Behov av mer kunskap om romer i skolan

Nio av tio skolor uppger att de undervisar om romsk kultur och historia. Samtidigt menar romer att det behövs mer undervisning och kunskap hos skolpersonalen om den romska minoriteten. En ny rapport från Skolverket visar att det också finns positiva tecken.

- Det finns ett behov av mer kunskap och romer säger själva att fördomar är det största hindret för att lyckas i skolan. Samtidigt ser de unga romer vi har intervjuat ljust på sin framtid och de kan vara mer öppna med sin identitet jämfört med sina föräldrar säger Linda Jervik Steen, undervisningsråd på Skolverket.

Rapporten del i bredare nulägesbeskrivning

Skolverkets rapport belyser enbart situationen för de romer som är bosatta eller har permanent uppehållstillstånd i Sverige och därmed är målgrupp för regeringens strategi för romsk inkludering. Romer som är EU/EES-medborgare och vistas tillfälligt i landet berörs inte i rapporten. Rapporten är ett underlag som ingår i Länsstyrelsen i Stockholm läns uppdrag att i samverkan med fyra andra myndigheter och romska sakkunniga göra en nulägesbeskrivning i de kommuner som fått statsbidrag för att arbeta med romsk inkludering. Länsstyrelsens rapport presenteras i slutet av året.

Kunskap och kompetensutveckling viktigt

I studien ingår de kommuner som deltar regeringens satsning på pilot- och utvecklingskommuner för romsk inkludering, men även andra kommuner. 19 procent av rektorerna i pilot- och utvecklingskommunerna har fått kompetensutveckling om den romska minoriteten de senaste tre åren. I de övriga kommunerna är motsvarande siffra tio procent. Totalt uppger nio av tio skolor att de undervisar om romsk kultur, språk, religion och historia. Enligt rektorerna sker undervisning om den romska minoriteten enligt läroplanerna men den bilden delas inte av de romer som intervjuats för rapporten.

- De romer vi intervjuat vill se mer undervisning om den romska minoriteten. När skolan tar ansvaret för att informera så underlättar det för de romska eleverna att vara öppna med sin identitet, säger Linda Jervik Steen.

Få läser romani chib som modersmål

Romerna är en av de fem nationella minoriteterna och har därmed rätt att läsa språket romani chib som modersmål. Var tredje elev som är berättigad att läsa romani chib som modersmål gör det idag. En vanlig orsak till att elever inte läser det som modersmål, trots att de vill, är brist på lärare med rätt språkkunskaper. Bland pilot och utvecklingskommunerna är det nästan hälften som uppger att de erbjuder romani chib som modersmålsundervisning, jämfört med en fjärdedel bland övriga kommuner.

Fördomar lever kvar men positiva tecken syns

De romer som har intervjuats i rapporten berättar att de alltid måste förhålla sig till hur öppna de ska vara med sin identitet. Romska elever berättar att de övervägt att sluta eller har slutat att gå i skolan på grund av att de mobbats. De intervjuade eleverna ser trots det ljust på sin framtid och planerar för utbildning och arbete. Intervjuade rektorer berättar att de ser ett skifte där utbildning blir allt viktigare för romska elever och föräldrar. Studien talar för att unga romer både kan och vill vara mer öppna med sin identitet än äldre. De romska föräldrar som intervjuats berättar att deras barn inte möter lika många eller samma typ av fördomar som de gjorde som unga.

Mer om rapporten

Rapporten bygger på en enkät till totalt 605 rektorer, varav 305 i de tio pilot- och utvecklingskommuner som ingår i regeringens satsning för romsk inkludering. Enkäten skickades också ut till en jämförelsegrupp med 300 rektorer i de övriga 280 kommunerna. Svarsfrekvensen är 48 procent. Rapporten bygger också på intervjuer med 30 romska elever, tidigare elever och föräldrar samt fem rektorer.

Rapport: Nulägesbeskrivning av romers situation i skolan

För frågor kontakta

Linda Jervik Steen, undervisningsråd Skolverket 08-527 331 37

Skolverket presstjänst 08-527 333 00

 

Publicerades den 15 maj 2018 klockan 09:00.