Vi använder kakor

På skolverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.

Vad är kakor?

Vi reviderar kursplaner i grundsärskolan och i specialskolan

Just nu reviderar vi alla kursplaner i grundsärskolan och fem kursplaner för döva och hörselskadade elever med intellektuell funktionsnedsättning i specialskolan. Målet är att kursplanerna ska bli ett bättre arbetsverktyg för lärarna. De reviderade kursplanerna börjar att gälla den 1 juli 2021.

Därför ska kursplanerna revideras

Målet med revideringen är att kursplanerna ska bli ett bättre arbetsverktyg för lärarna. Ämnets eller ämnesområdets syfte och centrala innehåll ska få ett tydligare fokus i undervisningen och kunskapskraven ska bli ett bättre stöd när lärarna sätter betyg eller skriver omdömen. Fakta och förståelse ska betonas mer och innehållet ska anpassas när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kursplanerna ska också samordnas – både med varandra i grundsärskolan och med de reviderade kursplanerna i grundskolan och specialskolan. På så sätt vill vi ge skolorna större möjligheter att skapa flexibla lösningar där varje elev får undervisning utifrån de kursplaner som ger bäst förutsättningar för lärandet. Med bättre kursplaner vill vi också bidra till en högre kvalitet och likvärdighet i undervisningen.

Vilka kursplaner revideras?

Vi gör ändringar i alla 22 kursplaner i grundsärskolan och i fem kursplaner för döva och hörselskadade elever med intellektuell funktionsnedsättning i specialskolan.

Läs våra förslag

Här kan du läsa de förslag som var på remiss den 15 oktober–16 november 2020. Förslagen går bra att använda i rektorernas och lärarnas förberedande arbete, i väntan på att kursplanerna beslutas i februari 2021.

Grundsärskolans ämnen och ämnesområden

Specialskolans ämnen och ämnesområden

Vad är det som ändras?

De huvudsakliga ändringarna i kursplanerna är att

  • fakta och förståelse betonas mer
  • skillnaden mellan stadier i det centrala innehållet blir tydligare
  • kunskapskraven blir mindre detaljerade
  • ämnesinnehållet blir tydligare i grundsärskolans ämnesområden
  • kursplanerna samordnas – både med varandra och med kursplanerna i grundskolan och specialskolan.

Fakta och förståelse betonas mer och antalet mål begränsas

I kursplanernas syftestext betonar vi fakta och förståelse mer, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Vi minskar också antalet mål för att underlätta för lärarna, som ofta undervisar i flera ämnen eller ämnesområden.

I kursplanernas syftestext betonar vi fakta och förståelse mer, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Vi minskar också antalet mål för att underlätta för lärarna, som ofta undervisar i flera ämnen eller ämnesområden.

Skillnaden mellan stadier i det centrala innehållet blir tydligare

Vi anpassar det centrala innehållet när det gäller omfattning, konkretionsgrad och kunskapsprogression mellan stadierna. Vi ser också till att det centrala innehållet är ungefär lika omfattande i alla ämnesområden.

Vi anpassar det centrala innehållet när det gäller omfattning, konkretionsgrad och kunskapsprogression mellan stadierna. Vi ser också till att det centrala innehållet är ungefär lika omfattande i alla ämnesområden.

Kunskapskraven blir mindre detaljerade

Vi gör kunskapskraven mindre detaljerade för att lärarna ska kunna sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen. Vi byter också värdeord för betyget A för att skapa en jämnare progression mellan betygsstegen.

Vi gör kunskapskraven mindre detaljerade för att lärarna ska kunna sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen. Vi byter också värdeord för betyget A för att skapa en jämnare progression mellan betygsstegen.

Ämnesinnehållet blir tydligare i grundsärskolans ämnesområden

Vi förtydligar vilka ämnen ett ämnesområde motsvarar genom att nämna ämnena i kursplanernas inledning. Vi rubricerar också kunskapsområdena så att det syns vilket eller vilka ämnen de motsvarar. Tydliga kopplingar mellan ämnesområden och ämnen underlättar för lärarna när de undervisar efter flera kursplaner samtidigt. Det förenklar också kommunikationen med föräldrarna.

Vi förtydligar vilka ämnen ett ämnesområde motsvarar genom att nämna ämnena i kursplanernas inledning. Vi rubricerar också kunskapsområdena så att det syns vilket eller vilka ämnen de motsvarar. Tydliga kopplingar mellan ämnesområden och ämnen underlättar för lärarna när de undervisar efter flera kursplaner samtidigt. Det förenklar också kommunikationen med föräldrarna.

Kursplanerna samordnas

Vi samordnar kursplanerna – både med varandra och med de reviderade kursplanerna för grundskolan och specialskolan. Det innebär till exempel att formuleringar och ordval är desamma, att motsvarande centralt innehåll återkommer i samma stadium och att kunskapsområden rubriceras på samma sätt och placeras i samma ordning. På så vis ökar vi elevernas möjlighet att läsa en kombination av ämnen och ämnesområden, eller något ämne i grundskolan. Det säkerställer också ett inkluderande arbetssätt i klasser där elever undervisas efter flera kursplaner och motverkar att elever som byter skolform möter samma centrala innehåll igen. Samordningen gör det också möjligt för lärare i grundsärskolan och grundskolan att planera och bedöma tillsammans.

Vi samordnar kursplanerna – både med varandra och med de reviderade kursplanerna för grundskolan och specialskolan. Det innebär till exempel att formuleringar och ordval är desamma, att motsvarande centralt innehåll återkommer i samma stadium och att kunskapsområden rubriceras på samma sätt och placeras i samma ordning. På så vis ökar vi elevernas möjlighet att läsa en kombination av ämnen och ämnesområden, eller något ämne i grundskolan. Det säkerställer också ett inkluderande arbetssätt i klasser där elever undervisas efter flera kursplaner och motverkar att elever som byter skolform möter samma centrala innehåll igen. Samordningen gör det också möjligt för lärare i grundsärskolan och grundskolan att planera och bedöma tillsammans.

Vad ändras inte?

Vi behåller det som fungerar bra i nuvarande kursplaner och i den praxis som lärarna har utvecklat när det gäller att tolka och använda kursplanerna. I de flesta ämnen blir det inga stora förändringar utan mindre justeringar. Läroplanernas inledande, övergripande delar är oförändrade. Den grundläggande strukturen i kursplanerna finns också kvar. Precis som tidigare ska syftet och det centrala innehållet styra undervisningen och kunskapskraven vara ett stöd när läraren sätter betyg eller skriver omdömen. Grundmodellen med olika värdeord i kunskapskraven för ämnen och ämnesområden förändras inte. Det handlar inte heller om några ändringar i betygsskalan.

Vi behåller det som fungerar bra i nuvarande kursplaner och i den praxis som lärarna har utvecklat när det gäller att tolka och använda kursplanerna. I de flesta ämnen blir det inga stora förändringar utan mindre justeringar. Läroplanernas inledande, övergripande delar är oförändrade. Den grundläggande strukturen i kursplanerna finns också kvar. Precis som tidigare ska syftet och det centrala innehållet styra undervisningen och kunskapskraven vara ett stöd när läraren sätter betyg eller skriver omdömen. Grundmodellen med olika värdeord i kunskapskraven för ämnen och ämnesområden förändras inte. Det handlar inte heller om några ändringar i betygsskalan.

Börjar att gälla den 1 juli 2021

Det är Skolverket som beslutar om kursplanerna i grundsärskolan och i specialskolan. Beslutet kommer att tas i februari 2021 och kursplanerna börjar sedan att gälla den 1 juli 2021.

Material från Skolverket – stöd i ditt arbete

Vi stöttar dig som är lärare, rektor och skolchef att börja arbeta utifrån de nya kursplanerna. Vi ser också över det stöd som redan finns, till exempel Skolverkets webbkurser om betyg och bedömning. Vi informerar om vårt stöd här på skolverket.se, i våra sociala kanaler och i våra olika nyhetsbrev.

För dig som är skolchef eller rektor

För dig som är rektor eller skolchef finns en sida med förslag på hur ni kan planera och organisera arbetet med de ändrade kursplanerna – steg för steg. Här kan du också titta på våra webbinarier i efterhand och får svar på de vanligaste frågorna.

Så kan ni implementera de ändrade kurs- och ämnesplanerna

För dig som är lärare

Vi erbjuder material till lärare i alla ämnen i de obligatoriska skolformerna så att ni kan förbereda er på skolan inför att de ändrade kursplanerna börjar att gälla. Materialen är konstruerade för grupper som leds av en samtalsledare i fysiska eller digitala träffar, men det kan också användas på andra sätt, till exempel för enskild reflektion. Materialen publiceras i två steg under 2021:

Så använder ni kurs- och ämnesplanerna

Ett övergripande material om kurs- och ämnesplaner, undervisning och bedömning. Materialet består bland annat av texter, film, och diskussionsfrågor. Materialet tar 6–8 timmar att arbeta med och kan användas från vårterminsstarten 2021.

Så använder ni kurs- och ämnesplanerna

Ämnessidor

Ämnesspecifika material till lärare i alla ämnen i de obligatoriska skolformerna. Materialet bygger på de ändrade kursplanerna, diskussionsfrågor och nya kommentarmaterial. Under våren 2021 ligger grundskolans nya kommentarmaterial på ämnessidorna och hösten 2021 tillkommer grundsärskolans kommentarmaterial. Eftersom skolformernas kursplaner närmat sig varandra kommer även kommentarmaterialen att till stora delar vara gemensamma. Under våren kan därför lärare i grundsärskolan ha nytta av kommentarmaterialet för grundskolan. Materialet tar 4–5 timmar per ämne och kan användas från den 15 mars 2021.

Digital konferens för lärare i grundsärskolan

Kommentarmaterialen för grundsärskolan blir färdiga i höst. I samband med det ordnar Skolverket en digital konferens för grundsärskolans lärare.

Fördjupning

Du kan också fördjupa dig, till exempel genom artikeln Bedöma för lärande och undervisninglänk till annan webbplats eller det nya stödmaterialet Att planera bedöma och ge återkoppling.

Så går arbetet med revideringen till

I revideringsarbetet har vi haft möten med referensgrupper av elever, lärare och forskare runt om i Sverige för att ta reda på vad som behöver ändras i kursplanerna. Vi har också haft samråd med intresseorganisationer, forskare och andra myndigheter. Dessutom har vi haft samråd med lärare i alla ämnen och ämnesområden för att tillsammans arbeta fram de utkast till kursplaner som skickades ut i den riktade enkäten till lärare våren 2021.

Remiss till organisationer och andra myndigheter

Den 15 oktober till den 16 november 2020 var förslagen ute på remiss. Under remisstiden ville vi bland annat få in synpunkter från andra myndigheter, högskolor, organisationer, fackförbund, regioner, enskilda huvudmän och kommuner.

Den 15 oktober till den 16 november 2020 var förslagen ute på remiss. Under remisstiden ville vi bland annat få in synpunkter från andra myndigheter, högskolor, organisationer, fackförbund, regioner, enskilda huvudmän och kommuner.

Enkät till lärare

Våren 2020 skickade vi en enkät till lärare som undervisar utifrån grundsärskolans och vissa av specialskolans kursplaner. Syftet med enkäten var att samla in lärarnas synpunkter på de planerade förändringarna alla 27 kursplaner som revideras. Vi fick in drygt 600 svar. Av dem tyckte över 70 procent att de nya förslagen är bättre än de nuvarande kursplanerna.

Våren 2020 skickade vi en enkät till lärare som undervisar utifrån grundsärskolans och vissa av specialskolans kursplaner. Syftet med enkäten var att samla in lärarnas synpunkter på de planerade förändringarna alla 27 kursplaner som revideras. Vi fick in drygt 600 svar. Av dem tyckte över 70 procent att de nya förslagen är bättre än de nuvarande kursplanerna.

Så fungerar en kursplan

Illustration som visar att en kurs- och ämnesplan består av tre delar: syfte, centralt innehåll och kunskapskrav.

Utbildningen i grundsärskolan ska ge eleverna en god grund för att aktivt kunna delta i samhället och för att kunna fortsätta att utbilda sig. Läroplanerna och kursplanerna beskriver skolans kunskaps- och bildningsuppdrag och är avgörande för likvärdigheten i skolan. Varje ämne eller ämnesområde i grundsärskolan har en kursplan som består av tre delar: syfte, centralt innehåll och kunskapskrav.

Syfte

Här finns det beskrivet varför ämnet eller ämnesområdet finns i skolan. Syftestexten avslutas med en rad strecksatser – mål – som beskriver vilka kunskaper eleverna ska utveckla.

Centralt innehåll

Här finns det beskrivet vilket innehåll som eleverna ska få undervisning om i de olika ämnena eller ämnesområdena.

Kunskapskrav

Här finns det beskrivet vilka kunskaper som krävs för att nå de olika betygsstegen i grundsärskolans ämnen. För grundsärskolans ämnesområden finns det beskrivet vad som krävs för grundläggande och för fördjupade kunskaper.

Vi ser över timplanerna

Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att se över behovet av att omfördela tid mellan ämnena i grundskolan och motsvarande skolformer. Syftet är att skapa en bättre balans mellan det centrala innehållet och den tid som är avsatt för varje ämne i timplanen.

Vi ska särskilt analysera om man kan minska eller ta bort undervisningstiden i elevens val så att den tiden kan fördelas på andra ämnen. Vi ska också titta på om det behövs åtgärder för att fler elever ska läsa språk utöver svenska och engelska. Vi ska redovisa uppdraget till regeringen senast den 31 mars 2021.

Läs mer om timplanernalänk till annan webbplats

Har du frågor?

Har du frågor om revideringsarbetet eller om informationen på den här sidan? Välkommen att mejla eller ringa Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta upplysningstjänsten
Telefon: 08-527 332 00

Senast uppdaterad 19 januari 2021

Frågor och svar

Varför ändras kursplanerna?
  • Vårt mål är att kursplanerna ska bli ett bättre arbetsverktyg för lärarna. Det centrala innehållet kommer bland annat att bli mer anpassat till undervisningstiden och till de olika stadierna. Kunskapskraven ska också bli ett bättre stöd för lärarna när de skriver omdömen eller sätter betyg. 
  • Genom att samordna kursplanerna med varandra – både inom grundsärskolan och med kursplanerna i grundskolan och specialskolan – kommer skolorna att kunna skapa mer flexibla lösningar så att varje elev får undervisning utifrån de kursplaner som ger bäst förutsättningar i lärandet. 
  • Med bättre och samordnade kursplaner vill vi också bidra till en högre kvalitet och likvärdighet i undervisningen.
Varför samordnar ni kursplanerna?

Samordnade kursplaner ökar elevernas möjlighet att läsa en kombination av ämnen och ämnesområden, eller något ämne i grundskolan. Det säkerställer också ett inkluderande arbetssätt i klasser där elever undervisas efter flera kursplaner. Samordningen gör det också möjligt för lärare i grundsärskolan och grundskolan att planera och bedöma tillsammans.

Går Skolverkets bedömningsstöd för grundsärskolan att använda efter den 1 juli 2021?

Ja, våra bedömningsstöd Gilla Matematik och Gilla Läsa Skriva tar hänsyn till ändringarna i kursplanerna. De går därför bra att använda.

Varför föreslår ni inte en större omfördelning av undervisningstid i grundsärskolan i förslagen till ändrade timplaner?

Förslagen till omfördelning ska enligt uppdraget utgå från grundskolan. Den omfördelning som Skolverket föreslår för grundsärskolan utgår därför ifrån förslagen för grundskolan.

Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven (U 2017:07) har ett vidare uppdrag att se över grundsärskolans timplan. Utredningen ska lägga fram sina förslag i februari 2021. Genom diskussioner mellan detta uppdrag och utredningen har vi försäkrat oss om att förslagen inte ska säga emot varandra.