Ändrade kursplaner – bättre arbetsverktyg för lärarna

Den 1 juli 2021 börjar de ändrade kursplanerna i grundskolan, sameskolan och specialskolan att gälla. Här kan du läsa om ändringarna och hur vi stöttar dig att börja arbeta utifrån de nya kursplanerna.

Läs de ändrade kursplanerna

Kursplanerna börjar att gälla den 1 juli 2021. Det finns inga övergångsregler, utan kursplanerna börjar att gälla samtidigt för alla årskurser i grundskolan, sameskolan och specialskolan.

Material från Skolverket – stöd i ditt arbete

Vi stöttar dig som är lärare, rektor och skolchef att börja arbeta utifrån de nya kursplanerna. Vi ser också över det stöd som redan finns, till exempel Skolverkets webbkurser om betyg och bedömning. Vi informerar om vårt stöd här på skolverket.se, i våra sociala kanaler och i våra olika nyhetsbrev.

För dig som är skolchef eller rektor

För dig som är rektor eller skolchef finns en sida med förslag på hur ni kan planera och organisera arbetet med de ändrade kursplanerna – steg för steg. Här kan du också titta på våra webbinarier i efterhand och får svar på de vanligaste frågorna.

Så kan ni implementera de ändrade kurs- och ämnesplanerna

För dig som är lärare

Vi erbjuder material till lärare i alla ämnen i de obligatoriska skolformerna så att ni kan förbereda er på skolan inför att de ändrade kursplanerna börjar att gälla. Materialen är konstruerade för grupper som leds av en samtalsledare i fysiska eller digitala träffar, men det kan också användas på andra sätt, till exempel för enskild reflektion. Materialen publiceras i två steg under 2021:

Så använder ni kurs- och ämnesplanerna

Ett övergripande material om kurs- och ämnesplaner, undervisning och bedömning. Materialet består bland annat av texter, film, och diskussionsfrågor. Materialet tar 6–8 timmar att arbeta med och kan användas från vårterminsstarten 2021.

Så använder ni kurs- och ämnesplanerna

Ämnessidor

Ämnesspecifika material till lärare i alla ämnen i de obligatoriska skolformerna. Materialet består bland annat av filmer, kommentarmaterial och diskussionsfrågor. Materialet tar 4–5 timmar per ämne och kan användas från den 15 mars 2021.

Fördjupning

Du kan också fördjupa dig, till exempel genom det nya stödmaterialet Att planera, bedöma och ge återkoppling eller webbkursen Undervisningsutvecklande bedömning.

Vad är nytt i de ändrade kursplanerna?

Ändringarna varierar i omfattning mellan de olika kursplanerna eftersom behoven har sett olika ut i olika ämnen, men i de flesta ämnen har vi bara gjort mindre justeringar. De huvudsakliga förändringarna kan du läsa om här nedan.

Vad har inte ändrats i kursplanerna?

Läroplanernas inledande, övergripande delar är oförändrade. Den grundläggande strukturen i kursplanerna finns också kvar. Precis som tidigare ska syftet och det centrala innehållet styra undervisningen och kunskapskraven vara ett stöd när läraren sätter betyg. Grundmodellen med värdeord i kunskapskraven har vi inte heller förändrat, men antalet värdeord som används har blivit färre. Det handlar inte heller om några ändringar av betygsskalan.

Vad har varit målet med revideringen?

Målet har varit att göra kursplanerna till ett bättre arbetsverktyg för lärarna. Ämnets syfte och centrala innehåll ska få ett tydligare fokus i undervisningen och kunskapskraven ska bli ett bättre stöd när lärarna sätter betyg. Fakta och förståelse har betonats och innehållet skiljer sig tydligare mellan stadierna. På så sätt vill vi skapa bättre förutsättningar för kvalitet och likvärdighet i undervisningen och se till att betygen blir mer tillförlitliga och rättvisande för eleverna.

Så har de ändrade kursplanerna arbetats fram

I vårt arbete har vi strävat efter att vara så öppna och transparenta som möjligt. Vi har bland annat bjudit in flera hundra lärare och forskare att vara med i revideringsarbetet. Vi har också haft samråd med intresseorganisationer, fackförbund, branschrepresentanter och andra myndigheter.

Så fungerar kursplaner

Läroplanerna och kursplanerna beskriver skolans kunskaps- och bildningsuppdrag och är avgörande för likvärdigheten i skolan. En kursplan består av tre delar: syfte, centralt innehåll och kunskapskrav.

Syfte

Syftet beskriver vilka kunskaper som eleverna ska få möjlighet att utveckla genom undervisningen och avslutas med ett antal punkter som fungerar som långsiktiga mål. De anger vilka kunskaper i ämnet som ska betygssättas och det finns därför en relation mellan de långsiktiga målen och kunskapskraven. Läraren planerar och genomför undervisningen med utgångspunkt i syftet och det centrala innehållet.

Centralt innehåll

Det centrala innehållet anger vilket obligatoriskt innehåll som undervisningen ska behandla. De olika delarna av det centrala innehållet kan få olika mycket utrymme och kombineras på olika sätt utifrån ämnets eller kursens syfte vid planeringen av undervisningen.

Kunskapskrav

Kunskapskraven anger vilka kunskaper som krävs för de olika betygsstegen eller vad som är godtagbara kunskaper på lågstadiet. De är formulerade utifrån de långsiktiga målen och det centrala innehållet. Lösryckta ur sitt sammanhang kan inte kunskapskraven på ett meningsfullt sätt säga något om nivån på elevens kunnande. Därför behöver kunskapskraven läsas och tolkas i förhållande till syftet, det centrala innehållet och den undervisning som har bedrivits. Läraren använder kunskapskraven som ett verktyg för att bedöma elevens kunskaper vid betygssättningen eller för att bedöma godtagbara kunskaper vid terminens slut. Kunskapskraven är inte mål för undervisningen utan ett redskap för att sätta betyg eller bedöma godtagbara kunskaper. De är därför inte avsedda som grund för planering eller genomförande av undervisningen, men läraren behöver känna till dem vid planeringen.

Vad är en kursplan? (2:47 min)

Den här filmen beskriver vad en kursplan är och förklarar kursplanens tre delar: syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Filmen är grundläggande och vänder sig i första hand till den som vill få koll på hur kursplaner används i undervisningen. Filmen kan också passa bra att visa på föräldramöten.

Vi ser över timplanerna

Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att se över behovet av att omfördela tid mellan ämnena i grundskolan och motsvarande skolformer. Syftet är att skapa en bättre balans mellan det centrala innehållet och den tid som är avsatt för varje ämne i timplanen.

Vi ska särskilt analysera om man kan minska eller ta bort undervisningstiden i elevens val så att den tiden kan fördelas på andra ämnen. Vi ska också titta på om det behövs åtgärder för att fler elever ska läsa språk utöver svenska och engelska. Vi ska redovisa uppdraget till regeringen senast den 31 mars 2021.

Timplan för grundskolan

Vi väntar på beslut om ändringar som rör sex och samlevnad

Skolverket har föreslagit ändringar som rör sex och samlevnad i läroplanernas del 1 och 2 och i vissa av kursplanerna för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. Vi väntar på beslut från regeringen.

Läs våra förslag om sex och samlevnad

Vi väntar på beslut om ändringar som rör mer rörelse i skolan

Skolverket har föreslagit ändringar om mer rörelse i skolan i läroplanen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Vi har dels föreslagit att läroplanen ska få tydligare och konkretare skrivningar om fysisk aktivitet, dels föreslagit ett förtydligande av rektors ansvar. Vi väntar på beslut från regeringen.

Läs våra förslag om mer rörelse i skolan

Kontakt

Har du frågor om de ändrade kursplanerna eller om informationen på den här sidan? Välkommen att mejla eller ringa Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta upplysningstjänsten

Läs mer

Läs regeringens pressmeddelande om de beslutade kursplanerna den 14 augusti 2020: Fokus på kunskap och bildning i nya kurs- och ämnesplaner

Pressmeddelande den 18 december 2019: Mer betoning på faktakunskaper i förslag till förändrade kursplaner

Se presskonferensen den 18 december 2019 i efterhand

Läs vår redovisning till regeringen den 18 december 2019: Förslag till ändringar i kursplaner, kunskapskrav och ämnesplaner