Vi reviderar kursplaner i grundsärskolan och i specialskolan

Just nu reviderar vi alla kursplaner i grundsärskolan och fem kursplaner för döva och hörselskadade elever med intellektuell funktionsnedsättning i specialskolan. Målet är att kursplanerna ska bli ett bättre arbetsverktyg för lärarna. De reviderade kursplanerna börjar att gälla tidigast hösten 2021.

Därför ska kursplanerna revideras

Målet med revideringen är att kursplanerna ska bli ett bättre arbetsverktyg för lärarna. Ämnets eller ämnesområdets syfte och centrala innehåll ska få ett tydligare fokus i undervisningen och kunskapskraven ska bli ett bättre stöd när lärarna sätter betyg eller skriver omdömen. Fakta och förståelse ska betonas mer och innehållet ska anpassas när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kursplanerna ska också samordnas – både med varandra i grundsärskolan och med de reviderade kursplanerna i grundskolan och specialskolan. På så sätt vill vi ge skolorna större möjligheter att skapa flexibla lösningar där varje elev får undervisning utifrån de kursplaner som ger bäst förutsättningar för lärandet. Med bättre kursplaner vill vi också bidra till en högre kvalitet och likvärdighet i undervisningen.

Vilka kursplaner revideras?

Vi gör ändringar i alla 22 kursplaner i grundsärskolan och i fem kursplaner för döva och hörselskadade elever med intellektuell funktionsnedsättning i specialskolan.

Grundsärskolans ämnen och ämnesområden

  • Bild
  • Engelska
  • Estetisk verksamhet (motsvarar ämnena bild, musik och slöjd)
  • Hem- och konsumentkunskap
  • Idrott och hälsa
  • Kommunikation (motsvarar ämnena engelska, modersmål, svenska och svenska som andraspråk)
  • Matematik
  • Modersmål
  • Modersmål – finska som nationellt minoritetsspråk
  • Modersmål – jiddisch som nationellt minoritetsspråk
  • Modersmål – meänkieli som nationellt minoritetsspråk
  • Modersmål – romani chib som nationellt minoritetsspråk
  • Motorik (motsvarar ämnet idrott och hälsa)
  • Musik
  • Naturorienterande ämnen
  • Samhällsorienterande ämnen
  • Slöjd
  • Svenska
  • Svenska som andraspråk
  • Teknik
  • Vardagsaktiviteter (motsvarar ämnena hem- och konsumentkunskap samt samhällsorienterande ämnen)
  • Verklighetsuppfattning (motsvarar ämnena matematik, naturorienterande ämnen och teknik)
  • Bild
  • Engelska
  • Estetisk verksamhet (motsvarar ämnena bild, musik och slöjd)
  • Hem- och konsumentkunskap
  • Idrott och hälsa
  • Kommunikation (motsvarar ämnena engelska, modersmål, svenska och svenska som andraspråk)
  • Matematik
  • Modersmål
  • Modersmål – finska som nationellt minoritetsspråk
  • Modersmål – jiddisch som nationellt minoritetsspråk
  • Modersmål – meänkieli som nationellt minoritetsspråk
  • Modersmål – romani chib som nationellt minoritetsspråk
  • Motorik (motsvarar ämnet idrott och hälsa)
  • Musik
  • Naturorienterande ämnen
  • Samhällsorienterande ämnen
  • Slöjd
  • Svenska
  • Svenska som andraspråk
  • Teknik
  • Vardagsaktiviteter (motsvarar ämnena hem- och konsumentkunskap samt samhällsorienterande ämnen)
  • Verklighetsuppfattning (motsvarar ämnena matematik, naturorienterande ämnen och teknik)

Specialskolans ämnen och ämnesområden

  • Engelska för döva och hörselskadade elever med utvecklingsstörning
  • Kommunikation för döva och hörselskadade elever med utvecklingsstörning
  • Rörelse och drama för elever med utvecklingsstörning
  • Svenska för döva och hörselskadade elever med utvecklingsstörning
  • Teckenspråk för döva och hörselskadade elever med utvecklingsstörning
  • Engelska för döva och hörselskadade elever med utvecklingsstörning
  • Kommunikation för döva och hörselskadade elever med utvecklingsstörning
  • Rörelse och drama för elever med utvecklingsstörning
  • Svenska för döva och hörselskadade elever med utvecklingsstörning
  • Teckenspråk för döva och hörselskadade elever med utvecklingsstörning

Vad är det som ändras?

De huvudsakliga ändringarna i kursplanerna är att

  • fakta och förståelse betonas mer
  • skillnaden mellan stadier i det centrala innehållet blir tydligare
  • kunskapskraven blir mindre detaljerade
  • ämnesinnehållet blir tydligare i grundsärskolans ämnesområden
  • kursplanerna samordnas – både med varandra och med kursplanerna i grundskolan och specialskolan.

Fakta och förståelse betonas mer och antalet mål begränsas

I kursplanernas syftestext betonar vi fakta och förståelse mer, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Vi minskar också antalet mål för att underlätta för lärarna, som ofta undervisar i flera ämnen eller ämnesområden.

Skillnaden mellan stadier i det centrala innehållet blir tydligare

Vi anpassar det centrala innehållet när det gäller omfattning, konkretionsgrad och kunskapsprogression mellan stadierna. Vi ser också till att det centrala innehållet är ungefär lika omfattande i alla ämnesområden.

Kunskapskraven blir mindre detaljerade

Vi gör kunskapskraven mindre detaljerade för att lärarna ska kunna sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen. Vi byter också värdeord för betyget A för att skapa en jämnare progression mellan betygsstegen.

Ämnesinnehållet blir tydligare i grundsärskolans ämnesområden

Vi förtydligar vilka ämnen ett ämnesområde motsvarar genom att skriva ämnesord i ämnesområdenas inledning, syfte och mål. Vi försöker också rubricera kunskapsområdena så att det framgår vilket eller vilka ämnen de motsvarar. Tydliga kopplingar mellan ämnesområden och ämnen underlättar för lärarna när de undervisar efter flera kursplaner samtidigt. Det förenklar också kommunikationen med föräldrarna.

Kursplanerna samordnas

Vi samordnar kursplanerna – både med varandra och med de reviderade kursplanerna för grundskolan och specialskolan. Det innebär till exempel att formuleringar och ordval är desamma, att motsvarande centralt innehåll återkommer i samma stadium och att kunskapsområden rubriceras på samma sätt och placeras i samma ordning. På så vis ökar vi elevernas möjlighet att läsa en kombination av ämnen och ämnesområden, eller något ämne i grundskolan. Det säkerställer också ett inkluderande arbetssätt i klasser där elever undervisas efter flera kursplaner och motverkar att elever som byter skolform möter samma centrala innehåll igen. Samordningen gör det också möjligt för lärare i grundsärskolan och grundskolan att planera och bedöma tillsammans.

Vad ändras inte?

Vi behåller det som fungerar bra i nuvarande kursplaner och i den praxis som lärarna har utvecklat när det gäller att tolka och använda kursplanerna. I de flesta ämnen blir det inga stora förändringar utan mindre justeringar. Läroplanernas inledande, övergripande delar är oförändrade. Den grundläggande strukturen i kursplanerna finns också kvar. Precis som tidigare ska syftet och det centrala innehållet styra undervisningen och kunskapskraven vara ett stöd när läraren sätter betyg eller skriver omdömen. Grundmodellen med olika värdeord i kunskapskraven för ämnen och ämnesområden förändras inte. Det handlar inte heller om några ändringar i betygsskalan.

Webbenkät och remiss

Vi kommer att skicka en riktad enkät till lärare som undervisar enligt grundsärskolans och vissa av specialskolans kursplaner. Syftet med enkäten är att samla in lärarnas synpunkter på de planerade förändringarna i var och en av de 27 kursplaner som revideras. Enkäten kommer att skickas ut via rektorerna. Den 6 oktober till den 10 november 2020 kommer förslagen att gå på remiss.

Börjar att gälla den 1 juli 2021

Det är Skolverket som beslutar om kursplanerna i grundsärskolan och i specialskolan. Beslutet kommer att tas i februari 2021 och kursplanerna börjar sedan att gälla tidigast hösten 2021.

Så går arbetet med revideringen till

Under 2019 har vi haft möten med referensgrupper av elever, lärare och forskare runt om i Sverige för att ta reda på vad som behöver ändras i kursplanerna. Hittills under 2020 har vi haft samråd med intresseorganisationer, forskare och andra myndigheter. Vi har också haft samråd med lärare i alla ämnen och ämnesområden för att tillsammans arbeta fram de utkast till kursplaner som skickas ut i den riktade enkäten.

Vi ger stöd i implementeringen

När de reviderade kursplanerna är beslutade kommer vi att stötta huvudmän, skolchefer, rektorer och lärare att börja arbeta utifrån dem. Vårt stöd består bland annat av olika informations-, utvecklings-, och stödinsatser. Vi tar bland annat fram material som kan används för det lokala implementeringsarbetet och material som beskriver vad förändringarna innebär för undervisningen i de olika ämnena och ämnesområdena. Vi informerar om vårt stöd via skolverket.se, våra sociala medier och i nyhetsbreven.

Så fungerar en kursplan

Illustration som visar att en kurs- och ämnesplan består av tre delar: syfte, centralt innehåll och kunskapskrav.

Utbildningen i grundsärskolan ska ge eleverna en god grund för att aktivt kunna delta i samhället och för att kunna fortsätta att utbilda sig. Läroplanerna och kursplanerna beskriver skolans kunskaps- och bildningsuppdrag och är avgörande för likvärdigheten i skolan. Varje ämne eller ämnesområde i grundsärskolan har en kursplan som består av tre delar: syfte, centralt innehåll och kunskapskrav.

Syfte

Här finns det beskrivet varför ämnet eller ämnesområdet finns i skolan. Syftestexten avslutas med en rad strecksatser – mål – som beskriver vilka kunskaper eleverna ska utveckla.

Centralt innehåll

Här finns det beskrivet vilket innehåll som eleverna ska få undervisning om i de olika ämnena eller ämnesområdena.

Kunskapskrav

Här finns det beskrivet vilka kunskaper som krävs för att nå de olika betygsstegen i grundsärskolans ämnen. För grundsärskolans ämnesområden finns det beskrivet vad som krävs för grundläggande och för fördjupade kunskaper.

Har du frågor?

Har du frågor om revideringsarbetet eller om informationen på den här sidan? Välkommen att mejla eller ringa Skolverkets upplysningstjänst.

upplysningstjansten@skolverket.se
Telefon: 08-527 332 00

Senast uppdaterad 26 maj 2020