Ändrade kursplaner – bättre arbetsverktyg för dig som lärare

Vi har tagit fram förslag på reviderade kursplaner i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Nu ska regeringen fatta beslut om kursplanerna och vi förväntar oss ett beslut under 2020. Om de fattar ett sådant beslut börjar kursplanerna gälla den 1 juli 2021.

När börjar de ändrade kursplanerna att gälla?

Regeringen förväntas fatta beslut om kursplanerna under 2020. Om regeringen fattar ett sådant beslut, börjar de reviderade kursplanerna att gälla den 1 juli 2021.

Vad är målet med revideringen?

Målet är att kursplanerna ska bli ett bättre arbetsverktyg för lärarna. Ämnets syfte och centrala innehåll ska få ett tydligare fokus i undervisningen och kunskapskraven ska bli ett bättre stöd när lärarna sätter betyg. Fakta och förståelse ska betonas och innehållet ska skilja sig tydligare mellan stadier och mellan kurser. På så sätt vill vi förbättra kvaliteten och likvärdigheten i undervisningen och se till att betygen blir mer tillförlitliga och rättvisande för eleverna.

Läs pressmeddelandet: Mer betoning på faktakunskaper i förslag till förändrade kursplaner

Se presskonferensen i efterhand

Vilka kursplaner revideras?

Vi föreslår ändringar i alla kursplaner i grundskolan och sameskolan, i fem kursplaner i specialskolan.

Läs våra slutgiltiga förslag

I december 2019 lämnade vi över våra slutliga förslag till ändrade kursplaner till regeringen. I listorna nedanför hittar du alla slutliga förslag. Eftersom behoven har sett olika ut i olika ämnen varierar ändringarna i omfattning mellan de olika kursplanerna.

Vi ger stöd i implementeringen

Vi kommer att stötta huvudmän, skolchefer, rektorer och lärare att börja arbeta utifrån de nya kursplanerna. Stödet består av olika informations-, utvecklings-, och stödinsatser, till exempel

• kommentarmaterial till varje ämne
• webbinarier för skolchefer, rektorer och lärare
• material som kan användas för att planera och organisera arbetet med att börja använda kursplanerna i skolan
• en färdig presentation som rektorer och skolchefer kan använda lokalt
• en film som beskriver hur en kursplan är uppbyggd och ska användas.

Vi ser också över det stöd som redan finns, till exempel webbkurser. Vi informerar mer om vårt stöd via webbplatsen och våra olika nyhetsbrev.

Vad är det som ändras?

Fakta och förståelse betonas

I våra förslag lyfter vi fram fakta och förståelse där det har behövts. I ämnets syfte inför vi till exempel uttrycket "kunskaper om" i stället för "förmåga att" i några av de långsiktiga målen på grundskolenivå. Det är bland annat i de naturorienterande och samhällsorienterande ämnena vi föreslår ”kunskaper om”. I det centrala innehållet har vi undersökt vilka formuleringar som varit för övergripande och gjort dem mer konkreta. I kunskapskraven gör vi det möjligt för läraren att lägga större vikt vid bredden i elevernas ämneskunskaper.

Det centrala innehållet anpassas när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression

I våra förslag har vi anpassat omfattningen av det centrala innehållet till ämnets undervisningstid eller poängomfattning. Ett alltför omfattande innehåll har ibland gjort att lärare tvingats prioritera bort eller tona ned vissa delar. Följden kan då bli bristande likvärdighet i undervisningen. Vi vill också tydliggöra progressionen med starkare betoning på grundläggande kunskaper för de yngre eleverna och större inslag av komplexa sammanhang för de äldre eleverna.

När vi har justerat det centrala innehållet har vi:

• konkretiserat innehåll genom att peka ut de specifika delarna som läraren ska undervisa om
• beskrivit det centrala innehållet mer generellt och plockat bort en del detaljer och exempel som finns i dag
• tagit bort innehåll helt eller flyttat innehåll mellan stadier, mellan kurser eller mellan ämnen.

Kunskapskraven är mindre omfattande och mindre detaljerade

I våra förslag har vi strukit eller justerat formuleringar i kunskapskraven så att de ska bli ett bättre stöd när läraren sätter betyg. Vi har bland annat fokuserat på det som är centralt att bedöma i ämnet, minskat antalet bedömningsaspekter och flyttat en del innehåll från kunskapskraven till det centrala innehållet. Kunskapskraven blir då mer övergripande vilket gör att läraren får förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg. Mindre omfattande och detaljerade kunskapskrav minskar även risken för att de ska styra planeringen av undervisningen.

Vad ändras inte?

Vi vill behålla det som fungerar bra i nuvarande kursplaner och den praxis kring tolkning och användning som lärare har utvecklat.

I de flesta ämnen blir det inga stora förändringar utan mindre justeringar. Läroplanernas inledande, övergripande delar är oförändrade. Den grundläggande strukturen i kurplanerna finns också kvar. Precis som tidigare ska syftet och det centrala innehållet styra undervisningen och kunskapskraven vara ett stöd när läraren sätter betyg. Grundmodellen med värdeord i kunskapskraven har vi inte heller förändrat men antalet värdeord som används har blivit färre. Det handlar inte heller om några ändringar av betygsskalan.

Läs vår redovisning till regeringen

Förslag till ändringar i kursplaner, kunskapskrav och ämnesplaner

Samarbete och transparens – så har förslagen arbetats fram

I vårt arbete har vi strävat efter att vara så öppna och transparenta som möjligt. Vi har bland annat bjudit in flera hundra lärare och forskare att vara med i revideringsarbetet. Vi har också haft samråd med intresseorganisationer, fackförbund, branschrepresentanter och andra myndigheter.

Så fungerar kursplaner

Utbildningen i skolan handlar om att eleverna ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska utformas så att den bidrar till elevernas personliga utveckling och förbereder dem för vidare studier och arbetsliv. Läroplanerna och kursplanerna beskriver skolans kunskaps- och bildningsuppdrag och är avgörande för likvärdigheten i skolan.

En kursplan består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav.

Syfte

Syftet beskriver vilka kunskaper som eleverna ska få möjlighet att utveckla genom undervisningen och avslutas med ett antal punkter som fungerar som långsiktiga mål. Målen anger vilka kunskaper i ämnet som ska betygssättas och det finns därför en relation mellan målen och kunskapskraven. Läraren planerar och genomför undervisningen med utgångspunkt i syftet.

Centralt innehåll

Det centrala innehållet anger vilket obligatoriskt innehåll som undervisningen ska behandla. De olika delarna av det centrala innehållet kan få olika mycket utrymme och kombineras på olika sätt utifrån ämnets eller kursens syfte vid planeringen av undervisningen.

Kunskapskrav

Kunskapskraven anger vilka kunskaper som krävs för de olika betygsstegen. De är formulerade utifrån de långsiktiga målen och det centrala innehållet. Lösryckta ur sitt sammanhang kan inte kunskapskraven på ett meningsfullt sätt säga något om nivån på elevens kunnande. Därför behöver kunskapskraven läsas och tolkas i förhållande till syftet, det centrala innehållet och den undervisning som har bedrivits. Läraren använder kunskapskraven som ett verktyg för att bedöma elevens kunskaper vid betygssättningen. Kunskapskraven är inte mål för undervisningen utan medel för att sätta betyg. De är därför inte avsedda som grund för planering eller genomförande av undervisningen.

Kontakt

Har du frågor om våra förslag eller om informationen på den här sidan? Välkommen att mejla eller ringa Skolverkets upplysningstjänst.

Ring 08-527 332 00 eller mejla till upplysningstjansten@skolverket.se