Så arbetar vi med att revidera kurs- och ämnesplanerna

Nu presenterar vi förslag till reviderade kursplaner i grundskolan, sameskolan och specialskolan samt reviderade ämnesplaner på gymnasial nivå. Ta chansen att lämna dina synpunkter senast den 23 oktober.

Mellan den 25 september och den 23 oktober kan du lämna synpunkter på våra förslag till kurs- och ämnesplaner. Vi föreslår revideringar i alla kursplaner i grundskolan och sameskolan, i fem kursplaner i specialskolan och i tre ämnesplaner på gymnasial nivå. Läroplanernas inledande, övergripande delar har vi inte reviderat.

Läs förslagen och lämna dina synpunkter

I listorna nedanför hittar du alla våra förslag till reviderade kurs- och ämnesplaner. För att lämna synpunkter på ett förslag svarar du på tio frågor via länken. Du kan lämna synpunkter på flera kurs- och ämnesplaner, men bara på ett förslag åt gången. Om du inte vill ge synpunkter på något särskilt förslag kan du i stället svara på två övergripande frågor.

Lämna dina synpunkterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Se förslag till kursplaner i grundskolan, sameskolan och specialskolan

BildPDF (pdf, 691 kB)
BiologiPDF (pdf, 669 kB)
EngelskaPDF (pdf, 746 kB)
FysikPDF (pdf, 667 kB)
GeografiPDF (pdf, 756 kB)
Hem- och konsumentkunskapPDF (pdf, 649 kB)
HistoriaPDF (pdf, 746 kB)
Idrott och hälsaPDF (pdf, 662 kB)
Judiska studierPDF (pdf, 701 kB)
KemiPDF (pdf, 672 kB)
MatematikPDF (pdf, 709 kB)
Moderna språkPDF (pdf, 906 kB)
ModersmålPDF (pdf, 682 kB)
Modersmål, finskaPDF (pdf, 776 kB)
Modersmål, jiddischPDF (pdf, 779 kB)
Modersmål, meänkieliPDF (pdf, 778 kB)
Modersmål, romaniPDF (pdf, 776 kB)
MusikPDF (pdf, 679 kB)
ReligionskunskapPDF (pdf, 731 kB)
SamhällskunskapPDF (pdf, 695 kB)
SamiskaPDF (pdf, 760 kB)
SlöjdPDF (pdf, 661 kB)
SvenskaPDF (pdf, 762 kB)
Svenska som andraspråkPDF (pdf, 767 kB)
Teckenspråk för hörandePDF (pdf, 718 kB)
TeknikPDF (pdf, 669 kB)

Se förslag till kursplaner för döva och hörselskadade i specialskolan

Se förslag till ämnesplaner i gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå

EngelskaPDF (pdf, 720 kB)
MatematikPDF (pdf, 927 kB)
Moderna språkPDF (pdf, 1 MB)

Börjar gälla från hösten 2020

Om regeringen beslutar det, börjar de reviderade kurs- och ämnesplanerna att gälla från läsåret 2020/21. Vi föreslår att de elever som börjar årskurs 9 höstterminen 2020 får slutföra sin grundskoleutbildning enligt nuvarande kursplaner. Samma sak föreslår vi för elever som börjar årskurs 10 i specialskolan.

Vad är målet med revideringen?

Målet med revideringen är att ämnets syfte och centrala innehåll ska få ett tydligare fokus i lärares undervisning. Målet är också att kunskapskraven ska bli ett bättre stöd när lärare sätter betyg. Revideringen ska på så sätt stärka möjligheten att skapa god kvalitet i undervisningen och ge bättre förutsättningar för lärare att sätta betyg utifrån ett bredare betygsunderlag.

De största förändringarna i förslagen är att

  • fakta och förståelse betonas tydligare
  • kurs- och ämnesplanerna i högre grad är anpassade efter ämne, stadium, skolform och undervisningstid eller poängomfattning
  • progressionen mellan stadierna i grundskolan och mellan de olika kurserna på gymnasial nivå i ett ämne är tydligare
  • kunskapskraven är mindre omfattande och detaljerade.

Våra förslag utgår från de riktlinjer som vi presenterade och tog in synpunkter på i januari 2019.

Inriktningen på arbetet

Bättre balans i kurs- och ämnesplaner

Vi vill skapa bättre balans i kurs- och ämnesplanerna genom att betona fakta och förståelse mer, se över relationen mellan innehåll och tid för undervisning samt skapa mer övergripande och mindre detaljerade kunskapskrav för att betygen ska bli mer rättvisande. En annan viktig del i arbetet är att bättre anpassa nivå och omfattning av det centrala innehållet och kunskapskraven utifrån stadium och skolform. Det omfattar även att vi ser över progressionen mellan grundskolenivå och gymnasial nivå i de ämnen som revideras.

Den grundläggande strukturen behålls

Behoven ser olika ut i olika ämnen och skolformer och revideringarna kommer därför att variera i omfattning mellan olika kurs- och ämnesplaner. Överlag handlar det om justeringar och den grundläggande strukturen i kurs- och ämnesplanerna behålls. Revideringen omfattar inte de inledande, övergripande delarna i läroplanerna för grundskolenivån eller läroplanerna för den gymnasiala nivån och inte heller betygsskalans utformning.

Undantag i revideringen

Grundsärskolan och vissa kursplaner i specialskolan

Grundsärskolans kursplaner och kursplaner i specialskolan för döva och hörselskadade elever med utvecklingsstörning revideras enligt en annan tidplan. Planen är att reviderade kursplaner i dessa skolformer börjar gälla hösten 2021.

Gymnasieskolan och vuxenutbildningen

De ämnesplaner på gymnasial nivå som revideras under 2019 är engelska, matematik och moderna språk. Yrkesämnena revideras löpande och ett stort antal yrkesämnen planeras att gå ut på remiss senare i höst.

Anledningen till att inte samtliga ämnen på gymnasial nivå eller i gymnasiesärskolan och inom särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå revideras i nuläget beror på att vi inväntar resultatet av Betygsutredningen 2018 (U 2018:03). Utredningen ska bland annat föreslå en modell för ämnesbetyg på gymnasial nivå.

Även Komvuxutredningen som lämnade sitt betänkande (SOU 2018:71) i augusti 2018 kan vara avgörande i det fortsatta arbetet. Utredningen föreslog bland annat att betygsskalan ska förenklas för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, i svenska för invandrare och för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå.

Konsekvensutredning

Inför förändringar av föreskrifter gör vi konsekvensutredningar. De hjälper oss att bedöma hur och i vilken omfattning våra förslag påverkar olika aktörer. I den här konsekvensutredningen kan du läsa om bakgrunden, syftet och målet med revideringen av kurs- och ämnesplanerna, och vad vi kommit fram till att ändringarna kan komma att innebära för bland annat lärare och elever.

Läs konsekvensutredningenPDF (pdf, 328 kB)

Så har arbetet gått till

Genom samråd, lärarenkäter, utvärderingar och forskningsbevakning har vi uppmärksammat de behov av förändringar som vi nu arbetar med. De allmänna råden om betyg och betygssättning har också varit en utgångspunkt i arbetet.

Samråd och lärarenkät

Under 2018 och 2019 har vi träffat lärare från olika skolformer. Vi har också träffat forskare, intresseorganisationer, fackförbund, branschrepresentanter och andra myndigheter. Genom dessa samarbeten och samråd har vi breddat och fördjupat vår bild av hur kurs- och ämnesplanerna fungerar i praktiken. Vi har också diskuterat förslag på riktlinjer för en kommande revidering och tagit emot synpunkter på utkast till kurs- och ämnesplaner.

Det har även funnits möjlighet för lärare att besvara en enkät om hur kurs- och ämnesplanerna fungerar i praktiken. Vi fick mer än 3 500 svar. Svaren på enkäten har varit ett underlag i det fortsatta arbetet, även om de som svarade inte speglade hela lärarkårens uppfattningar.

I januari 2019 presenterade vi riktlinjer för revideringsarbetet. Även dem hade lärare och andra intressenter möjlighet att lämna synpunkter på.

Mer om hur lärare tycker att kurs- och ämnesplanerna fungerar i praktiken

Enkätsvaren visar att de flesta lärare som svarat tycker att ämnets syfte och mål stämmer överens med deras bild av vad som är ämnets kärna. Lärarna tycker också att det centrala innehållet stämmer överens med det som de anser är viktigt innehåll att ta upp i undervisningen. Samtidigt pekar flera svar på att omfattningen av det centrala innehållet bör minskas. Vidare visar enkätsvaren att det inte finns en generell uppfattning hos lärarna om huruvida kunskapskraven är bra eller dåliga. Vi ser bland annat att uppfattningarna skiljer sig åt mellan skolformerna och mellan de olika kurs- och ämnesplanerna.

Bakgrund till revideringen

Vi arbetar kontinuerligt med att analysera skolans styrdokument. I juni 2018 beslutade vi att se över kurs- och ämnesplaner utifrån de fyra prioriterade områden som följer nedan.

1. Betona faktakunskaper mer

Vår analys visar att formuleringar i målen i grundskolans kursplaner kan uppfattas som att faktakunskaper inte tillmäts tillräckligt stor betydelse. I grundskolan används enbart kunskapsuttrycket ”förmåga att” i målen. På gymnasial nivå används också uttrycken ”kunskaper om”, ”färdigheter i att” och ”förståelse av”. Vi vill därför se över användningen av begreppet förmåga i kursplanerna på grundskolenivån för att därigenom bidra till en bättre balans i målen genom att där så är lämpligt betona fakta och förståelse mer. Det kan också innebära en bättre balans när det gäller olika sätt för elever att få visa sitt kunnande.

2. Anpassa det centrala innehållet

I vissa kurs- och ämnesplaner är det centrala innehållet väldigt omfattande, vilket kan skapa svårigheter att få tiden för undervisningen att räcka till. Konkretionsgraden varierar också mellan olika kurs- och ämnesplaner och i vissa ämnen är det centrala innehållet inte tillräckligt konkret. Kurs- och ämnesplanerna behöver därför ses över utifrån dessa aspekter.

3. Tydliggöra skillnaden mellan årskurser och kurser i det centrala innehållet

Vår analys visar att det centrala innehållet i kurs- och ämnesplanerna inte tillräckligt väl visar den kunskapsutveckling som ska ske mellan olika årskurser och kurser samt mellan olika skolformer. Det ska till exempel bli tydligare att det innehåll som en elev i årskurs 3 möter i undervisningen skiljer sig från det som en elev i årskurs 9 möter.

4. Förändra kunskapskraven

För att förbättra dagens betygssystem behöver kunskapskraven göras mindre omfattande och detaljerade. Därmed kan man komma åt det uppmärksammande problemet att en elev kan få ett lägre betyg bara för att enstaka detaljer i kunskapskraven inte är uppfyllda. Vi går också vidare med att undersöka om vi kan ämnesanpassa formuleringarna i kunskapskraven mer.

Senast uppdaterad 04 oktober 2019

Frågor och svar

I förslaget till reviderad kursplan i historia som vi gick ut med på remiss den 25 september är antiken borttagen. Reaktionerna blev många, inte minst från historielärare, och vi kan konstatera att det saknas stöd för vårt förslag. Därför har vi, innan remisstiden gått ut, bestämt att antiken kommer att finnas kvar i grundskolans kursplan i historia. Vi vill ge beskedet snabbt så att lärare kan fokusera på att lämna synpunkter på annat än antikens vara eller inte vara i kursplanen.

Vi måste nu hitta en annan lösning som innebär att historielärare får en kursplan med bättre balans mellan innehållet och undervisningstiden – utan att viktiga delar i det centrala innehållet tas bort. Att låta nuvarande kursplan blir kvar som i dag, med för mycket innehåll i relation till undervisningstiden, är inte ett alternativ. Därför är det viktigt att historielärare och andra inkommer med synpunkter senast den 23 oktober.

När vi tar fram förslag på ändringar i kursplaner så gör vi det utifrån den timplan som finns idag. Om antalet timmar i historia ska utökas är en politisk fråga som regeringen beslutar om.

Läs även pressmeddelandet om att vi behåller antiken

Lärare, forskare, intresseorganisationer, fackförbund, branschrepresentanter, andra myndigheter har fått vara med och påverka revideringsarbetet. Under remissperioden den 25 september till 23 oktober kan lärare och allmänheten lämna synpunkter på förslagen.

Kunskapskraven är mindre omfattande, innehåller färre detaljer och är formulerade på ett enklare sätt. Huvudsyftet med det är att kunskapskraven ska bli ett bättre verktyg när läraren sätter betyg. Även i fortsättningen kommer det krävas en lärares professionella tolkning av kunskapskraven utifrån ämnets syfte och centrala innehåll samt utifrån den undervisning som har bedrivits för att kunna använda dem vid betygssättningen. Läraren behöver förklara för elever och föräldrar vad som utgör väsentligt kunnande i ämnet och vad som har varit avgörande för ett visst betyg.

Om regeringen beslutar det, börjar de reviderade kurs- och ämnesplanerna att gälla från läsåret 2020/21. Vi föreslår i de förslag som nu remitteras att de elever som börjar årskurs 9 höstterminen 2020 får slutföra sin grundskoleutbildning enligt nuvarande kursplaner. Samma sak föreslår vi för elever som börjar årskurs 10 i specialskolan.

Ämnesplaner som revideras i gymnasieskolan föreslås börja gälla för kurser som påbörjas från och med hösten 2020. För vuxenutbildning på gymnasial nivå föreslås de reviderade ämnesplanerna tillämpas från och med vårterminen 2021 för att det ska finnas nationella prov utifrån de reviderade kurserna.

Nej. Skolverket reviderar kunskapskraven inom ramarna för det befintliga betygssystemet. Betygssystemet beslutas av riksdag och regering.

Vår ambition i revideringen har varit att kunskapskraven ska bli bättre verktyg för lärare att använda vid betygssättningen så att betygen på ett bättre sätt återspeglar elevens kunskaper i ämnet. Därför har vi utformat kunskapskraven så att de är mindre omfattande och detaljerade.

När kunskapskraven innehåller färre aspekter som ska bedömas eller specifikationer på hur eleven ska visa sitt kunnande leder det dels till att lärarna får ett bredare och mer nyanserat underlag i förhållande till de olika bedömningsaspekterna, dels att det är färre aspekter som lärarna behöver komma överens om. Detta leder till att betygens validitet och reliabilitet ökar, det vill säga betygen ger en mer rättvisande och därmed bättre bild av elevens kunskaper i ämnet.

Vår analys har framför allt visat att kursplanerna för mellan- och högstadiet behöver revideras. Det är framför allt där lärarna har upplevt stoffträngsel i det centrala innehållet. Det är även när kunskapskraven i årskurs 6 och 9 används för betygssättning som det har upplevts som problematiskt att de är omfattande och detaljerade och inte när det gäller bedömning av godtagbara kunskaper i lågstadiet. Vissa justeringar har gjorts i kunskapskraven i SO och NO, men däremot mer sparsamt i svenska och matematik, vilket beror på att de ligger till grund för Skolverkets nationella bedömningsstöd som är en del i läsa-skriva-räkna-garantin.

Progressionen styrs av både centralt innehåll och kunskapskraven. Det ser lite olika ut beroende på ämne.

Nej, det stämmer inte.

I vårt förslag till reviderad kursplan i svenska finns följande formulering i det centrala innehållet för årskurs 1-3:

  • Skönlitteratur för barn från olika tider och skilda delar av världen. Sånger muntligt berättande, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter, till exempel sorg, rättvisa, kärlek och relationer.

I förslaget till centralt innehåll för årskurs 7-9 finns följande formulering:

  • Skönlitteraturens huvudgenrer samt några undergenrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig från varandra.

Skönlitteraturens huvudgenrer består av epik, lyrik och dramatik. Det vet svensklärarna. Vi har dessutom lagt till begreppet undergenrer. Det kan jämföras med nuvarande kursplan där endast sagor och myter omnämns i det centrala innehållet för åk 7-9. Såväl den klassiska som den moderna epiken är betydligt bredare än så. Det kunskapsinnehåll som behandlar skönlitterära genrer och hur de förhåller sig till varandra har därmed förstärkts i förslaget. Den nya formuleringen innebär ett förtydligande av att alla delar ska med.

Vi föreslår inte att tidsepoken stormaktstiden tas bort ur historieundervisningen. Stormaktstiden ingår i kunskapsområdet ”Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500-1800” och innehållspunkten ”Det svenska Östersjöväldet. Orsaker till dess uppkomst och upplösning samt konsekvenser för människor runt Östersjön”.

Däremot nämns inte begreppet stormaktstiden i vårt förslag, utan i stället det bredare begreppet Östersjöväldet. Östersjöväldet täcker in en längre tidsperiod än stormaktstiden och är även bredare eftersom det för tankarna till handel och annat utbyte. Östersjöväldet är också ett vanligt begrepp i forskning och på museer.

I den nuvarande historiekursplanen finns begreppet stormaktstiden med i en uppräkning inom kunskapsområdet ”Hur historia används och historiska begrepp (även kallat historiebruk)” i det centrala innehållet för årskurs 4-6. Vi föreslår att det kunskapsområdet tas bort som ett eget område, men att det i stället finns med som en punkt i alla de tre andra föreslagna kunskapsområdena. Olika begrepp, till exempel stormaktstiden, kan då behandlas inom ramen för den aktuella tidsperioden. Någon uppräkning av alla begrepp finns inte med i vårt förslag utan är något som läraren väljer utifrån sin planerade undervisning.