-
Läs de ändrade kursplanerna
-
Material från Skolverket – stöd i ditt arbete
-
Vad är nytt i de ändrade kursplanerna?
-
Vad har inte ändrats i kursplanerna?
-
Vad har varit målet med revideringen?
-
Så har de ändrade kursplanerna arbetats fram
-
Så fungerar kursplaner
-
Vad är en kursplan? (2:47 min)
-
Vi har sett över timplanerna
-
Sex och samlevnad byter namn och undervisningen stärks
-
Vi väntar på beslut om ändringar som rör mer rörelse i skolan
-
Kontakt
-
Läs mer
De nya kursplanerna börjar gälla först inför höstterminen 2022
Regeringen har valt att senarelägga tillämpningen av grundskolans nya kursplaner till höstterminen 2022. Beslutet tas på grund av coronapandemin och den ansträngda arbetssituation som den fört med sig för skolorna. Tillämpningen av nya ämnesplaner i matematik, engelska och moderna språk för gymnasieskolan och komvux berörs inte av detta beslut utan träder som planerat i kraft inför höstterminen 2021 respektive våren 2022.
Ändrade kursplaner – bättre arbetsverktyg för lärarna
Den 1 juli 2022 börjar de ändrade kursplanerna i grundskolan, sameskolan och specialskolan att gälla. Här kan du läsa om ändringarna och hur vi stöttar dig att börja arbeta utifrån de nya kursplanerna.
Läs de ändrade kursplanerna
Kursplanerna börjar att gälla den 1 juli 2022. Det finns inga övergångsregler, utan kursplanerna börjar att gälla samtidigt för alla årskurser i grundskolan, sameskolan och specialskolan.
Grundskolan
Kursplanerna består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi har gjort ändringar i alla tre delar.
I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen.
Bild
(pdf, 161 kB)
Biologi (pdf, 167 kB)
Engelska (pdf, 236 kB)
Fysik (pdf, 166 kB)
Geografi (pdf, 169 kB)
Hem- och konsumentkunskap (pdf, 156 kB)
Historia (pdf, 206 kB)
Idrott och hälsa (pdf, 164 kB)
Judiska studier (pdf, 144 kB)
Kemi (pdf, 166 kB)
Matematik (pdf, 185 kB)
Moderna språk (pdf, 259 kB)
Modersmål (utom nationella minoritetsspråk) (pdf, 172 kB)
Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråk (pdf, 245 kB)
Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk (pdf, 248 kB)
Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk (pdf, 247 kB)
Modersmål - romani chib som nationellt minoritetsspråk (pdf, 246 kB)
Musik (pdf, 162 kB)
Religionskunskap (pdf, 166 kB)
Samhällskunskap (pdf, 175 kB)
Slöjd (pdf, 162 kB)
Svenska som andraspråk (pdf, 194 kB)
Svenska (pdf, 186 kB)
Teckenspråk för hörande (pdf, 204 kB)
Teknik (pdf, 165 kB)
Kursplanerna består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi har gjort ändringar i alla tre delar.
I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen.
Bild (pdf, 161 kB)
Biologi (pdf, 167 kB)
Engelska (pdf, 236 kB)
Fysik (pdf, 166 kB)
Geografi (pdf, 169 kB)
Hem- och konsumentkunskap (pdf, 156 kB)
Historia (pdf, 206 kB)
Idrott och hälsa (pdf, 164 kB)
Judiska studier (pdf, 144 kB)
Kemi (pdf, 166 kB)
Matematik (pdf, 185 kB)
Moderna språk (pdf, 259 kB)
Modersmål (utom nationella minoritetsspråk) (pdf, 172 kB)
Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråk (pdf, 245 kB)
Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk (pdf, 248 kB)
Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk (pdf, 247 kB)
Modersmål - romani chib som nationellt minoritetsspråk (pdf, 246 kB)
Musik (pdf, 162 kB)
Religionskunskap (pdf, 166 kB)
Samhällskunskap (pdf, 175 kB)
Slöjd (pdf, 162 kB)
Svenska som andraspråk (pdf, 194 kB)
Svenska (pdf, 186 kB)
Teckenspråk för hörande (pdf, 204 kB)
Teknik (pdf, 165 kB)
Sameskolan
Kursplanen består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi har gjort ändringar i alla tre delar.
I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen.
Samiska (pdf, 204 kB)
Kursplanen består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi har gjort ändringar i alla tre delar.
I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen.
Samiska (pdf, 204 kB)
Specialskolan
Kursplanerna består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi har gjort ändringar i alla tre delar.
I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen.
Engelska för döva och hörselskadade (pdf, 233 kB)
Moderna språk för döva och hörselskadade (pdf, 203 kB)
Rörelse och drama (pdf, 199 kB)
Svenska för döva och hörselskadade (pdf, 186 kB)
Teckenspråk för döva och hörselskadade (pdf, 205 kB)
Kursplanerna består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi har gjort ändringar i alla tre delar.
I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen.
Engelska för döva och hörselskadade (pdf, 233 kB)
Moderna språk för döva och hörselskadade (pdf, 203 kB)
Rörelse och drama (pdf, 199 kB)
Svenska för döva och hörselskadade (pdf, 186 kB)
Teckenspråk för döva och hörselskadade (pdf, 205 kB)
Material från Skolverket – stöd i ditt arbete
Vi stöttar dig som är lärare, rektor och skolchef att börja arbeta utifrån de nya kursplanerna.
Eftersom de ändrade kursplanerna har skjutits upp till 1 juli 2022 förskjuter vi också tidsplanen för publicering av Skolverkets stöd och anpassar den efter utvecklingen av pandemin. Vi informerar på skolverket.se, i våra sociala kanaler och i våra olika nyhetsbrev.
För dig som är skolchef eller rektor
För dig som är rektor eller skolchef finns en sida med förslag på hur ni kan planera och organisera arbetet med de ändrade kursplanerna – steg för steg. Här kan du också titta på våra webbinarier i efterhand och får svar på de vanligaste frågorna.
Så kan ni implementera de ändrade kurs- och ämnesplanerna
För dig som är lärare
Vi erbjuder material till lärare i alla ämnen i de obligatoriska skolformerna så att ni kan förbereda er inför att de ändrade kursplanerna börjar att gälla. Materialen är konstruerade för grupper som leds av en samtalsledare i fysiska eller digitala träffar, men det kan också användas på andra sätt, till exempel för enskild reflektion.
Så använder ni kurs- och ämnesplanerna
Ett övergripande material om kurs- och ämnesplaner, undervisning och bedömning. Materialet består bland annat av texter, film, och diskussionsfrågor. Materialet är relevant både för de nu gällande och för de ändrade kursplanerna. Materialet tar 4−5 timmar att arbeta med.
Så använder ni kurs- och ämnesplanerna
Ämnessidor
Den 30 september 2021 följer vi upp det övergripande materialet med ett ämnesspecifikt material. Materialet bygger på kursplanerna och innehåller bland annat information om ändringarna, jämförelsedokument och diskussionsfrågor.
Kommentarmaterial
Det finns kommentarmaterial för de ändrade kursplanerna i grundskolan, sameskolan och specialskolan. Avsikten med kommentarmaterialen är att ge en bredare och djupare förståelse för de urval och ställningstaganden som ligger bakom texten i kursplanerna.
Fördjupning
Du kan också fördjupa dig, till exempel genom det nya stödmaterialet Att planera, bedöma och ge återkoppling
eller webbkursen Undervisningsutvecklande bedömning.
Vad är nytt i de ändrade kursplanerna?
Ändringarna varierar i omfattning mellan de olika kursplanerna eftersom behoven har sett olika ut i olika ämnen, men i de flesta ämnen har vi bara gjort mindre justeringar. De huvudsakliga förändringarna kan du läsa om här nedan.
Fakta och förståelse betonas
I kursplanerna lyfter vi fram fakta och förståelse där det har behövts. I ämnets syfte har vi till exempel infört uttrycket "kunskaper om" i stället för "förmåga att" i några av de långsiktiga målen på grundskolenivå. Det är bland annat i de naturorienterande och samhällsorienterande ämnena vi har infört ”kunskaper om”. I det centrala innehållet har vi gjort formuleringar som varit för övergripande mer konkreta. I kunskapskraven skapar vi bättre förutsättningar för läraren att lägga större vikt vid bredden i elevernas ämneskunskaper.
I kursplanerna lyfter vi fram fakta och förståelse där det har behövts. I ämnets syfte har vi till exempel infört uttrycket "kunskaper om" i stället för "förmåga att" i några av de långsiktiga målen på grundskolenivå. Det är bland annat i de naturorienterande och samhällsorienterande ämnena vi har infört ”kunskaper om”. I det centrala innehållet har vi gjort formuleringar som varit för övergripande mer konkreta. I kunskapskraven skapar vi bättre förutsättningar för läraren att lägga större vikt vid bredden i elevernas ämneskunskaper.
Det centrala innehållet anpassas när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression
- Omfattningen i kursplanernas centrala innehåll har anpassats till ämnets undervisningstid eller poängomfattning. Ett alltför omfattande innehåll har ibland gjort att lärare tvingats prioritera bort eller tona ned vissa delar. Det kan leda till bristande likvärdighet i undervisningen. Vi har också tydliggjort progressionen genom att starkare betona grundläggande kunskaper för de yngre eleverna och komplexa sammanhang för de äldre eleverna.
När vi har justerat det centrala innehållet har vi
- konkretiserat innehåll genom att peka ut de specifika delarna som läraren ska undervisa om
- beskrivit det centrala innehållet mer generellt och plockat bort en del detaljer och exempel som finns i dag
- tagit bort innehåll helt eller flyttat innehåll mellan stadier, mellan kurser eller mellan ämnen.
- Omfattningen i kursplanernas centrala innehåll har anpassats till ämnets undervisningstid eller poängomfattning. Ett alltför omfattande innehåll har ibland gjort att lärare tvingats prioritera bort eller tona ned vissa delar. Det kan leda till bristande likvärdighet i undervisningen. Vi har också tydliggjort progressionen genom att starkare betona grundläggande kunskaper för de yngre eleverna och komplexa sammanhang för de äldre eleverna.
När vi har justerat det centrala innehållet har vi
- konkretiserat innehåll genom att peka ut de specifika delarna som läraren ska undervisa om
- beskrivit det centrala innehållet mer generellt och plockat bort en del detaljer och exempel som finns i dag
- tagit bort innehåll helt eller flyttat innehåll mellan stadier, mellan kurser eller mellan ämnen.
Kunskapskraven är mindre detaljerade
Vi har strukit eller justerat formuleringar i kunskapskraven så att de ska bli ett bättre stöd när läraren sätter betyg. Vi har bland annat fokuserat på det som är centralt att bedöma i ämnet, minskat antalet bedömningsaspekter och flyttat en del innehåll från kunskapskraven till det centrala innehållet. Kunskapskraven blir då mer övergripande vilket gör att läraren får förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg. Mindre detaljerade kunskapskrav minskar även risken för att de ska styra planeringen av undervisningen.
Vi har strukit eller justerat formuleringar i kunskapskraven så att de ska bli ett bättre stöd när läraren sätter betyg. Vi har bland annat fokuserat på det som är centralt att bedöma i ämnet, minskat antalet bedömningsaspekter och flyttat en del innehåll från kunskapskraven till det centrala innehållet. Kunskapskraven blir då mer övergripande vilket gör att läraren får förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg. Mindre detaljerade kunskapskrav minskar även risken för att de ska styra planeringen av undervisningen.
Vad har inte ändrats i kursplanerna?
Läroplanernas inledande, övergripande delar är oförändrade. Den grundläggande strukturen i kursplanerna finns också kvar. Precis som tidigare ska syftet och det centrala innehållet styra undervisningen och kunskapskraven vara ett stöd när läraren sätter betyg. Grundmodellen med värdeord i kunskapskraven har vi inte heller förändrat, men antalet värdeord som används har blivit färre. Det handlar inte heller om några ändringar av betygsskalan.
Vad har varit målet med revideringen?
Målet har varit att göra kursplanerna till ett bättre arbetsverktyg för lärarna. Ämnets syfte och centrala innehåll ska få ett tydligare fokus i undervisningen och kunskapskraven ska bli ett bättre stöd när lärarna sätter betyg. Fakta och förståelse har betonats och innehållet skiljer sig tydligare mellan stadierna. På så sätt vill vi skapa bättre förutsättningar för kvalitet och likvärdighet i undervisningen och se till att betygen blir mer tillförlitliga och rättvisande för eleverna.
Så har de ändrade kursplanerna arbetats fram
I vårt arbete har vi strävat efter att vara så öppna och transparenta som möjligt. Vi har bland annat bjudit in flera hundra lärare och forskare att vara med i revideringsarbetet. Vi har också haft samråd med intresseorganisationer, fackförbund, branschrepresentanter och andra myndigheter.
Så fungerar kursplaner
Läroplanerna och kursplanerna beskriver skolans kunskaps- och bildningsuppdrag och är avgörande för likvärdigheten i skolan. En kursplan består av tre delar: syfte, centralt innehåll och kunskapskrav.
Syfte
Syftet beskriver vilka kunskaper som eleverna ska få möjlighet att utveckla genom undervisningen och avslutas med ett antal punkter som fungerar som långsiktiga mål. De anger vilka kunskaper i ämnet som ska betygssättas och det finns därför en relation mellan de långsiktiga målen och kunskapskraven. Läraren planerar och genomför undervisningen med utgångspunkt i syftet och det centrala innehållet.
Centralt innehåll
Det centrala innehållet anger vilket obligatoriskt innehåll som undervisningen ska behandla. De olika delarna av det centrala innehållet kan få olika mycket utrymme och kombineras på olika sätt utifrån ämnets eller kursens syfte vid planeringen av undervisningen.
Kunskapskrav
Kunskapskraven anger vilka kunskaper som krävs för de olika betygsstegen eller vad som är godtagbara kunskaper på lågstadiet. De är formulerade utifrån de långsiktiga målen och det centrala innehållet. Lösryckta ur sitt sammanhang kan inte kunskapskraven på ett meningsfullt sätt säga något om nivån på elevens kunnande. Därför behöver kunskapskraven läsas och tolkas i förhållande till syftet, det centrala innehållet och den undervisning som har bedrivits. Läraren använder kunskapskraven som ett verktyg för att bedöma elevens kunskaper vid betygssättningen eller för att bedöma godtagbara kunskaper vid terminens slut. Kunskapskraven är inte mål för undervisningen utan ett redskap för att sätta betyg eller bedöma godtagbara kunskaper. De är därför inte avsedda som grund för planering eller genomförande av undervisningen, men läraren behöver känna till dem vid planeringen.
Vad är en kursplan? (2:47 min)
Den här filmen beskriver vad en kursplan är och förklarar kursplanens tre delar: syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Filmen är grundläggande och vänder sig i första hand till den som vill få koll på hur kursplaner används i undervisningen. Filmen kan också passa bra att visa på föräldramöten.
Vi har sett över timplanerna
Vi har gjort en översyn av timplanerna för grundskolan, specialskolan, sameskolan och grundsärskolan. Syftet är att skapa en bättre balans mellan kursplanernas centrala innehåll och den undervisningstid som är avsatt för varje ämne i timplanen. Vi har också tittat på olika åtgärder för att fler elever ska läsa ett språk utöver svenska och engelska.
Vi föreslår bland annat att elevens val tas bort och att denna tid fördelas till de ämnen och stadier som har ett behov av mer reglerad undervisningstid. Timmarna fördelas framför allt till de samhällsorienterande och de naturorienterande ämnena, men i viss mån också till de så kallade praktisk-estetiska ämnena.
Vi redovisade uppdraget till regeringen den 29 mars 2021.
Sex och samlevnad byter namn och undervisningen stärks
Regeringen har fattat beslut om läroplansändringar i kunskapsområdet som idag kallas sex och samlevnad. Det nya namnet blir sexualitet, samtycke och relationer. Syftet är att förbättra kvaliteteten och stärka likvärdigheten i undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer. Förändringarna ska tillämpas från höstterminen 2022 i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan.
Vi väntar på beslut om ändringar som rör mer rörelse i skolan
Skolverket har föreslagit ändringar om mer rörelse i skolan i läroplanen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Vi har dels föreslagit att läroplanen ska få tydligare och konkretare skrivningar om fysisk aktivitet, dels föreslagit ett förtydligande av rektors ansvar. Vi väntar på beslut från regeringen.
Kontakt
Har du frågor om de ändrade kursplanerna eller om informationen på den här sidan? Välkommen att mejla eller ringa Skolverkets upplysningstjänst.
Frågor och svar
Kommentarmaterialen för grundskolan, specialskolan och sameskolan publiceras i mars 2021. Kommentarmaterialen för grundsärskolan publiceras senast den 30 september 2021. Kommentarmaterialen publiceras bland andra publikationer på skolverket.se.
De nationella proven kommer att justeras utifrån revideringen. Vi kommer också att se över bedömningsstöden. Vi informerar om förändringar i prov, och bedömningsstöd på vår webbplats och i nyhetsbreven.
Det finns inga statsbidrag specifikt för implementeringen. Skolverket har bedömt att detta ingår i skolornas grunduppdrag. Implementeringen av kursplanerna behöver heller inte medföra några extra kostnader. Skolverket tillhandahåller material och ger förslag på hur arbetet kan organiseras. Den tid lärarna behöver för att arbeta med de nya kursplanerna ryms inom deras avtalade kompetensutvecklingstid.
