferna ger de lokala skolpolitikerna kunskap är viktigt.
  10. Ett klargörande av roller och ansvar i på olika nivåer är en framgångsfaktor för att få en fungerande styrning. En framgångsfaktor är också att utarbeta och förankra en gemensam modell för det systematiska kvalitetsarbetet. Det bygger på att var och en på sin nivå, utifrån en gemensam målsättning och strategi. bidrar till att stödja en utveckling som förbättrar förutsättningarna för eleverna att nå målen.

Skolverkets debattartikel i DN, Skolchefernas tio punkter för hur skolans problem kan lösas.länk till annan webbplats

Senast uppdaterad 15 juni 2018