Den 1 juli 2021 börjar de ändrade kursplanerna i grundskolan, sameskolan och specialskolan att gälla. Här kan du läsa om ändringarna och hur vi stöttar dig att börja arbeta utifrån de nya kursplanerna.
Kursplanerna börjar att gälla den 1 juli 2021. Det finns inga övergångsregler, utan kursplanerna börjar att gälla samtidigt för alla årskurser i grundskolan, sameskolan och specialskolan.
Kursplanerna består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi har gjort ändringar i alla tre delar.
I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen.
Bild (pdf, 120 kB)
Biologi (pdf, 126 kB)
Engelska (pdf, 195 kB)
Fysik (pdf, 125 kB)
Geografi (pdf, 128 kB)
Hem- och konsumentkunskap (pdf, 115 kB)
Historia (pdf, 165 kB)
Idrott och hälsa (pdf, 122 kB)
Judiska studier (pdf, 102 kB)
Kemi (pdf, 125 kB)
Matematik (pdf, 144 kB)
Moderna språk (pdf, 218 kB)
Modersmål (utom nationella minoritetsspråk) (pdf, 131 kB)
Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråk (pdf, 203 kB)
Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk (pdf, 206 kB)
Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk (pdf, 205 kB)
Modersmål - romani chib som nationellt minoritetsspråk (pdf, 203 kB)
Musik (pdf, 121 kB)
Religionskunskap (pdf, 125 kB)
Samhällskunskap (pdf, 134 kB)
Slöjd (pdf, 121 kB)
Svenska som andraspråk (pdf, 152 kB)
Svenska (pdf, 144 kB)
Teckenspråk för hörande (pdf, 162 kB)
Teknik (pdf, 124 kB)
Kursplanerna består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi har gjort ändringar i alla tre delar.
I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen.
Bild (pdf, 120 kB)
Biologi (pdf, 126 kB)
Engelska (pdf, 195 kB)
Fysik (pdf, 125 kB)
Geografi (pdf, 128 kB)
Hem- och konsumentkunskap (pdf, 115 kB)
Historia (pdf, 165 kB)
Idrott och hälsa (pdf, 122 kB)
Judiska studier (pdf, 102 kB)
Kemi (pdf, 125 kB)
Matematik (pdf, 144 kB)
Moderna språk (pdf, 218 kB)
Modersmål (utom nationella minoritetsspråk) (pdf, 131 kB)
Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråk (pdf, 203 kB)
Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk (pdf, 206 kB)
Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk (pdf, 205 kB)
Modersmål - romani chib som nationellt minoritetsspråk (pdf, 203 kB)
Musik (pdf, 121 kB)
Religionskunskap (pdf, 125 kB)
Samhällskunskap (pdf, 134 kB)
Slöjd (pdf, 121 kB)
Svenska som andraspråk (pdf, 152 kB)
Svenska (pdf, 144 kB)
Teckenspråk för hörande (pdf, 162 kB)
Teknik (pdf, 124 kB)
Kursplanen består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi har gjort ändringar i alla tre delar.
I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen.
Samiska (pdf, 162 kB)
Kursplanen består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi har gjort ändringar i alla tre delar.
I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen.
Samiska (pdf, 162 kB)
Kursplanerna består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi har gjort ändringar i alla tre delar.
I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen.
Engelska för döva och hörselskadade (pdf, 191 kB)
Moderna språk för döva och hörselskadade (pdf, 161 kB)
Rörelse och drama (pdf, 158 kB)
Svenska för döva och hörselskadade (pdf, 144 kB)
Teckenspråk för döva och hörselskadade (pdf, 163 kB)
Kursplanerna består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi har gjort ändringar i alla tre delar.
I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen.
Engelska för döva och hörselskadade (pdf, 191 kB)
Moderna språk för döva och hörselskadade (pdf, 161 kB)
Rörelse och drama (pdf, 158 kB)
Svenska för döva och hörselskadade (pdf, 144 kB)
Teckenspråk för döva och hörselskadade (pdf, 163 kB)
Vi stöttar dig som är lärare, rektor och skolchef att börja arbeta utifrån de nya kursplanerna. Vi ser också över det stöd som redan finns, till exempel Skolverkets webbkurser om betyg och bedömning. Vi informerar om vårt stöd här på skolverket.se, i våra sociala kanaler och i våra olika nyhetsbrev.
För dig som är rektor eller skolchef finns en sida med förslag på hur ni kan planera och organisera arbetet med de ändrade kursplanerna – steg för steg. Här kan du också titta på våra webbinarier i efterhand och får svar på de vanligaste frågorna.
Så kan ni implementera de ändrade kurs- och ämnesplanerna
Vi erbjuder material till lärare i alla ämnen i de obligatoriska skolformerna så att ni kan förbereda er på skolan inför att de ändrade kursplanerna börjar att gälla. Materialen är konstruerade för grupper som leds av en samtalsledare i fysiska eller digitala träffar, men det kan också användas på andra sätt, till exempel för enskild reflektion. Materialen publiceras i två steg under 2021:
Ett övergripande material om kurs- och ämnesplaner, undervisning och bedömning. Materialet består bland annat av texter, film, och diskussionsfrågor. Materialet tar 6–8 timmar att arbeta med och kan användas från vårterminsstarten 2021.
Så använder ni kurs- och ämnesplanerna
Ämnesspecifika material till lärare i alla ämnen i de obligatoriska skolformerna. Materialet består bland annat av filmer, kommentarmaterial och diskussionsfrågor. Materialet tar 4–5 timmar per ämne och kan användas från den 15 mars 2021.
Du kan också fördjupa dig, till exempel genom det nya stödmaterialet Att planera, bedöma och ge återkoppling eller webbkursen Undervisningsutvecklande bedömning.
Ändringarna varierar i omfattning mellan de olika kursplanerna eftersom behoven har sett olika ut i olika ämnen, men i de flesta ämnen har vi bara gjort mindre justeringar. De huvudsakliga förändringarna kan du läsa om här nedan.
I kursplanerna lyfter vi fram fakta och förståelse där det har behövts. I ämnets syfte har vi till exempel infört uttrycket "kunskaper om" i stället för "förmåga att" i några av de långsiktiga målen på grundskolenivå. Det är bland annat i de naturorienterande och samhällsorienterande ämnena vi har infört ”kunskaper om”. I det centrala innehållet har vi gjort formuleringar som varit för övergripande mer konkreta. I kunskapskraven skapar vi bättre förutsättningar för läraren att lägga större vikt vid bredden i elevernas ämneskunskaper.
I kursplanerna lyfter vi fram fakta och förståelse där det har behövts. I ämnets syfte har vi till exempel infört uttrycket "kunskaper om" i stället för "förmåga att" i några av de långsiktiga målen på grundskolenivå. Det är bland annat i de naturorienterande och samhällsorienterande ämnena vi har infört ”kunskaper om”. I det centrala innehållet har vi gjort formuleringar som varit för övergripande mer konkreta. I kunskapskraven skapar vi bättre förutsättningar för läraren att lägga större vikt vid bredden i elevernas ämneskunskaper.
När vi har justerat det centrala innehållet har vi
När vi har justerat det centrala innehållet har vi
Vi har strukit eller justerat formuleringar i kunskapskraven så att de ska bli ett bättre stöd när läraren sätter betyg. Vi har bland annat fokuserat på det som är centralt att bedöma i ämnet, minskat antalet bedömningsaspekter och flyttat en del innehåll från kunskapskraven till det centrala innehållet. Kunskapskraven blir då mer övergripande vilket gör att läraren får förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg. Mindre detaljerade kunskapskrav minskar även risken för att de ska styra planeringen av undervisningen.
Vi har strukit eller justerat formuleringar i kunskapskraven så att de ska bli ett bättre stöd när läraren sätter betyg. Vi har bland annat fokuserat på det som är centralt att bedöma i ämnet, minskat antalet bedömningsaspekter och flyttat en del innehåll från kunskapskraven till det centrala innehållet. Kunskapskraven blir då mer övergripande vilket gör att läraren får förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg. Mindre detaljerade kunskapskrav minskar även risken för att de ska styra planeringen av undervisningen.
Läroplanernas inledande, övergripande delar är oförändrade. Den grundläggande strukturen i kursplanerna finns också kvar. Precis som tidigare ska syftet och det centrala innehållet styra undervisningen och kunskapskraven vara ett stöd när läraren sätter betyg. Grundmodellen med värdeord i kunskapskraven har vi inte heller förändrat, men antalet värdeord som används har blivit färre. Det handlar inte heller om några ändringar av betygsskalan.
Målet har varit att göra kursplanerna till ett bättre arbetsverktyg för lärarna. Ämnets syfte och centrala innehåll ska få ett tydligare fokus i undervisningen och kunskapskraven ska bli ett bättre stöd när lärarna sätter betyg. Fakta och förståelse har betonats och innehållet skiljer sig tydligare mellan stadierna. På så sätt vill vi skapa bättre förutsättningar för kvalitet och likvärdighet i undervisningen och se till att betygen blir mer tillförlitliga och rättvisande för eleverna.
I vårt arbete har vi strävat efter att vara så öppna och transparenta som möjligt. Vi har bland annat bjudit in flera hundra lärare och forskare att vara med i revideringsarbetet. Vi har också haft samråd med intresseorganisationer, fackförbund, branschrepresentanter och andra myndigheter.
Läroplanerna och kursplanerna beskriver skolans kunskaps- och bildningsuppdrag och är avgörande för likvärdigheten i skolan. En kursplan består av tre delar: syfte, centralt innehåll och kunskapskrav.
Syftet beskriver vilka kunskaper som eleverna ska få möjlighet att utveckla genom undervisningen och avslutas med ett antal punkter som fungerar som långsiktiga mål. De anger vilka kunskaper i ämnet som ska betygssättas och det finns därför en relation mellan de långsiktiga målen och kunskapskraven. Läraren planerar och genomför undervisningen med utgångspunkt i syftet och det centrala innehållet.
Det centrala innehållet anger vilket obligatoriskt innehåll som undervisningen ska behandla. De olika delarna av det centrala innehållet kan få olika mycket utrymme och kombineras på olika sätt utifrån ämnets eller kursens syfte vid planeringen av undervisningen.
Kunskapskraven anger vilka kunskaper som krävs för de olika betygsstegen eller vad som är godtagbara kunskaper på lågstadiet. De är formulerade utifrån de långsiktiga målen och det centrala innehållet. Lösryckta ur sitt sammanhang kan inte kunskapskraven på ett meningsfullt sätt säga något om nivån på elevens kunnande. Därför behöver kunskapskraven läsas och tolkas i förhållande till syftet, det centrala innehållet och den undervisning som har bedrivits. Läraren använder kunskapskraven som ett verktyg för att bedöma elevens kunskaper vid betygssättningen eller för att bedöma godtagbara kunskaper vid terminens slut. Kunskapskraven är inte mål för undervisningen utan ett redskap för att sätta betyg eller bedöma godtagbara kunskaper. De är därför inte avsedda som grund för planering eller genomförande av undervisningen, men läraren behöver känna till dem vid planeringen.
Den här filmen beskriver vad en kursplan är och förklarar kursplanens tre delar: syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Filmen är grundläggande och vänder sig i första hand till den som vill få koll på hur kursplaner används i undervisningen. Filmen kan också passa bra att visa på föräldramöten.
Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att se över behovet av att omfördela tid mellan ämnena i grundskolan och motsvarande skolformer. Syftet är att skapa en bättre balans mellan det centrala innehållet och den tid som är avsatt för varje ämne i timplanen.
Vi ska särskilt analysera om man kan minska eller ta bort undervisningstiden i elevens val så att den tiden kan fördelas på andra ämnen. Vi ska också titta på om det behövs åtgärder för att fler elever ska läsa språk utöver svenska och engelska. Vi ska redovisa uppdraget till regeringen senast den 31 mars 2021.
Skolverket har föreslagit ändringar som rör sex och samlevnad i läroplanernas del 1 och 2 och i vissa av kursplanerna för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. Vi väntar på beslut från regeringen.
Skolverket har föreslagit ändringar om mer rörelse i skolan i läroplanen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Vi har dels föreslagit att läroplanen ska få tydligare och konkretare skrivningar om fysisk aktivitet, dels föreslagit ett förtydligande av rektors ansvar. Vi väntar på beslut från regeringen.
Har du frågor om de ändrade kursplanerna eller om informationen på den här sidan? Välkommen att mejla eller ringa Skolverkets upplysningstjänst.
Just nu arbetar vi med att revidera kommentarmaterialen till kursplanerna. Vi planerar att publicera de nya kommentarmaterialen i början på 2021.
De nationella proven kommer att justeras utifrån revideringen. Vi kommer också att se över bedömningsstöden. Vi informerar om förändringar i prov, och bedömningsstöd på vår webbplats och i nyhetsbreven.
Det finns inga statsbidrag specifikt för implementeringen. Skolverket har bedömt att detta ingår i skolornas grunduppdrag. Implementeringen av kursplanerna behöver heller inte medföra några extra kostnader. Skolverket tillhandahåller material och ger förslag på hur arbetet kan organiseras. Den tid lärarna behöver för att arbeta med de nya kursplanerna ryms inom deras avtalade kompetensutvecklingstid.