Ändrade kursplaner – bättre arbetsverktyg för dig som lärare

De ändrade kursplanerna i grundskolan, sameskolan och specialskolan är beslutade. De börjar att gälla den 1 juli 2021. Här kan du läsa om ändringarna och hur vi stöttar dig att börja arbeta utifrån de nya kursplanerna.

En bild som beskriver processen med att ta fram kurs- och ämnesplaner. Bilden visar att vi nu befinner oss i fasen där regeringen har fattat beslut och kurs- och ämnesplanerna.

Var kan jag läsa de ändrade kursplanerna?

Du kan läsa de två första delarna i de nya kursplanerna, syfte och centralt innehåll, i Skolverkets författningssamling (SKOLFS).

Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2011:118) om kursplan i ämnet judiska studier i grundskolanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Den 14 oktober beslutade vi om den sista delen i kursplanerna, kunskapskraven. Vi beslutade samtidigt om kursplanerna i sin helhet för fem ämnen i specialskolan och för ämnet samiska i sameskolan. I början av november kan du läsa de ändrade kursplanerna i sin helhet här på skolverket.se.

Läs de förslag som vi skickade till regeringen

Det här är de förslag som vi skickade till regeringen i december 2019. Regeringen har bara gjort mindre justeringar i dem efter det, så därför ger förslagen en bra bild av hur de nya kursplanerna kommer att se ut.

Grundskolan

Kursplanerna består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi föreslår ändringar i alla tre delar.

I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen.

BildPDF (pdf, 129 kB)

BiologiPDF (pdf, 142 kB)

EngelskaPDF (pdf, 226 kB)

FysikPDF (pdf, 141 kB)

GeografiPDF (pdf, 215 kB)

Hem- och konsumentkunskapPDF (pdf, 112 kB)

HistoriaPDF (pdf, 208 kB)

Idrott och hälsaPDF (pdf, 142 kB)

Judiska studierPDF (pdf, 163 kB)

KemiPDF (pdf, 141 kB)

MatematikPDF (pdf, 223 kB)

Moderna språkPDF (pdf, 329 kB)

Modersmål (utom nationella minoritetsspråk)PDF (pdf, 168 kB)

Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråkPDF (pdf, 220 kB)

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråkPDF (pdf, 247 kB)

Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråkPDF (pdf, 250 kB)

Modersmål - romani chib som nationellt minoritetsspråkPDF (pdf, 249 kB)

MusikPDF (pdf, 149 kB)

ReligionskunskapPDF (pdf, 191 kB)

SamhällskunskapPDF (pdf, 158 kB)

SlöjdPDF (pdf, 131 kB)

Svenska som andraspråkPDF (pdf, 212 kB)

SvenskaPDF (pdf, 196 kB)

Teckenspråk för hörandePDF (pdf, 206 kB)

TeknikPDF (pdf, 143 kB)

Kursplanerna består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi föreslår ändringar i alla tre delar.

I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen.

BildPDF (pdf, 129 kB)

BiologiPDF (pdf, 142 kB)

EngelskaPDF (pdf, 226 kB)

FysikPDF (pdf, 141 kB)

GeografiPDF (pdf, 215 kB)

Hem- och konsumentkunskapPDF (pdf, 112 kB)

HistoriaPDF (pdf, 208 kB)

Idrott och hälsaPDF (pdf, 142 kB)

Judiska studierPDF (pdf, 163 kB)

KemiPDF (pdf, 141 kB)

MatematikPDF (pdf, 223 kB)

Moderna språkPDF (pdf, 329 kB)

Modersmål (utom nationella minoritetsspråk)PDF (pdf, 168 kB)

Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråkPDF (pdf, 220 kB)

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråkPDF (pdf, 247 kB)

Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråkPDF (pdf, 250 kB)

Modersmål - romani chib som nationellt minoritetsspråkPDF (pdf, 249 kB)

MusikPDF (pdf, 149 kB)

ReligionskunskapPDF (pdf, 191 kB)

SamhällskunskapPDF (pdf, 158 kB)

SlöjdPDF (pdf, 131 kB)

Svenska som andraspråkPDF (pdf, 212 kB)

SvenskaPDF (pdf, 196 kB)

Teckenspråk för hörandePDF (pdf, 206 kB)

TeknikPDF (pdf, 143 kB)

Sameskolan

Kursplanen består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi föreslår ändringar i alla tre delar.

I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen.

SamiskaPDF (pdf, 258 kB)

Kursplanen består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi föreslår ändringar i alla tre delar.

I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen.

SamiskaPDF (pdf, 258 kB)

Specialskolan

Kursplanerna består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi föreslår ändringar i alla tre delar.

I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen.

Engelska för döva och hörselskadadePDF (pdf, 215 kB)

Moderna språk för döva och hörselskadadePDF (pdf, 194 kB)

Rörelse och dramaPDF (pdf, 184 kB)

Svenska för döva och hörselskadadePDF (pdf, 197 kB)

Teckenspråk för döva och hörselskadadePDF (pdf, 237 kB)

Kursplanerna består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi föreslår ändringar i alla tre delar.

I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen.

Engelska för döva och hörselskadadePDF (pdf, 215 kB)

Moderna språk för döva och hörselskadadePDF (pdf, 194 kB)

Rörelse och dramaPDF (pdf, 184 kB)

Svenska för döva och hörselskadadePDF (pdf, 197 kB)

Teckenspråk för döva och hörselskadadePDF (pdf, 237 kB)

Vi ger stöd i implementeringen

Vi kommer att stötta lärare, rektorer och skolchefer att börja arbeta utifrån de nya kursplanerna. Stödet består av olika insatser, till exempel

Vi ser också över det stöd som redan finns, till exempel Skolverkets webbkurser om betyg och bedömning. Vi informerar mer om vårt stöd här på skolverket.se och i våra nyhetsbrev.

Prenumerera på Skolverkets nyhetsbrev

Vad är nytt i de ändrade kursplanerna?

Ändringarna varierar i omfattning mellan de olika kursplanerna eftersom behoven har sett olika ut i olika ämnen, men i de flesta ämnen har vi bara gjort mindre justeringar. De huvudsakliga förändringarna som regeringen nu har beslutat om kan du läsa om här nedan.

Fakta och förståelse betonas

I kursplanerna lyfter vi fram fakta och förståelse där det har behövts. I ämnets syfte har vi till exempel infört uttrycket "kunskaper om" i stället för "förmåga att" i några av de långsiktiga målen på grundskolenivå. Det är bland annat i de naturorienterande och samhällsorienterande ämnena vi har infört ”kunskaper om”. I det centrala innehållet har vi gjort formuleringar som varit för övergripande mer konkreta. I kunskapskraven skapar vi bättre förutsättningar för läraren att lägga större vikt vid bredden i elevernas ämneskunskaper.

I kursplanerna lyfter vi fram fakta och förståelse där det har behövts. I ämnets syfte har vi till exempel infört uttrycket "kunskaper om" i stället för "förmåga att" i några av de långsiktiga målen på grundskolenivå. Det är bland annat i de naturorienterande och samhällsorienterande ämnena vi har infört ”kunskaper om”. I det centrala innehållet har vi gjort formuleringar som varit för övergripande mer konkreta. I kunskapskraven skapar vi bättre förutsättningar för läraren att lägga större vikt vid bredden i elevernas ämneskunskaper.

Det centrala innehållet anpassas när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression

  • Omfattningen i kursplanernas centrala innehåll har anpassats till ämnets undervisningstid eller poängomfattning. Ett alltför omfattande innehåll har ibland gjort att lärare tvingats prioritera bort eller tona ned vissa delar. Det kan leda till bristande likvärdighet i undervisningen. Vi har också tydliggjort progressionen genom att starkare betona grundläggande kunskaper för de yngre eleverna och komplexa sammanhang för de äldre eleverna.

När vi har justerat det centrala innehållet har vi

  • konkretiserat innehåll genom att peka ut de specifika delarna som läraren ska undervisa om
  • beskrivit det centrala innehållet mer generellt och plockat bort en del detaljer och exempel som finns i dag
  • tagit bort innehåll helt eller flyttat innehåll mellan stadier, mellan kurser eller mellan ämnen.
  • Omfattningen i kursplanernas centrala innehåll har anpassats till ämnets undervisningstid eller poängomfattning. Ett alltför omfattande innehåll har ibland gjort att lärare tvingats prioritera bort eller tona ned vissa delar. Det kan leda till bristande likvärdighet i undervisningen. Vi har också tydliggjort progressionen genom att starkare betona grundläggande kunskaper för de yngre eleverna och komplexa sammanhang för de äldre eleverna.

När vi har justerat det centrala innehållet har vi

  • konkretiserat innehåll genom att peka ut de specifika delarna som läraren ska undervisa om
  • beskrivit det centrala innehållet mer generellt och plockat bort en del detaljer och exempel som finns i dag
  • tagit bort innehåll helt eller flyttat innehåll mellan stadier, mellan kurser eller mellan ämnen.

Kunskapskraven är mindre detaljerade

Vi har strukit eller justerat formuleringar i kunskapskraven så att de ska bli ett bättre stöd när läraren sätter betyg. Vi har bland annat fokuserat på det som är centralt att bedöma i ämnet, minskat antalet bedömningsaspekter och flyttat en del innehåll från kunskapskraven till det centrala innehållet. Kunskapskraven blir då mer övergripande vilket gör att läraren får förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg. Mindre detaljerade kunskapskrav minskar även risken för att de ska styra planeringen av undervisningen.

Vi har strukit eller justerat formuleringar i kunskapskraven så att de ska bli ett bättre stöd när läraren sätter betyg. Vi har bland annat fokuserat på det som är centralt att bedöma i ämnet, minskat antalet bedömningsaspekter och flyttat en del innehåll från kunskapskraven till det centrala innehållet. Kunskapskraven blir då mer övergripande vilket gör att läraren får förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg. Mindre detaljerade kunskapskrav minskar även risken för att de ska styra planeringen av undervisningen.

Vad har inte ändrats i kursplanerna?

Läroplanernas inledande, övergripande delar är oförändrade. Den grundläggande strukturen i kursplanerna finns också kvar. Precis som tidigare ska syftet och det centrala innehållet styra undervisningen och kunskapskraven vara ett stöd när läraren sätter betyg. Grundmodellen med värdeord i kunskapskraven har vi inte heller förändrat, men antalet värdeord som används har blivit färre. Det handlar inte heller om några ändringar av betygsskalan.

Vad har varit målet med revideringen?

Målet har varit att göra kursplanerna till ett bättre arbetsverktyg för lärarna. Ämnets syfte och centrala innehåll ska få ett tydligare fokus i undervisningen och kunskapskraven ska bli ett bättre stöd när lärarna sätter betyg. Fakta och förståelse har betonats och innehållet skiljer sig tydligare mellan stadierna. På så sätt vill vi skapa bättre förutsättningar för kvalitet och likvärdighet i undervisningen och se till att betygen blir mer tillförlitliga och rättvisande för eleverna.

Så har de ändrade kursplanerna arbetats fram

I vårt arbete har vi strävat efter att vara så öppna och transparenta som möjligt. Vi har bland annat bjudit in flera hundra lärare och forskare att vara med i revideringsarbetet. Vi har också haft samråd med intresseorganisationer, fackförbund, branschrepresentanter och andra myndigheter.

Så fungerar kursplaner

Läroplanerna och kursplanerna beskriver skolans kunskaps- och bildningsuppdrag och är avgörande för likvärdigheten i skolan. En kursplan består av tre delar: syfte, centralt innehåll och kunskapskrav.

Syfte

Syftet beskriver vilka kunskaper som eleverna ska få möjlighet att utveckla genom undervisningen och avslutas med ett antal punkter som fungerar som långsiktiga mål. De anger vilka kunskaper i ämnet som ska betygssättas och det finns därför en relation mellan de långsiktiga målen och kunskapskraven. Läraren planerar och genomför undervisningen med utgångspunkt i syftet och det centrala innehållet.

Centralt innehåll

Det centrala innehållet anger vilket obligatoriskt innehåll som undervisningen ska behandla. De olika delarna av det centrala innehållet kan få olika mycket utrymme och kombineras på olika sätt utifrån ämnets eller kursens syfte vid planeringen av undervisningen.

Kunskapskrav

Kunskapskraven anger vilka kunskaper som krävs för de olika betygsstegen eller vad som är godtagbara kunskaper på lågstadiet. De är formulerade utifrån de långsiktiga målen och det centrala innehållet. Lösryckta ur sitt sammanhang kan inte kunskapskraven på ett meningsfullt sätt säga något om nivån på elevens kunnande. Därför behöver kunskapskraven läsas och tolkas i förhållande till syftet, det centrala innehållet och den undervisning som har bedrivits. Läraren använder kunskapskraven som ett verktyg för att bedöma elevens kunskaper vid betygssättningen eller för att bedöma godtagbara kunskaper vid terminens slut. Kunskapskraven är inte mål för undervisningen utan ett redskap för att sätta betyg eller bedöma godtagbara kunskaper. De är därför inte avsedda som grund för planering eller genomförande av undervisningen, men läraren behöver känna till dem vid planeringen.

Vad är en kursplan? (2:47 min)

Vi ser över timplanerna

Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att se över behovet av att omfördela tid mellan ämnena i grundskolan och motsvarande skolformer. Syftet är att skapa en bättre balans mellan det centrala innehållet och den tid som är avsatt för varje ämne i timplanen.

Vi ska särskilt analysera om man kan minska eller ta bort undervisningstiden i elevens val så att den tiden kan fördelas på andra ämnen. Vi ska också titta på om det behövs åtgärder för att fler elever ska läsa språk utöver svenska och engelska. Vi ska redovisa uppdraget till regeringen senast den 31 mars 2021.

Timplan för grundskolan

Vi väntar på beslut om ändringar som rör sex och samlevnad

Skolverket har föreslagit ändringar som rör sex och samlevnad i läroplanernas del 1 och 2 och i vissa av kursplanerna för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. Vi väntar på beslut från regeringen.

Läs våra förslag om sex och samlevnad

Vi väntar på beslut om ändringar som rör mer rörelse i skolan

Skolverket har föreslagit ändringar om mer rörelse i skolan i läroplanen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Vi har dels föreslagit att läroplanen ska få tydligare och konkretare skrivningar om fysisk aktivitet, dels föreslagit ett förtydligande av rektors ansvar. Vi väntar på beslut från regeringen.

Läs våra förslag om mer rörelse i skolan

Kontakt

Har du frågor om de reviderade kursplanerna eller om informationen på den här sidan? Välkommen att mejla eller ringa Skolverkets upplysningstjänst.

Ring 08-527 332 00 eller mejla till upplysningstjansten@skolverket.se

Senast uppdaterad 26 oktober 2020

Frågor och svar

Vi kommer att stötta huvudmän, skolchefer, rektorer och lärare att börja arbeta utifrån de nya kursplanerna. Stödet består av olika informations-, utvecklings-, och stödinsatser. Vi tar bland annat fram material som kan användas för att planera och organisera arbetet med att börja använda kursplanerna i skolan.

Vi tar bland annat fram

  • webbinarier för skolchefer, rektorer och lärare
  • kommentarmaterial till varje ämne
  • presentationsmaterial
  • en film som beskriver hur en kursplan är uppbyggd och ska användas.

Vi informerar mer via webbplatsen och våra olika nyhetsbrev.

Just nu arbetar vi med att revidera kommentarmaterialen till kursplanerna. Vi planerar att publicera de nya kommentarmaterialen i början på 2021.

De nationella proven kommer att justeras utifrån revideringen. Vi kommer också att se över bedömningsstöden. Vi informerar om förändringar i prov, och bedömningsstöd på vår webbplats och i nyhetsbreven.

Det finns inga statsbidrag specifikt för implementeringen. Skolverket har bedömt att detta ingår i skolornas grunduppdrag. Implementeringen av kursplanerna behöver heller inte medföra några extra kostnader. Skolverket tillhandahåller material och ger förslag på hur arbetet kan organiseras. Den tid lärarna behöver för att arbeta med de nya kursplanerna ryms inom deras avtalade kompetensutvecklingstid.