Bedömning av nationella prov när de blir digitala

Det digitala formatet innebär förändringar för nationella provens utformning, men också för hur de bedöms och rättas.

Inför att de nationella proven börjar genomföras digitalt behöver huvudmän och skolor förbereda sig organisatoriskt och tekniskt.

Börja gärna med att läsa vår övergripande information.länk till annan webbplats

Syftet med de nationella proven är att stödja en rättvisande och likvärdig betygssättning. Detta syfte kvarstår även då de nationella proven blir digitala.

Det digitala formatet innebär dock vissa förändringar. Förändringarna innefattar provens format samt det sätt bedömningen utförs på. Målet är att eleverna ska ges bästa möjliga förutsättningar att visa sina kunskaper i respektive ämne.

Blir alla proven digitala?

I dagsläget kan vi inte säga att alla delar av proven blir digitala. Om det i utprövningarna skulle visa sig att elever inte är vana vid att till exempel redovisa längre matematiska lösningar digitalt, så riskerar vi att pröva något annat än matematikkunskaper, nämligen hur framgångsrika elever är på att redovisa hur man löser problem på en dator. Elever riskerar i detta och liknande fall att misslyckas med uppgifter som de skulle klara av på papper.

Bedömning av digitala nationella prov

När de nationella proven blir digitala kommer de att genomföras i Skolverkets webbaserade provtjänst. Detsamma gäller för själva bedömningen. I provtjänsten kommer det att finnas en bedömningsmodul där lärare bedömer till exempel fritextuppgifter utifrån särskilda bedömningsanvisningar.

I god tid före provgenomförandet kommer Skolverket informera närmare om hur bedömningsmodulen används i provtjänsten. Det kommer även finnas tillgång till demonstrationsmaterial.

Läs om hur de nationella proven förändras när de blir digitala

Provbetyg

För varje uppgift finns ett givet antal poäng som är möjliga att uppnå. Oavsett om bedömningen genomförs automatiskt i provtjänsten eller av en bedömare kommer elevens prestation omvandlas till poäng.

Poäng från automaträttade och manuellt bedömda uppgifter sammanställs automatiskt. Utifrån kravgränser omvandlas totalpoängen till ett provbetyg i provtjänsten.

Relationen mellan provbetyg och betyg

Sedan 2018 gäller bestämmelsen att resultaten från de nationella proven särskilt ska beaktas vid betygssättning. Denna princip kommer även att gälla för de digitala nationella proven. Att särskilt beakta innebär att:

  • resultaten på nationella prov ska stödja betygssättningen men inte ensamt avgöra elevens betyg,
  • läraren inte kan bortse från provresultatet vid betygssättning om det inte finns särskilda skäl för det,
  • i relation till övrigt bedömningsunderlag som utgör underlag vid betygssättning ska resultatet av de nationella proven väga tyngre än andra mindre omfattande bedömningsuppgifter.

Automaträttade uppgifter

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att de digitala nationella proven ska innehålla en så stor andel automaträttade provuppgifter som möjligt (U2019/03788/GV). Automaträttade uppgifter innebär att elevlösningarna rättas automatiskt i provtjänsten.

Provuppgifter som automaträttas är olika varianter av korta fritextsvar i text eller siffror, samt flervalsuppgifter där eleven visar sina kunskaper genom att till exempel identifiera rätt svarsalternativ.

Dessa typer av provuppgifter återfinns redan idag i de nationella proven. Skillnaden blir att dessa uppgifter nu automaträttas samt att andelen av denna uppgiftstyp ökar i proven. Syftet med automaträttade uppgifter är främst att effektivisera bedömningen men även att uppnå en mer likvärdig bedömning av proven.

Utöver att proven automaträttas kommer de även innehålla uppgifter som kräver mer omfattande elevlösningar och som behöver bedömas manuellt i provtjänsten. Alla elevlösningar är anonymiserade vilket innebär att bedömaren inte vet vems prov hen bedömer.

Vad kan automaträttade uppgifter pröva?

En flervalsuppgift som automaträttas kan i viss utsträckning pröva elevens förmåga att resonera och analysera. Det kräver att uppgiften är konstruerad på ett sätt som innebär att eleven behöver föra ett resonemang på egen hand för att komma fram till rätt svar. Det kan till exempel handla om att tolka information, att dra slutsatser, att identifiera likheter och skillnader osv.

Det finns dock delar av kurs- och ämnesplanerna som bättre lämpar sig att pröva genom att eleven får formulera sitt eget svar eller lösning. Exempel på sådana delar är elevens förmåga att uttrycka och argumentera för en åsikt och elevens förmåga att uttrycka sig i tal och skrift som i skrivande av längre text och i uppsatser.

Det kommer därför fortfarande finns delar ur kurs- och ämnesplaner som behöver prövas med öppna fritextuppgifter och bedömas av lärare. Bedömningen sker genom en bedömningsmodul i provtjänsten.

Senast uppdaterad 25 augusti 2021

Innehåll på denna sida