Digitaliseringen av de nationella proven – tillgänglighet och användbarhet

De nationella proven som används i grundskolan, gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå ska digitaliseras.

Enligt tidsplanen genomförs de första nationella proven 2023 i en webbaserad provtjänst som Skolverket tillhandahåller. Detta kommer att förändra hur provgenomförandet går till och kräver förberedelser av huvudmän, skolor och Skolverket.

Ett av Skolverkets uppdrag är att säkerställa provens tillgänglighet och användbarhet. Detta framkommer tydligt i det regeringsuppdrag som Skolverket fick 2017.

… ”Vid utvecklandet av det digitaliserade provsystemet ska Skolverket, så långt som möjligt, sträva efter att säkerställa provens tillgänglighet och användbarhet för alla elever, inklusive elever med funktionsnedsättning, för att inte begränsa elevens möjlighet att visa sina kunskaper i provsituationen.”

Detta innebär att både användargränssnittet och de nationella proven ska uppfylla de krav som ställs i regeringsuppdraget. Precis som vid nuvarande nationella prov är det provets syfte som avgör vilka anpassningar som kan genomföras.

Definition av provtjänst och provplattform

Provtjänst och provplattform är två begrepp som vi använder oss av i utvecklingen av digitala nationella prov. Så här definierar vi de två begreppen:

  • Provplattform är den plattform som Skolverket upphandlat och som vi nu håller på att utveckla samt anpassa efter Skolverkets krav på provkonstruktion och provgenomförande.
  • Provtjänst är den tjänst som vi ska tillhandahålla till våra målgrupper så att de kan genomföra digitala nationella prov och den administration som krävs.

Konstruktion av nationella prov

De nationella proven tas fram i samarbete mellan Skolverket och lärosäten. För att säkerställa att de nationella prov som genomförs i Skolverkets webbaserade provtjänst uppfyller kraven på tillgänglighet och användbarhet har Skolverket tagit fram riktlinjer för provkonstruktion som lärosätena ska granska. Riktlinjerna bygger på den internationella standarden WCAG (Web Content Accessibility Guidelines).

Eftersom riktlinjerna tillämpas av alla lärosäten som arbetar med provkonstruktion kommer det finnas en igenkänning i proven oavsett ämne. Igenkänningen kan finnas i layout, typsnitt och användargränssnitt. För att proven ska uppfylla kraven på tillgänglighet behöver proven vara enkla i sin utformning för att undvika distraktion. När ramarna för provet blir förutsägbara kan onödiga hinder undvikas. Skolverket granskar tillgängligheten i proven innan de används för att säkerställa att de uppfyller riktlinjerna för tillgänglighet och användbarhet och att kunskaper och förmågor prövas i enlighet med kurs och ämnesplanernas kunskapskrav.

Individanpassning i provtjänsten

I den webbaserade provtjänsten kommer eleverna kunna göra egna inställningar. Det kan handla om att välja teckenstorlek, zooma in eller välja bakgrund med olika kontraster.

Digitala hjälpmedel såsom till exempel stavnings- och grammatikkontroll kommer integreras i provplattformen och får användas i de fall de är tillåtna hjälpmedel i provet. Även skärmläsningsverktyg som till exempel text till tal och talsyntes kommer vara integrerade funktioner i provtjänsten. Strävan är också att eleverna ska kunna använda skärmläsningsverktyg som eleverna är vana vid från den ordinarie undervisningen.

Precis som vid dagens nationella prov finns möjlighet att göra anpassningar i form av pauser och förlängd provtid.

Samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten

En viktig samarbetspartner i arbetet med att konstruera tillgängliga och användarvänliga prov är Specialpedagogiska skolmyndigheten. Medarbetare från myndigheten har granskat riktlinjerna för framtagande av prov, testat funktionalitet i provtjänsten och tillsammans med Skolverket anordnat utbildningar för lärosäten.

Användbarhetstester med elever

Från och med hösten 2020 kommer elever att testa provplattformens funktionalitet genom att utforska förbestämda scenarier. Genomförandet observeras av en utbildad observatör i syfte att identifiera förbättringsmöjligheter i användargränssnittet. Ett användbarhetstest fokuserar på att undersöka användbarheten i en produkt. Det är produkten som testas, inte användaren.

Elever med olika behov kommer delta i användbarhetstesterna. Skolverket samarbetar med Specialpedagogiska skolmyndigheten vid urvalet av deltagande elever.

Digital kompetens behövs

Vid genomförande av ett nationellt prov ska eleverna ha förutsättningar att visa sina kunskaper i det aktuella ämnet. En av förutsättningarna när proven digitaliseras är en adekvat digital kompetens. Skolverket tillhandahåller därför demoprov hösten 2022 så att elever och lärare kan testa provtjänstens funktioner och träna på att genomföra prov.

Den digitala kompetensen byggs upp över tid. Det är därför viktigt att säkerställa att eleverna redan idag får möjlighet att utveckla en digital kompetens enligt de skrivningar som finns i läro-, kurs- och ämnesplaner. Detta gäller såväl ämnesspecifika kunskaper som generella kunskaper i att använda digitala verktyg. För många elever är digitalt stöd i form av till exempel talsyntes, inlästa läromedel, rättstavningskontroll och tidshjälpmedel en nödvändig del av vardagen.

Att använda digitala verktyg i den ordinarie undervisningen är en del av förberedelserna för att genomföra ett nationellt prov i Skolverkets webbaserade provtjänst.

Pågående utvecklingsarbete

Digitaliseringen av de nationella proven innebär en stor förändring för huvudmän, rektorer, lärare och elever, men även för de lärosäten som konstruerar proven och för Skolverket. Förändringsarbetet kommer pågå över tid och innebär både nya möjligheter och utmaningar. Den provplattform som används när de första nationella proven genomförs digitalt kommer att vara i en första version och fortsätta utvecklas. Detta gäller även tillgänglighetsaspekten.

Senast uppdaterad 30 september 2020