Frågor och svar om försöksverksamhet med digitalisering av nationella prov

Som undervisande lärare kommer du att ha tillgång till dina elevers lösningar. Återrapporteringen av bedömningen kommer att visa hur elever har presterat rent generellt.

Exempelproven som används i försöksverksamheten kommer inte att vara betygsstödjande, men ge ett visst underlag för bedömning av elevens kunskaper.

Enligt förordningen:
extern bedömning: en lärare som inte är elevens undervisande lärare bedömer elevens lösning av ett nationellt prov.

Extern bedömning ska organiseras mellan två eller flera skolenheter med olika huvudmän. I de fall detta inte är möjligt får
den externa bedömningen organiseras på annat sätt.

medbedömning: två lärare, där en är huvudansvarig och en är medbedömande, bedömer oberoende av varandra elevens lösning
av ett nationellt prov, varvid den huvudansvariga läraren ska vara en annan än den som undervisat eleven i ämnet.

Vid medbedömning ska den huvudansvariga läraren avgöra vilken bedömning som ska gälla om de två lärarna är oense när det gäller bedömningen. Rektorn ansvarar för att det finns en huvudansvarig respektive medbedömande lärare.

Central rättning ska inte undersökas i försöksverksamheten.

Det finns inga andra krav på bedömare av exempelprov än på bedömare av ordinarie nationella prov. Rektor utser även de bedömare som ska utföra bedömningen av exempelproven inom försöksverksamheten.

Det är inte Skolverket som kan fatta beslut om central rättning utan det är en politisk fråga.

Ja. Vi kommer att låta vissa skolor i försöksverksamheten byta prov med andra huvudmän.

Lika många exempelprov som eleverna på skolan har genomfört kommer tillbaka till skolan för att bedömas.

Ja, I den digitala samarbetsytan kommer ni att ha möjlighet att kontakta varandra i respektive grupp. Därför ska vi göra vårt bästa för att matcha skolor som kan ha liknande förutsättningar.

Nej, inte inom försöksverksamheten. Ni är alltid välkomna att kontakta oss via vår brevlåda dnp.forsoksverksamhet@skolverket.se så ordnar vi en träffa antingen på plats eller via Skype.

Ja, det kommer att bli flera. Vi tror att den här formen för dialoger är bra för oss att återkomma till men vi har för närvarande inte planerat några innan jul 2019.

Vi kommer att fortsätta kommunicera via webben, e-post och från och med hösten 2019 också via en digital samarbetsyta.

Vi publicerar information på webben och vi mejlar alltid till försöksskolorna när vi lägger ut ny information. Om ni inte får våra mejl har vi antagligen inte rätt mejladress till er. Kontakta oss så uppdaterar vi vår mejllista.

Försöksverksamheten bedrivs i tre spår som vart och ett motsvarar ett steg mot slutresultatet, det vill säga samlade erfarenheter som återanvänds som instruktioner, nationella insatser eller aktivitetsstöd till övriga skolor inför lanseringen av digitala nationella prov.

Spåren är:

• Självskattning som syftar på att få syn på försöksskolans förutsättningar. Arbetet med självskattningen är initierat.
• Försök med digitala exempelprov (ej riktiga nationella prov) som syftar till att organisera och utforska olika användningsscenarier med hjälp av provtjänsten.
• Försök med extern bedömning och medbedömning som syftar till att få praktiska erfarenheter av att organisera bedömning mellan huvudmän och att låta lärare bedöma anonyma prov.

På vår webb finns viktiga datum när arbetet på försöksskolan ska genomföras eller vara klart.

Här finns information om försöksverksamheten och viktiga datum

Vi uppdaterar löpande med viktiga datum som försöksskolorna måste förhålla sig till.

Du är alltid välkommen med dina frågor, även tekniska sådana, till dnp.forsoksverksamhet@skolverket.se.

En sådan organisation kommer inte att ordnas av Skolverket, men huvudmän kan själva välja att organisera det så.

Skolverket har planerat försöken utifrån följande:

1. för att ge deltagande skolor rimliga arbetsuppgifter har vi planerat att begränsa hur många elevgrupper skolorna kommer att göra försöken med. Då detta innebär stora organisatoriska uppgifter för skolorna, vill vi dock ge skolor möjligheten att involvera fler elever, om de så önskar. Vi är dock intresserade av de grupper vi bett om i första hand.
2. de grupper vi specificerat och bett skolorna ta med i försöket, är de grupper vi främst är intresserade av. De försök som görs behöver vara så provlika som möjligt, för att generera så säkra resultat som möjligt. Om skolorna bedömer att det blir mer provlikt att genomföra försöket med fler elever är detta alltså möjligt.

Vi jobbar för att de ska vara det. Både provinnehåll och genomförande ska vara så provlikt som möjligt.

Skolverket har planerat försöken utifrån följande:

1. för att ge deltagande skolor rimliga arbetsuppgifter har vi planerat att begränsa hur många elevgrupper skolorna kommer att göra försöken med. Då detta innebär stora organisatoriska uppgifter för skolorna, vill vi dock ge skolor möjligheten att involvera fler elever, om de så önskar. Vi är dock intresserade av de grupper vi bett om i första hand.
2. de grupper vi specificerat och bett skolorna ta med i försöket, är de grupper vi främst är intresserade av. De försök som görs behöver vara så provlika som möjligt, för att generera så säkra resultat som möjligt. Om skolorna bedömer att det blir mer provlikt att genomföra försöket med fler elever är detta alltså möjligt.

Interaktiva prov innehåller uppgifter som gör det möjligt för eleven att påverka uppgiften på något sätt, t ex att text eller bild ändras beroende på vilket val eleven gör. Uppgiften ska då få eleven att nå en djupare insikt genom att interagera.

Vi vet ännu inte i vilken grad proven kommer att vara interaktiva. De första digitala nationella prov måste ses som en första generation. Våra lärosäten kommer att fortsätta utveckla digitala nationella prov under flera år framöver.

Som skolledare får du stöd i kalendariet på webbsidan för försöksverksamheten samt enskilt e-posts utskick med fler detaljer.

Se kalendariet på försöksverksamhetens sida

Vi publicerar vilka exempelprov vi vill genomföra som försök på försöksverksamhetens webbsida. Ett exempelprov är beräknat att ta halva ordinarie provtid och ungefär hälften av bedömningstiden för ett ordinarie prov.

Se kalendariet på försöksverksamhetens sida

Vår avsikt är att eleverna ska ha haft möjlighet att få instruktioner eller göra ett demoprov (demonstrationsprov) innan de gör exempelprov.

Det innebär att skolan planerar för ett försök med exempelprov på samma sätt som att det skulle vara ett ordinarie nationellt prov. Både personal och elever behöver ha känslan av att detta är viktigt och göra sitt yttersta för att tillfället ska vara likt hur skolan annars är organiserad när det är prov.

Som försöksskola kommer man att få rapportera till Skolverket hur försöket har gått. Vi planerar att informera om hur uppföljningen kommer att genomföras och om det även kommer att involvera huvudmän. Vi vet inte ännu om eleverna också kommer att vara involverade i uppföljningen.

Enligt nuvarande plan inleds försöken med gymnasieskolan och vuxenutbildningen (Engelska 6 högskoleförberedande programmet och Svsva yrkesförberedande programmet) på våren, därefter, på hösten genoförs försöken med grundskolan (åk 3, 6 och 9) och gymnsieskolan (Ma, Svsva1, och Eng 5).

Exempelproven är

• en miniversion av ett skarpt digitalt prov (dvs med färre provuppgifter, sammanställda till en helhet som påminner om ett skarpt nationellt prov)
• ett prov vars genomförande bör ta högst halva tiden av genomförande av ett ordinarie prov
• ett icke betygsstödjande prov
• e
• tt prov som ger någon form av bedömningsunderlag i formativt syfte.

Tanken bakom genomförande av försök med exempelprov på försöksskolorna är att simulera en så verklig provstituation som möjligt. Denna simulering motiveras av två syften:

1. Kunna fastställa grundläggande organisatoriska förutsättningar som måste finnas på skolan för att kunna genomföra digitala nationella prov med hjälp av Skolverkets provtjänst .
2. Kunna fastställa grundläggande behov av support från Skolverket, huvudmannen och på skolan.

För försöksskolans del ska vi försöka planera så att ingen gör något försök i onödan. Det innebär att Skolverket i så hög utsträckning som möjligt kombinerar våra två syften med försöken. Dessutom genererar försöken med exempelprov ett underlag (elevlösning) som används för att genomföra försök med extern bedömning och medbedömning.

Det är ännu inte planerat exakt hur försöken med extern bedömning och medbedömning ska utformas.

Vilka funktioner i provtjänsten som kommer att användas i ett prov avgörs vid provkonstruktionen. Det kommer säkert att variera mellan olika ämnen och prov hur man väljer att använda olika funktioner såsom lyssna på och läsa text.

Skolverket måste bestämma attributen och meddela dessa. Därefter kan de sista förberedelserna med IdP och identitetsfederation göras. Övriga investeringar finns redan instruktioner för på vår webb. Vi informerar där om vad som behövs men varje försöksskola måste göra en egen inventering och därefter bestämma omfattning av ny investering.

Det kan vi inte svara på rak arm eftersom vi inte kan ge ett generellt svar på detta då varje organisation är unik.

Vi rekommenderar att ni gör ett eget test, det vill säga att ni samlar minst lika många elever som vanligtvis skriver nationella prov samtidigt och ber dem att t.ex. streama youtube. Vi arbetar också för att ta fram en testsida i provtjänsten som ni kan ansluta er mot och därigenom verifiera att er infrastruktur fungerar.

Ett sätt för er att gå vidare är att kartlägga era egna behov och tänka in att digitala nationella prov kan komma att innehålla t ex en film som då många elever ska kunna titta på samtidigt.

Nej, det är tyvärr inte möjligt.

Skolverket har emellertid bildat en referensgrupp med några av försöksskolorna. Gruppen består av personer från huvudmannen eller från skolan med teknisk kompetens som kan hjälpa Skolverkets egen tekniska personal att se på provtjänsten ur skolans synvinkel. Syftet är att bistå Skolverket med att förbättra sina instruktioner och checklistor eftersom vi inte har alla svar.

Vi försöker på alla sätt hitta vägar till det vi kan stödja med. Fokus för oss är de skolor som finns i försöksverksamheten. Här arbetar vi just nu med information, checklistor och kartläggning i form av LIKA Ledning. Nästa steg är att huvudman tydligare ska få klart för sig vad som behöver göras och planeras för.

Plattformen (Assessment Master från leverantören SoNet) är en kommersiell produkt och finns på marknaden. Skolverket utvecklar nu tillsammans med SoNet en provtjänst för digitala nationella prov. Den provtjänst som Skolverket utvecklar kommer inte att finnas för alla att skapa och genomföra prov i. Den kommer endast att ta hand om de digitala nationella proven. 

Kontakta den som är utbildningschef eller har en liknande roll hos er huvudman. Skolverket har haft dialogmöten med huvudmän för försöksskolor under september 2019. Syftet med dialogmötena är att informera huvudmän som har en skola i försöksverksamheten om hur de kan stödja er.

Skolverket kommer inte att bestämma vilken typ av autentisering som ska användas men Skolverkets arkitekter håller just nu på att fundera på olika lösningar.

En del av försöksverksamheten är att få syn på vilken support som Skolverket respektive huvudman och skola behöver tillhandahålla.

Eftersom skolorna styrs av respektive skolhuvudman är det också skolhuvudmannen som styr över den it-miljö som skolan använder sig av och har tillgång till. Skolverket har ingen insyn i olika skolors it-miljö. Det innebär att den enskilda skolan/ huvudmannen kommer att behöva ha kännedom om status i den egna it-miljön under provdagen. Detta gäller till exempel för att vara säker på att nätverket fungerar eller att inga uppdateringar är inplanerade på elevernas datorer på provdagen.

För att kunna ge ett närmare svar på vilken support som kommer att behövas är försöksverksamheten och genomförandet av exempelprov en viktig pusselbit. En del av försöksverksamheten har till uppgift att få syn på vilken support som Skolverket respektive huvudman och skola behöver tillhandahålla.

Provtjänsten ersätter inte befintliga tjänster eller produkter som skolan har avtal om. Den är endast avsedd för att användas för nationella prov och behöver, oavsett tidigare system, få användarinformation överfört till sig.

Användarna loggar in federativt till provtjänsten vilket innebär att de loggar in i sin skolmiljö och därigenom får möjlighet att nå provtjänsten utan extra inloggningsförfarande. Därmed är behov av support vid inloggning den som gäller idag på skolan och ska hanteras på sedvanligt sätt inom skolan.

Det bästa är att börja med en inventering/kartläggning, gärna tillsammans med fastighetsägare och försöksskolans huvudman. Är det så att elförsörjningen inte räcker till det som skolan behöver för sin dagliga verksamhet, kommer den sannolikt inte heller att klara ett digitalt provgenomförande.

Skolverket har ännu inte tagit några beslut om backup eller rutiner vid tekniska problem såsom strömavbrott.

Det vet vi inte förrän våra lärosäten har levererat exempelproven. Lärosäten kommer dock att fortsätta utveckla digitala nationella prov under en lång tid framöver. De första proven kommer vara en första version.

Det beror på hur infrastrukturen ser ut i er organisation. Detta är något som huvudmannens tekniska personal kan beräkna.

IdP kan vara en licensfri tjänst som t.ex. eduid eller en licensierad tjänst som tillhandahålls av en extern leverantör mot licenskostnad (olika prismodeller). Utöver det tillkommer det integrationskostnader som varierar beroende på om det är anställd eller inhyrd personal som utför arbetet.

Provtjänsten kommer att ha en sådan funktion. Skolan behöver inte ordna något eget.

Vi har idag ingen möjlighet att erbjuda regelrätt teknisk support men vi tar emot alla frågor via mail till vår funktionsbrevlåda och svarar så fort som möjligt.

De skolor som ingår i försöksverksamheten för digitala nationella prov behöver ha ett nätverket som är stabilt. Om försöksskolan har problem i sin dagliga verksamhet, finns det anledning att undersöka vad detta bero på och åtgärda det.

Förutom bredband behöver det även finnas ett lokalt nätverk som möjliggör för flera att samtidigt koppla upp sig till internet. Det lokala nätverket kan bestå av trådlöst nätverk och/eller nätverk via nätverkskabel.

I de digitala nationella proven ska det vara möjligt för eleverna i en försöksskola att titta på en kortare film samtidigt. Vi vet inte exakt vad som kommer att krävas för det.

En federativ inloggning är en inloggning som görs lokalt i skolan. Federativa mekanismer gör att denna inloggning kan verifieras och godkännas av tjänsten som begärs åtkomst till.

Det handlar också om att ingå ett avtal om tillit och via det avtalet garantera att ett kravramverk uppfylls för säkerhet och kontohantering hos huvudmannen. På så sätt får man tillgång till andra tjänster genom att bara behöva logga in en gång med sin vanliga inloggning.

En stark rekommendation är att titta på den instruktionsvideo som finns på skolfederation.se för att få en grundförståelse för vad en federativ inloggning är och vad det innebär.

Office 365 och Google Apps kommer att kunna anslutas inloggningsmässigt mot en federation, t.ex. Skolfederation.

Den federationen kommer i sin tur att vara ansluten till Skolverkets interfederation FIDUS och på så sätt krävs inga fler inloggningsvägar än de som används inom skolan idag. Alla federationslösningar som uppfyller Skolverkets interfederationslösningskrav för anslutning är välkomna.