Tre av fyra elever sysselsatta efter introduktionsprogram

En majoritet av eleverna som börjat på gymnasieskolans introduktionsprogram får jobb eller studerar vidare men det skiljer sig stort mellan olika program. De flesta av eleverna som arbetar är sysselsatta inom vård och omsorg. Det visar en studie från Skolverket som följt upp elevernas sysselsättningsgrad fem år efter påbörjat introduktionsprogram.

− Det finns en bild av att introduktionsprogram sällan leder till jobb eller fortsatta studier men det stämmer inte. Många av eleverna övergår till ett nationellt program och efter gymnasiestudierna ser vi att majoriteten arbetar eller läser vidare, säger Torun Rudin, chef för gymnasieenheten på Skolverket.

Varannan elev förvärvsarbetade

Skolverket har för första gången undersökt i vilken grad elever är sysselsatta efter att de börjat sina studier på ett introduktionsprogram. Studien visar att 74 procent av eleverna som år 2012 började på något av de fyra introduktionsprogrammen som ingår i studien, arbetade eller studerade fem år senare. 56 procent av eleverna arbetade, främst inom vård och omsorg. Övriga 18 procent fortsatte att studera, de allra flesta på komvux. Det var i princip lika stor andel kvinnor som män som var sysselsatta.

Rapporten omfattar samtliga introduktionsprogram utom språkintroduktion. På språkintroduktion ligger tyngdpunkten på undervisning i svenska språket för nyanlända elever som så snart som möjligt ska kunna gå vidare till annat introduktionsprogram eller annan utbildning. Denna studie har velat fokusera på elever som huvudsakligen har gått i svensk grundskola.

Nationellt program viktigt för sysselsättningen

Den främsta förklaringen till elevers sysselsättning efter gymnasieskolan är vilka förkunskaper de har med sig från grundskolan och om de har gått över till ett nationellt program eller inte. Av de elever som övergått till nationellt program var 78 procent sysselsatta. För de elever som tagit gymnasieexamen var sysselsättningen 90 procent. De elever som enbart gått introduktionsprogram utan att gå vidare till nationellt program, var 63 procent sysselsatta. Det kan jämföras med elever som gått nationella program där 93 procent var sysselsatta i arbete eller i vidare studier.

Stora skillnader mellan programmen

Högst sysselsättning, 84 procent, hade elever som börjat på programinriktat individuellt val. Programmet är det enda introduktionsprogram som har behörighetskrav och syftar till att eleven ska få utbildning mot ett visst nationellt program och så snart som möjligt kunna antas.

Lägst sysselsättning, 65 procent, hade de elever som började på programmet individuellt alternativ. Elever på detta program har i genomsnitt flesta antal underkända betyg från grundskolan jämfört med övriga undersökta program. Var tredje elev som började på individuellt alternativ saknade godkänt betyg i samtliga ämnen från grundskolan.

Större chans till jobb efter yrkesinriktade program

Program med en tydlig yrkesinriktning som programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion leder med större sannolikhet till sysselsättning jämfört med preparandutbildning och individuellt alternativ.

− För elever med låga eller inga godkända betyg från grundskolan kan yrkesintroduktion vara ett bra val eftersom vi ser att det i stor utsträckning kan öppna dörrar till yrkeslivet, säger Torun Rudin.

Utrikesfödda har högst sysselsättning

Elever födda utomlands var i högre utsträckning sysselsatta i arbete eller i studier (77 procent) jämfört med elever som var födda i Sverige (72 procent). Mönstret är i princip genomgående för samtliga undersökta introduktionsprogram.

Stor andel utan godkänt betyg

Det är en bred grupp elever som läser introduktionsprogram, alltifrån de som saknar något enstaka betyg från grundskolan till de som inte har något godkänt betyg alls. Den grupp som saknar godkänt betyg i samtliga ämnen i grundskolan är relativt stor, 1 500 elever. Majoriteten har svensk bakgrund. Omkring en fjärdedel av eleverna utan godkänt betyg, 26 procent, är nyinvandrade elever som börjat direkt på gymnasieskolans introduktionsprogram samt elever från grundsärskolan.

Mer om studien

Skolverket har följt 9 540 elever som hösten 2012 började på något av de fyra introduktionsprogrammen: programinriktat individuellt val, preparandutbildning, yrkesintroduktion samt individuellt alternativ. I rapporten undersöks hur eleverna i denna grupp var sysselsatta år 2017. Språkintroduktion är inte med i studien. Denna studie belyser övriga introduktionsprogram där eleverna i huvudsak har gått i svensk grundskola.

Rapporten: Introduktionsprogram, eleverna och sysselsättning efteråtlänk till annan webbplats

Om introduktionsprogram

Varje år börjar omkring 15 000 elever på gymnasieskolans introduktionsprogram. Studierna syftar till att ge behörighet till nationella program eller förbereda elever för ett arbete. Introduktionsprogram är till för de elever som saknar behörighet till gymnasieskolan.

Från den 1 juli 2019 finns fyra introduktionsprogram: programinriktat val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ samt språkintroduktion.

Kontaktuppgifter

För frågor om gymnasieskolan kontakta enhetschef Torun Rudin 08-527 333 00 (Skolverkets presstjänst)

För frågor om rapporten kontakta undervisningsråd Per Alvant 08-527 331 21

eller undervisningsråd Jens Ekblom 08-527 337 89

Skolverkets presstjänst 08-527 333 00 presstjanst@skolverket.se

Publicerades den 22 oktober 2019 klockan 08:00.