Så arbetar vi med att revidera kurs- och ämnesplanerna

Vi arbetar med förslag till revidering av kurs- och ämnesplaner i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan samt för vissa ämnen på gymnasial nivå.

Under 2019 tar vi fram förslag på reviderade kursplaner i grundskolan, sameskolan och merparten av specialskolans kursplaner (läs om undantagen längre ner på sidan). Vi tar även fram förslag på vissa ämnesplaner på gymnasial nivå. Förslagen utgår från de riktlinjer som vi presenterade och tog in synpunkter på under januari 2019. De reviderade kurs- och ämnesplanerna planeras att träda i kraft inför höstterminen 2020, förutsatt att regeringen fattar beslut om det.

Mellan den 25 september till den 23 oktober remitterar vi förslag på reviderade kursplaner och kunskapskrav för samtliga berörda ämnen i grundskolan, sameskolan och specialskolan samt förslag på ämnesplaner i de ämnen som är aktuella för revideringen på gymnasial nivå. Det innebär att du har möjlighet att lämna synpunkter på förslagen. Alla förslag kommer att finnas tillgängliga här på vår webbplats under remissen. Läroplanernas inledande, övergripande delar kommer inte att revideras.

Läs om undantagen

Vad vill vi åstadkomma?

Vi vill revidera kurs- och ämnesplanerna för att syfte och centralt innehåll ska få ett tydligare fokus i lärares undervisning och för att kunskapskraven ska bli ett bättre stöd för betygssättning. Revideringen ska stärka kvaliteten och likvärdigheten i undervisningen och skapa förutsättningar för mer rättvisande och likvärdiga betyg. Det har dessutom gått närmare tio år sedan revideringen 2011.

Det vi vill åstadkomma med revideringen är bland annat att:

  • Tydligare betona faktakunskaper i kurs- och ämnesplaner där det behövs.
  • I högre grad anpassa kurs- och ämnesplanerna efter ämne, stadium, skolform och undervisningstid eller poängomfattning.
  • Tydliggöra progressionen mellan stadierna i grundskolan och mellan de olika gymnasiekurserna i ett ämne.
  • Göra kunskapskraven mindre omfattande och detaljerade.

Undantag i revideringen

Grundsärskolan och vissa kursplaner i specialskolan

Grundsärskolans kursplaner samt vissa kursplaner i specialskolan revideras enligt en annan tidplan. Planen är att reviderade kursplaner i dessa skolformer börjar gälla 2021.

Gymnasieskolan och vuxenutbildningen

De ämnesplaner som revideras i denna omgång är engelska, matematik och moderna språk. Dessutom revideras fordonsämnen, handels- och administrationsämnen samt vård- och omsorgsämnen, men dessa följer andra tidsplaner och remitteras vid andra tillfällen.

För att kunna planera för en eventuell revidering där alla ämnesplaner ingår blir resultatet av Betygsutredningen 2018 (U 2018:03) avgörande. Utredningen ska bland annat föreslå en modell för ämnesbetyg för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Utredaren ska lämna sitt betänkande senast den 30 november 2019.

Även Komvuxutredningen som lämnade sitt betänkande (SOU 2018:71) i augusti 2018 kan vara avgörande i det fortsatta arbetet. Utredningen föreslog bland annat att betygsskalan ska förenklas för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, i svenska för invandrare och för särskild utbildning för vuxna.

Inriktningen på arbetet

Bättre balans i kurs- och ämnesplaner

Inriktningen på arbetet är att skapa bättre balans i kurs- och ämnesplaner genom att betona faktakunskaper mer, att se över relationen mellan innehåll och tid för undervisning samt att skapa mer övergripande och mindre detaljerade kunskapskrav för att underlätta betygssättningen. En annan viktig del i arbetet är att bättre anpassa nivå och omfattning av det centrala innehållet och kunskapskraven utifrån stadium och skolform. Det omfattar även att vi ser över progressionen mellan grundskolenivå och gymnasial nivå i de ämnen som revideras.

Den grundläggande strukturen behålls

Behoven ser olika ut i olika ämnen och skolformer och revideringarna kommer därför att variera i omfattning mellan olika kurs- och ämnesplaner. Överlag handlar det om justeringar och den grundläggande strukturen i kurs- och ämnesplanerna behålls. Revideringen omfattar inte de inledande, övergripande delarna i läroplanerna för grundskolenivån eller läroplanerna för den gymnasiala nivån och inte heller betygsskalans utformning.

Så har arbetet gått till

Genom samråd, lärarenkäter, utvärderingar och forskningsbevakning har vi uppmärksammat de behov av förändringar som vi nu arbetar med. De nya allmänna råden om betyg och betygssättning har också varit en utgångspunkt i arbetet.

Allmänna råd om betyg och betygssättning

Samråd och lärarenkät

Under 2018 och 2019 har vi träffat lärare från olika skolformer. Vi har också träffat forskare, intresseorganisationer, fackförbund, branschrepresentanter och andra myndigheter. Genom dessa samarbeten och samråd har vi breddat och fördjupat vår bild av hur kurs- och ämnesplanerna fungerar i praktiken, diskuterat förslag på riktlinjer för en kommande revidering samt inhämtat synpunkter på utkast till kurs- och ämnesplaner.

Det har även funnits möjlighet för lärare att besvara en enkät om hur kurs- och ämnesplanerna fungerar i praktiken. Vi fick mer än 3 500 svar. Svaren på enkäten har utgjort ett underlag i det fortsatta arbetet, även om de svarande inte speglade hela lärarkårens uppfattningar.

I januari 2019 presenterade vi riktlinjer för revideringsarbetet. Även dessa hade lärare och andra intressenter möjlighet att lämna synpunkter på. Du hittar riktlinjerna längre ner på sidan.

Mer om hur lärare tycker att kurs- och ämnesplanerna fungerar i praktiken

Enkätsvaren visar att de flesta lärare som svarat tycker att ämnets syfte och mål stämmer överens med deras bild av vad som är ämnets kärna. Lärarna tycker också att det centrala innehållet stämmer överens med det som de anser är viktigt innehåll att ta upp i undervisningen. Samtidigt pekar flera svar på att omfattningen av det centrala innehållet bör minskas. Vidare visar enkätsvaren att det inte finns en generell uppfattning hos lärarna om huruvida kunskapskraven är bra eller dåliga. Vi ser bland annat att uppfattningarna skiljer sig åt mellan skolformerna och mellan de olika kurs- och ämnesplanerna.

Bakgrund till revideringen

Vi arbetar kontinuerligt med att analysera skolans styrdokument. I juni 2018 beslutade vi att se över kurs- och ämnesplaner utifrån de fyra prioriterade områden som följer nedan.

1. Betona faktakunskaper mer

Vår analys visar att formuleringar i målen i grundskolans kursplaner kan uppfattas som att faktakunskaper inte tillmäts tillräckligt stor betydelse. I grundskolan används enbart kunskapsuttrycket ”förmåga att” i målen. På gymnasial nivå används också uttrycken ”kunskaper om”, ”färdigheter i att” och ”förståelse av”. Vi vill därför se över användningen av begreppet förmåga i kursplanerna på grundskolenivån för att därigenom bidra till en bättre balans i målen genom att där så är lämpligt betona faktakunskaper mer. Det kan också innebära en bättre balans när det gäller olika sätt för elever att få visa sitt kunnande.

2. Anpassa det centrala innehållet

I vissa kurs- och ämnesplaner är det centrala innehållet väldigt omfattande, vilket kan skapa svårigheter att få tiden för undervisningen att räcka till. Konkretionsgraden varierar också mellan olika kurs- och ämnesplaner och i vissa ämnen är det centrala innehållet inte tillräckligt konkret. Kurs- och ämnesplanerna behöver därför ses över utifrån dessa aspekter.

3. Tydliggöra skillnaden mellan årskurser och kurser i det centrala innehållet

Vår analys visar att det centrala innehållet i kurs- och ämnesplanerna inte tillräckligt väl visar den kunskapsutveckling som ska ske mellan olika årskurser och kurser samt mellan olika skolformer. Det ska till exempel bli tydligare att det innehåll som en elev i årskurs 3 möter i undervisningen skiljer sig från det som en elev i årskurs 9 möter.

4. Förbättra kunskapskraven

För att förbättra dagens betygssystem behöver kunskapskraven göras mindre omfattande och detaljerade. Därmed kan man komma åt det uppmärksammande problemet att en elev kan få ett lägre betyg bara för att enstaka detaljer i kunskapskraven inte är uppfyllda. Vi går också vidare med att undersöka om vi kan formulera kunskapskraven mer ämnesspecifikt.

Riktlinjer för revidering av kurs- och ämnesplaner

Under hösten 2018 togs riktlinjer fram för vårt arbete med revideringen. Mellan den 8 och 27 januari hade lärare möjligheter att lämna synpunkter på riktlinjerna inför revideringen.

Riktlinje för att betona fakta

I grundskolan och motsvarande skolformer används uttrycket ”förmåga att” i punkterna som avslutar ämnets syfte, det vill säga de långsiktiga målen. På gymnasial nivå används också uttryck som ”kunskaper om”, ”färdigheter i att” och ”förståelse av”.

Skolverkets förslag till riktlinje är att i vissa fall använda kunskapsuttrycket "kunskaper om" även på grundskolenivå för att betona faktakunskaper i högre grad.

Vi vill revidera målen genom att

  • använda kunskapsuttrycket ”kunskaper om” i grundskolan och motsvarande skolformer i de fall där fakta och förståelse bör betonas tydligare. I språkämnen kan även ”förståelse av” användas.

Eftersom målen ligger till grund för kunskapskraven kan detta också påverka formuleringar i kunskapskraven. Utöver ändringar i målen kan nedanstående förslag till ändringar i det centrala innehållet och kunskapskraven även bidra till att betona faktakunskaper mer.

Riktlinjer för att anpassa det centrala innehållet

I vissa kurs- och ämnesplaner uppfattas det centrala innehållet som alltför omfattande i relation till stadiets undervisningstid eller kursens poängomfattning. Det varierar också hur konkret innehållet uttrycks. Det centrala innehållet skiljer sig inte heller alltid tillräckligt tydligt mellan årskurser och kurser samt mellan skolformer. Riktlinjerna syftar till att åtgärda brister när det gäller omfattning, konkretion och progression.

Vi vill revidera det centrala innehållet genom att

  • ta bort delar som bedöms vara mindre centrala i ämnet, för stadiet eller kursen eller som är sammanfattningar av innehåll som uttrycks mer konkret i andra punkter
  • precisera det ämnesspecifika där innehållet uttrycks på ett alltför likartat sätt i olika ämnen
  • i högre grad anpassa innehållet efter stadium, skolform och undervisningstid eller poängomfattning
  • tydligare visa på en progression mellan stadierna och kurserna
  • minska konkretionsgraden där innehållet är alltför detaljerat
  • konkretisera där innehållet är alltför generellt
  • i högre grad konkretisera innehållet genom att beskriva aktiviteter eller sammanhang som är viktiga för ämnets karaktär, till exempel ”jämförelse av”, ”undersökningar av” eller ”i verkliga servicesituationer inom aktuellt yrkesområde”
  • signalera att innehållet kan ha olika bredd eller djup i undervisningen genom att i vissa punkter använda uttryck som ”orientering”, ”översikt” eller ”fördjupning”.

Riktlinjer för att förbättra kunskapskraven

I flera ämnen och kurser är kunskapskraven omfattande, med många aspekter att bedöma och med detaljerade hänvisningar till det centrala innehållet. Såväl undervisning som betygssättning kan därmed bli alltför detaljstyrda. Det kan också leda till att detaljer kan få en orimligt stor inverkan på elevens betyg. Riktlinjerna nedan syftar till att balansera delar och helhet. De syftar också till att göra det rimligare för lärare att samla ett tillräckligt brett och varierat underlag för att kunna bedöma elevers kunnande i förhållande till kunskapskraven.

Vi vill revidera kunskapskraven genom att

  • stryka formuleringar som inte kan eller bör utgöra underlag för betygsättning
  • stryka formuleringar i kunskapskraven som saknar tydligt stöd i målen och det centrala innehållet
  • stryka formuleringar som kan begränsa hur eleven visar sitt kunnande
  • reducera detaljerade hänvisningar till det centrala innehållet
  • begränsa antalet värdeord
  • i högre grad anpassa formuleringarna i kunskapskraven utifrån ämne, stadium och skolform.

Riktlinjerna kan innebära att vissa delar flyttas från kunskapskraven till det centrala innehållet, så att planeringen av undervisningen i högre grad kan ske utifrån syfte och centralt innehåll.

Senast uppdaterad 18 juni 2019