Så arbetar vi med att revidera kurs- och ämnesplanerna

Just nu reviderar vi kurs- och ämnesplaner. Vi föreslår ändringar i alla kursplaner i grundskolan och sameskolan, i fem kursplaner i specialskolan och i tre ämnesplaner på gymnasial nivå. Läroplanernas inledande, övergripande delar reviderar vi inte. Vi kommer att lämna över våra förslag till regeringen i december 2019. Om regeringen beslutar det, börjar de nya kurs- och ämnesplanerna att gälla den 1 juli 2020.

En bild som beskriver processen med att ta fram kurs- och ämnesplaner. Bilden visar att vi nu befinner oss i fasen att arbeta fram slutgiltiga förslag. Förslagen lämnas över till regeringen i december.

Slutliga förslag till regeringen i december

Våra förslag till förändrade kursplaner bygger på ett öppet och transparent arbete. Förslagen har tagits fram efter samråd med lärare från olika skolformer, intresseorganisationer, fackförbund, forskare, branschrepresentanter och andra myndigheter. Att gå ut med förslagen på remiss är en del av det transparenta arbetet. Syftet med att gå ut på remiss är att fler målgrupper med andra perspektiv ska få komma med synpunkter. På så sätt kan vi få en bild av hur de går att omsätta i undervisningen. Att ha ett remissförande innebär att vi kommer att göra förändringar innan vi lämnar över förslagen till regeringen i december 2019.

Börjar gälla från hösten 2020

Om regeringen beslutar det, börjar de reviderade kurs- och ämnesplanerna att gälla från läsåret 2020/21. Vi föreslår att de elever som börjar årskurs 9 höstterminen 2020 får slutföra sin grundskoleutbildning enligt nuvarande kursplaner. Samma sak föreslår vi för elever som börjar årskurs 10 i specialskolan.

Vad är målet med revideringen?

Målet med revideringen är att ämnets syfte och centrala innehåll ska få ett tydligare fokus i lärares undervisning. Målet är också att kunskapskraven ska bli ett bättre stöd när lärare sätter betyg. Revideringen ska på så sätt stärka möjligheten att skapa god kvalitet i undervisningen och ge bättre förutsättningar för lärare att sätta betyg utifrån ett bredare betygsunderlag. Våra förslag utgår från de riktlinjer som vi presenterade och tog in synpunkter på i januari 2019.

De största förändringarna i förslagen är att

  • fakta och förståelse betonas tydligare
  • kurs- och ämnesplanerna i högre grad är anpassade efter ämne, stadium, skolform och undervisningstid eller poängomfattning
  • progressionen mellan stadierna i grundskolan och mellan de olika kurserna på gymnasial nivå i ett ämne är tydligare
  • kunskapskraven är mindre omfattande och detaljerade.

Förslag som var på remiss den 25 september-23 oktober 2019

Mellan den 25 september och 23 oktober presenterade vi förslag till reviderade kurs- och ämnesplaner. Vi uppmuntrade bland annat lärare att tycka till om förslagen via en öppen enkät på vår webbplats. Det var möjligt att lämna synpunkter på enskilda kurs- och ämnesplaner eller svara på två övergripande frågor om förslagen som helhet. I listorna nedanför hittar du alla de förslag till reviderade kurs- och ämnesplaner som vi presenterade och tog in synpunkter på i september.

Se förslag till kursplaner i grundskolan, sameskolan och specialskolan

BildPDF (pdf, 691 kB)
BiologiPDF (pdf, 669 kB)
EngelskaPDF (pdf, 746 kB)
FysikPDF (pdf, 667 kB)
GeografiPDF (pdf, 756 kB)
Hem- och konsumentkunskapPDF (pdf, 649 kB)
HistoriaPDF (pdf, 746 kB)
Idrott och hälsaPDF (pdf, 662 kB)
Judiska studierPDF (pdf, 701 kB)
KemiPDF (pdf, 672 kB)
MatematikPDF (pdf, 709 kB)
Moderna språkPDF (pdf, 906 kB)
ModersmålPDF (pdf, 682 kB)
Modersmål, finskaPDF (pdf, 776 kB)
Modersmål, jiddischPDF (pdf, 779 kB)
Modersmål, meänkieliPDF (pdf, 778 kB)
Modersmål, romaniPDF (pdf, 776 kB)
MusikPDF (pdf, 679 kB)
ReligionskunskapPDF (pdf, 731 kB)
SamhällskunskapPDF (pdf, 695 kB)
SamiskaPDF (pdf, 760 kB)
SlöjdPDF (pdf, 661 kB)
SvenskaPDF (pdf, 762 kB)
Svenska som andraspråkPDF (pdf, 767 kB)
Teckenspråk för hörandePDF (pdf, 718 kB)
TeknikPDF (pdf, 669 kB)

Se förslag till kursplaner för döva och hörselskadade i specialskolan

Se förslag till ämnesplaner i gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå

EngelskaPDF (pdf, 720 kB)
MatematikPDF (pdf, 927 kB)
Moderna språkPDF (pdf, 1 MB)

Vi fick mer än 3 000 svar i den öppna enkäten på vår webbplats, och vi vill tacka för alla synpunkter som har kommit in. Just nu går vi igenom dem tillsammans med remissvaren innan vi lämnar våra slutliga förslag till regeringen i december 2019.

Felaktiga påståenden om våra förslag

I debatten om våra förslag till förändringar i kursplanerna sprids felaktigheter och missförstånd. Många av felaktigheterna bygger på missförståndet att kunskaper tas bort bara för att vi föreslår att vissa ord byts ut mot samlingsbegrepp. I debatten glöms det ofta bort att kursplanerna är lärarnas arbetsverktyg. Det är lärarna med sin kunskap och ämneskompetens som ska omsätta kursplanerna i undervisning för eleverna. Här besvarar vi de vanligaste frågorna.

Innebär Skolverkets förslag i religionskunskap att Bibeln tas bort i undervisningen?

Nej, Bibeln kommer inte att försvinna ur undervisningen. Anledningen till att vi inte skriver ordet Bibeln är att vi genomgående valt att använda samlingsbegrepp. Att Bibeln ingår i samlingsbegreppen urkunder och centrala berättelser vet lärarna. I vårt nya förslag gör vi det obligatoriskt för läraren att undervisa om kristendomens och världsreligionernas centrala berättelser och tankegångar. På så sätt förstärker vi undervisningen om urkunder, där Bibeln har en självklar plats.

Tar Skolverket bort allt från och med antiken till 1700-talet i förslaget till kursplan i historia?

Nej, i förslaget till kursplan i historia ska forntiden behandlas i årskurs 1–3 i SO. Tiden 800–1900-tal behandlas i årskurs 4–6 med fokus på Sverige och Norden. Tiden från 1500-talet och framåt behandlas i årskurs 7–9. I det ursprungliga förslaget hade vi strukit antiken eftersom historieämnet är överlastat med innehåll i relation till hur många timmar som finns i ämnet. Vi valde att dra tillbaka förslaget när vi såg att det inte fanns stöd för det bland lärare. Vi kommer nu att hitta en lösning där antiken finns med.

Tar Skolverket bort lyrik, dramatik, sagor och myter i förslaget till kursplan i svenska?

Nej, i själva verket förstärker vi innehållet i svenska genom att istället använda begreppen ”skönlitteraturens huvudgenrer” och ”undergenrer”. Att där ingår lyrik, dramatik, sagor och myter vet svensklärarna. Begreppet huvudgenrer inkluderar även epiken som inte omnämns i nuvarande kursplan. Begreppet undergenrer ger utrymme även för annat än sagor och myter.

Innebär Skolverkets förslag till kursplan i musik att eleverna inte ska undervisas om nationalsången och några av de vanligaste psalmerna?

Nej, men i musik föreslår vi formuleringen ”Musik som knyter an till elevens vardagliga sammanhang och musikaliska traditioner vid olika högtider” istället för ”nationalsången och några av de vanligaste psalmerna”. Det ger läraren ett större utrymme att anpassa musikval till musikaliska traditioner vid olika högtider. Landets musiklärare vet att nationalsången och de vanligaste psalmerna ryms inom ”musikaliska traditioner vid olika högtider”.

Är exempelvis ”trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt” en del av det centrala innehållet i religionskunskap i lågstadiet?

Nej, detta är ett missförstånd. I årskurs 1–3 läser eleverna SO, samhällsorienterade ämnen. Av den anledningen är kursplanens centrala innehåll för årskurs 1–3 är gemensamt och identiskt i kursplanerna i religionskunskap, samhällskunskap, geografi och historia. Först från och med årskurs 4 läser eleverna de fyra ämnena uppdelat. Så är det även i de nuvarande kursplanerna som beslutades av regeringen 2010.

Innebär Skolverkets förslag till kursplan i historia att eleverna inte ska undervisas om stormaktstiden?

Nej, ordet stormaktstiden finns visserligen inte med i förslaget men det innebär inte att lärarna inte ska undervisa om stormaktstiden. Stormaktstiden ingår i kunskapsområdet ”Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500–1800” och innehållspunkten ”Det svenska Östersjöväldet. Orsaker till dess uppkomst och upplösning samt konsekvenser för människor runt Östersjön”. Även här använder vi oss av samlingsbegrepp eftersom historielärarna vet att stormaktstiden ingår där.

Skolverket har inte med orden ”vatten, öar, berg, öknar” i ämnet geografi. Innebär det att eleverna inte ska undervisas om det?

Nej, vårt förslag innehåller formuleringen ”Namn och läge på platser och regioner som är relevanta för studierna av geografiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor”. När lärare undervisar om ”namn och läge på platser och regioner” vet de att det bland annat handlar om ”vatten, öar, berg, öknar”. I ämnets syfte betonar vi dessutom att ”Undervisningen ska ge eleverna kunskaper om kartan och kännedom om namn, lägen och storleksrelationer”

Undantag i revideringen

Grundsärskolan och vissa kursplaner i specialskolan

Grundsärskolans kursplaner och specialskolans kursplaner för döva och hörselskadade elever med utvecklingsstörning revideras enligt en annan tidplan. Planen är att de reviderade kursplanerna i dessa skolformer börjar gälla hösten 2021.

Gymnasieskolan och vuxenutbildningen

De ämnesplaner på gymnasial nivå som revideras under 2019 är engelska, matematik och moderna språk. Yrkesämnena revideras löpande och ett stort antal yrkesämnen planeras att gå ut på remiss senare i höst.

Anledningen till att inte samtliga ämnen på gymnasial nivå eller i gymnasiesärskolan och inom särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå revideras i nuläget beror på att vi inväntar resultatet av Betygsutredningen 2018 (U 2018:03). Utredningen ska bland annat föreslå en modell för ämnesbetyg på gymnasial nivå.

Även Komvuxutredningen som lämnade sitt betänkande (SOU 2018:71) i augusti 2018 kan vara avgörande i det fortsatta arbetet. Utredningen föreslog bland annat att betygsskalan ska förenklas för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, i svenska för invandrare och för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå.

Konsekvensutredning

Inför förändringar av föreskrifter gör vi konsekvensutredningar. De hjälper oss att bedöma hur och i vilken omfattning våra förslag påverkar olika aktörer. I den här konsekvensutredningen kan du läsa om bakgrunden, syftet och målet med revideringen av kurs- och ämnesplanerna, och vad vi kommit fram till att ändringarna kan komma att innebära för bland annat lärare och elever.

Läs konsekvensutredningenPDF (pdf, 328 kB)

Så har arbetet gått till

Genom samråd, lärarenkäter, utvärderingar och forskningsbevakning har vi uppmärksammat de behov av förändringar som vi nu arbetar med. De allmänna råden om betyg och betygssättning har också varit en utgångspunkt i arbetet.

Samråd och lärarenkät

Under 2018 och 2019 har vi träffat lärare från olika skolformer. Vi har också träffat forskare, intresseorganisationer, fackförbund, branschrepresentanter och andra myndigheter. Genom dessa samarbeten och samråd har vi breddat och fördjupat vår bild av hur kurs- och ämnesplanerna fungerar i praktiken. Vi har också diskuterat förslag på riktlinjer för en kommande revidering och tagit emot synpunkter på utkast till kurs- och ämnesplaner.

Det har även funnits möjlighet för lärare att besvara en enkät om hur kurs- och ämnesplanerna fungerar i praktiken. Vi fick mer än 3 500 svar. Svaren på enkäten har varit ett underlag i det fortsatta arbetet, även om de som svarade inte speglade hela lärarkårens uppfattningar.

I januari 2019 presenterade vi riktlinjer för revideringsarbetet. Även dem hade lärare och andra intressenter möjlighet att lämna synpunkter på.

Inriktningen på arbetet

Bättre balans i kurs- och ämnesplaner

Vi vill skapa bättre balans i kurs- och ämnesplanerna genom att betona fakta och förståelse mer, se över relationen mellan innehåll och tid för undervisning samt skapa mer övergripande och mindre detaljerade kunskapskrav för att betygen ska bli mer rättvisande. En annan viktig del i arbetet är att bättre anpassa nivå och omfattning av det centrala innehållet och kunskapskraven utifrån stadium och skolform. Det omfattar även att vi ser över progressionen mellan grundskolenivå och gymnasial nivå i de ämnen som revideras.

Den grundläggande strukturen behålls

Behoven ser olika ut i olika ämnen och skolformer och revideringarna kommer därför att variera i omfattning mellan olika kurs- och ämnesplaner. Överlag handlar det om justeringar och den grundläggande strukturen i kurs- och ämnesplanerna behålls. Revideringen omfattar inte de inledande, övergripande delarna i läroplanerna för grundskolenivån eller läroplanerna för den gymnasiala nivån och inte heller betygsskalans utformning.

Mer om hur lärare tycker att kurs- och ämnesplanerna fungerar i praktiken

Enkätsvaren visar att de flesta lärare som svarat tycker att ämnets syfte och mål stämmer överens med deras bild av vad som är ämnets kärna. Lärarna tycker också att det centrala innehållet stämmer överens med det som de anser är viktigt innehåll att ta upp i undervisningen. Samtidigt pekar flera svar på att omfattningen av det centrala innehållet bör minskas. Vidare visar enkätsvaren att det inte finns en generell uppfattning hos lärarna om huruvida kunskapskraven är bra eller dåliga. Vi ser bland annat att uppfattningarna skiljer sig åt mellan skolformerna och mellan de olika kurs- och ämnesplanerna.

Bakgrund till revideringen

Vi arbetar kontinuerligt med att analysera skolans styrdokument. I juni 2018 beslutade vi att se över kurs- och ämnesplaner utifrån de fyra prioriterade områden som följer nedan.

1. Betona faktakunskaper mer

Vår analys visar att formuleringar i målen i grundskolans kursplaner kan uppfattas som att faktakunskaper inte tillmäts tillräckligt stor betydelse. I grundskolan används enbart kunskapsuttrycket ”förmåga att” i målen. På gymnasial nivå används också uttrycken ”kunskaper om”, ”färdigheter i att” och ”förståelse av”. Vi vill därför se över användningen av begreppet förmåga i kursplanerna på grundskolenivån för att därigenom bidra till en bättre balans i målen genom att där så är lämpligt betona fakta och förståelse mer. Det kan också innebära en bättre balans när det gäller olika sätt för elever att få visa sitt kunnande.

2. Anpassa det centrala innehållet

I vissa kurs- och ämnesplaner är det centrala innehållet väldigt omfattande, vilket kan skapa svårigheter att få tiden för undervisningen att räcka till. Konkretionsgraden varierar också mellan olika kurs- och ämnesplaner och i vissa ämnen är det centrala innehållet inte tillräckligt konkret. Kurs- och ämnesplanerna behöver därför ses över utifrån dessa aspekter.

3. Tydliggöra skillnaden mellan årskurser och kurser i det centrala innehållet

Vår analys visar att det centrala innehållet i kurs- och ämnesplanerna inte tillräckligt väl visar den kunskapsutveckling som ska ske mellan olika årskurser och kurser samt mellan olika skolformer. Det ska till exempel bli tydligare att det innehåll som en elev i årskurs 3 möter i undervisningen skiljer sig från det som en elev i årskurs 9 möter.

4. Förändra kunskapskraven

För att förbättra dagens betygssystem behöver kunskapskraven göras mindre omfattande och detaljerade. Därmed kan man komma åt det uppmärksammande problemet att en elev kan få ett lägre betyg bara för att enstaka detaljer i kunskapskraven inte är uppfyllda. Vi går också vidare med att undersöka om vi kan ämnesanpassa formuleringarna i kunskapskraven mer.

Så är en kursplan uppbyggd

En kursplan består av tre delar: syfte, centralt innehåll och kunskapskrav.

Syfte
Syftet beskriver vilka kunskaper som eleverna ska få möjlighet att utveckla genom undervisningen och avslutas med ett antal punkter som fungerar som långsiktiga mål. Målen sammanfattar vilka ämneskunskaper som ska betygssättas och det finns därför en relation mellan målen och kunskapskraven. Läraren planerar och genomför undervisningen med utgångspunkt i syftet.

Centralt innehåll
Det centrala innehållet anger vilket obligatoriskt innehåll som undervisningen ska behandla. De olika delarna av det centrala innehållet kan få olika mycket utrymme och kombineras på olika sätt utifrån ämnets eller kursens syfte vid planeringen av undervisningen.

Kunskapskrav
Kunskapskraven anger vilka kunskaper som krävs för de olika betygsstegen. De är formulerade utifrån de långsiktiga målen och det centrala innehållet. Lösryckta ur sitt sammanhang kan inte kunskapskraven på ett meningsfullt sätt säga något om nivån på elevens kunnande. Därför behöver kunskapskraven läsas och tolkas i förhållande till syftet, det centrala innehållet och den undervisning som har bedrivits. Läraren använder kunskapskraven som ett verktyg för att bedöma elevens kunskaper vid betygssättningen. Kunskapskraven är inte mål för undervisningen utan medel för att sätta betyg. De är därför inte avsedda som grund för planering eller genomförande av undervisningen.

Senast uppdaterad 06 december 2019

Frågor och svar

Vår analys har framför allt visat att kursplanerna för mellan- och högstadiet behöver revideras. Det är framför allt där lärarna har upplevt stoffträngsel i det centrala innehållet. Det är även när kunskapskraven i årskurs 6 och 9 används för betygssättning som det har upplevts som problematiskt att de är omfattande och detaljerade och inte när det gäller bedömning av godtagbara kunskaper i lågstadiet. Vissa justeringar har gjorts i kunskapskraven i SO och NO, men däremot mer sparsamt i svenska och matematik, vilket beror på att de ligger till grund för Skolverkets nationella bedömningsstöd som är en del i läsa-skriva-räkna-garantin.

Lärare, forskare, intresseorganisationer, fackförbund, branschrepresentanter, andra myndigheter har fått vara med och påverka revideringsarbetet. Under remissperioden den 25 september till 23 oktober kan lärare och allmänheten lämna synpunkter på förslagen.

Kunskapskraven är mindre omfattande, innehåller färre detaljer och är formulerade på ett enklare sätt. Huvudsyftet med det är att kunskapskraven ska bli ett bättre verktyg när läraren sätter betyg. Även i fortsättningen kommer det krävas en lärares professionella tolkning av kunskapskraven utifrån ämnets syfte och centrala innehåll samt utifrån den undervisning som har bedrivits för att kunna använda dem vid betygssättningen. Läraren behöver förklara för elever och föräldrar vad som utgör väsentligt kunnande i ämnet och vad som har varit avgörande för ett visst betyg.

Om regeringen beslutar det, börjar de reviderade kurs- och ämnesplanerna att gälla från läsåret 2020/21. Vi föreslår i de förslag som nu remitteras att de elever som börjar årskurs 9 höstterminen 2020 får slutföra sin grundskoleutbildning enligt nuvarande kursplaner. Samma sak föreslår vi för elever som börjar årskurs 10 i specialskolan.

Ämnesplaner som revideras i gymnasieskolan föreslås börja gälla för kurser som påbörjas från och med hösten 2020. För vuxenutbildning på gymnasial nivå föreslås de reviderade ämnesplanerna tillämpas från och med vårterminen 2021 för att det ska finnas nationella prov utifrån de reviderade kurserna.

Nej. Skolverket reviderar kunskapskraven inom ramarna för det befintliga betygssystemet. Betygssystemet beslutas av riksdag och regering.

Vår ambition i revideringen har varit att kunskapskraven ska bli bättre verktyg för lärare att använda vid betygssättningen så att betygen på ett bättre sätt återspeglar elevens kunskaper i ämnet. Därför har vi utformat kunskapskraven så att de är mindre omfattande och detaljerade.

När kunskapskraven innehåller färre aspekter som ska bedömas eller specifikationer på hur eleven ska visa sitt kunnande leder det dels till att lärarna får ett bredare och mer nyanserat underlag i förhållande till de olika bedömningsaspekterna, dels att det är färre aspekter som lärarna behöver komma överens om. Detta leder till att betygens validitet och reliabilitet ökar, det vill säga betygen ger en mer rättvisande och därmed bättre bild av elevens kunskaper i ämnet.

Progressionen styrs av både centralt innehåll och kunskapskraven. Det ser lite olika ut beroende på ämne.