Skolverket kräver tillbaka 24 miljoner

Sex kommuner och en enskild skolhuvudman blir återbetalningsskyldiga. Det har Skolverket nu beslutat efter att ha kontrollerat redovisningarna från dem som tagit del av statsbidraget för likvärdig skola och angett att de har minskat sina egna skolkostnader under 2018.

– De egna kostnaderna per elev får inte minska om man tagit del av bidraget för likvärdig skola. Enda undantaget är om det finns särskilda skäl. När vi kontrollerat redovisningarna och bedömt särskilda skäl kan vi konstatera att de särskilda skäl som skolhuvudmännen hänvisat till inte är sådana särskilda skäl som avses i förordningen. Av den anledningen och att vi inte fått in den ekonomiska redovisningen vi efterfrågat, kräver vi nu tillbaka 24 miljoner kronor, säger Andreas Spång, chef för statsbidragsenheten på Skolverket.

Sammanfattning av besluten

  • Flera kommuner och en enskild skolhuvudman har angett att de haft interna effektiviseringskrav på verksamheten. Skolverkets bedömning är att interna prioriteringar i syfte att effektivisera verksamheten inte är att betrakta som ett särskilt skäl så som det är formulerat i regeringens förordning. Dessa kommuner blir därför återbetalningsskyldiga.
  • Två kommuner har angett särskilda skäl som skulle kunna vara sådana skäl som avses i förordningen – en väldigt kostsam elev i en liten skolorganisation samt högre kostnader initialt i samband med det stora flyktingmottagandet 2015. Skolverket har dock inte prövat dessa skäl då kommunerna inte inkommit med den ekonomisk redovisning som myndigheten efterfrågat. Kommunerna blir återbetalningsskyldiga då de inte redovisat de uppgifter som myndigheten har begärt.
  • En kommun hade inte sänkt sina egna kostnader och har då följt kraven i förordningen. Denna kommun blir därför inte återbetalningsskyldig.

Skolverket begär tillbaka totalt: 23 990 902 kronor.

Här är listan med de skolhuvudmän som omfattas av besluten och hur mycket pengar Skolverket kräver tillbakaPDF (pdf, 140 kB)

Bakgrund till besluten

De 651 huvudmän som under 2018 begärde ut bidraget för likvärdig skola har under våren 2019 redovisat hur de använt pengarna. Åtta av skolhuvudmännen angav i samband med redovisningen att de sänkt sina egna kostnader per elev under 2018 jämfört med perioden 2015-2017. Det är dessa åtta skolhuvudmän som Skolverket nu fattat beslut om. De andra redovisningarna fattade Skolverket beslut om den 25 april 2019. Grundprincipen är att det inte är tillåtet att sänka sina egna kostnader om man tar del av bidraget. Enda undantaget är om det finns särskilda skäl på grund av avsevärt förändrade förutsättningar för bidragsåret i förhållande till tidigare år. Avsevärt förändrade förutsättningar innebär att ovanliga och särskilt beaktansvärda omständigheter utom skolhuvudmannens kontroll ska ha inträffat.

Fler kontroller under hösten

Skolverket har under våren 2019 valt ut ytterligare tio kommuner som ska kontrolleras om de sänkt sina kostnader eller inte. Urvalet består av kommuner som tagit del av bidraget under 2018 och angett att de inte minskat sina egna kostnader. Dessa kommuner har skickat in uppgifter om sina egna kostnader för bidragsåret samt de tre föregående åren. Skolverket räknar med att granskningen kommer vara klar i början av hösten.

Under våren kontrolleras enbart kommuner eftersom majoriteten av de enskilda skolhuvudmännen har brutet räkenskapsår och boksluten för andra delen av bidragsåret är därför inte klar förrän till hösten. Under hösten fortsätter därför Skolverket med kontrollerna. Då tillkommer ytterligare 20 huvudmän – både enskilda och kommunala huvudmän kommer ingå i urvalet. Granskningen planeras att vara klar i slutet av 2019.

Läs mer om statsbidrag för likvärdig skola

Förordning (2018:49) om statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutvecklinglänk till annan webbplats

För frågor kontakta

Andreas Spång, chef för statsbidragsenheten på Skolverket, 08-527 333 00 (Skolverkets presstjänst)

Publicerades den 27 juni 2019 klockan 09:00.